RÅ 2009 not 46
Avfallsskatt (åtgärder för att fysiskt skilja deponi och återvinning åt påverkade inte skattskyldigheten för det avfall som fördes in till avfallsanläggningen) / Avfallsskatt (åtgärder för att fysiskt skilja deponi och återvinning åt påverkade inte skattskyldigheten för det avfall som fördes in till avfallsanläggningen, förhandsbesked)
Not 46. Överklaganden av X AB och Skatteverket av ett förhandsbesked ang. avfallsskatt. - Av en ansökan om förhandsbesked framgick bl.a. följande. X AB var verksamt inom renhållnings- och miljöserviceområdet. Bolaget bedrev integrerat återvinnings- och deponiverksamhet vid A-anläggningen. Bolaget betalade avfallsskatt för allt avfall som fördes in i denna verksamhet eftersom det i avfallsskattehänseende ansågs vara fråga om en enda anläggning. Bolaget hade nu för avsikt att omstrukturera verksamheten så att återvinning och deponi skildes åt. Ett alternativ var en fysisk avgränsning med ett fast metallstängsel eller betongplintar. - Bolaget ställde tre frågor varav en avsåg om bolaget, om den planerade fysiska separationen genomfördes, blev skattskyldigt till avfallsskatt för allt avfall som fördes in till bägge anläggningarna eller bara för det avfall som fördes in till deponin. -Skatterättsnämnden (2008-06-26, Svanberg, ordf., Ohlson, Harmsen Hogendoorn, Posjnov, Rabe, Renström, Wingren): Förhandsbesked.X AB är skattskyldigt till avfallsskatt för allt det avfall som förs in till anläggningen. - Enligt 1 § första stycket lagen (1999:673) om skatt på avfall, LSA, ska avfallsskatt betalas till staten för avfall som förs in till en avfallsanläggning där farligt avfall eller annat avfall till en mängd av mer än 50 ton per år slutligt förvaras (deponeras) eller förvaras under längre tid än tre år. Enligt 7 § LSA är den som bedriver verksamheten på anläggningen skyldig att betala avfallsskatt. Skyldigheten att betala skatt i fall som avses i 1 § första stycket inträder enligt 8 § 1 när avfall förs in till anläggningen. Den som är skattskyldig får på sätt framgår av 10 § 1 nämnda lag göra avdrag för skatt på avfall som förts ut från anläggningen. - Av förarbetena till LSA (prop. 1998/99:84) framgår bl.a. följande. Begreppet avfallsanläggning bör ges en relativt vid innebörd och omfatta varje plats där någon form av hantering av avfall sker. När det gällde förfarandet vid beskattningen diskuterades två olika modeller, benämnda netto- respektive slutdeponimetoden. Den förra innebar att i princip allt avfall och annat material som fördes in till en anläggning skulle bli föremål för beskattning men avdrag skulle medges för skatten på det som fördes ut från anläggningen. Under beredningen av lagstiftningsärendet framhöll ett stort antal remissinstanser beträffande nettodeponimetoden att de avfallsanläggningar som bedrev integrerad verksamhet med såväl deponering som kompostering, sortering o.d. skulle komma att drabbas av konkurrensnackdelar i form av ränte- och administrationskostnader i förhållande till de anläggningar där enbart annan verksamhet än deponering bedrevs. Vissa behandlingsmetoder, som t.ex. kompostering, innebar vidare att den produkt som uppstod efter behandling och som sedan fördes ut från anläggningen, vägde betydligt mindre än det avfall som behandlats. Beträffande slutdeponimetoden var utgångspunkten att enbart avfall som deponerades skulle beskattas och skattskyldigheten skulle då inträda när avfallet deponerades på en särskilt avgränsad yta inom anläggningen. Avfall som komposterades eller behandlades på annat sätt inom anläggningen skulle inte bli föremål för beskattningsåtgärder. Med hänsyn till de nackdelar som ansågs föreligga med slutdeponimetoden i form av kontroll m.m. valde regeringen emellertid nettodeponimetoden, som även ansågs skapa en drivkraft för snabbare genomströmning av avfall från anläggningen och för ökat utnyttjande av avfallet. Metoden kompletterades dock med regler om skattebefrielse för vissa behandlingsformer (a. prop. s. 26 ff.). - Skatterättsnämnden gör följande bedömning. - Begreppet avfallsanläggning är inte definierat i LSA men av de återgivna uttalandena i förarbetena framgår att det ska ges en relativt vid innebörd. Lagstiftningen har utformats bl.a. med utgångspunkt i att det vid vissa avfallsanläggningar bedrivs integrerad verksamhet i form av deponering och, såvitt här är i fråga, sortering och återvinning. Vid införandet av regelverket var lagstiftaren medveten om att vissa effekter i form av konkurrensnackdelar kunde uppkomma med den föreslagna nettodeponimetoden men denna metod ansågs ändå vara att föredra framför slutdeponimetoden bl.a. med hänsyn till att den förra ansågs skapa en drivkraft för snabbare genomströmning av avfallet och för ökat utnyttjande av detta. Mot bakgrund av vad som sålunda anförts vid lagstiftningens tillkomst bör enligt nämndens mening de tilltänkta åtgärderna i form av ett metallstängsel och betongplintar för att åtskilja deponin och den del av verksamheten som består i återvinning inte medföra att det uppkommer två anläggningar i avfallsskattehänseende. X AB blir därmed, även om åtgärderna genomförs, skattskyldigt för allt avfall som förs in till denna anläggning. - X AB överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle förklara att bolaget, efter genomförandet av en fysisk separation av de verksamheter som bedrevs på avfallsanläggningen, inte blev skattepliktigt till avfallsskatt för allt avfall som fördes in till de två anläggningarna utan endast för det avfall som fördes in till deponiavdelningen. Bolaget anförde bl.a. följande. Att begreppet avfallsanläggning enligt förarbetsuttalandena bör ges en relativt vid innebörd syftar inte till att en avfallsanläggning ska ges en viss geografisk eller storleksmässig räckvidd. Uttalandet syftar till att begreppet så långt som möjligt ska innefatta platser där avfall hanteras för att LSA ska få avsedd genomslagskraft. Bolaget kan inte se något motsatsförhållande mellan att nettodeponimetoden används för avfallsanläggningar som bedriver integrerad verksamhet och att en fysisk uppdelning ska kunna göras av en sådan anläggning. - I sitt överklagande yrkade Skatteverket att Regeringsrätten skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked. - Regeringsrätten (2009-03-27, Heckscher, Wennerström, Nord, Stävberg, Lundin): Skälen för Regeringsrättens avgörande.Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrättens avgörande.Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. (fd I 2009-03-18, Norling)