RÅ 2009:58

En person har i egenskap av trafikansvarig ådömts böter för trafikförseelser som en anställd har begått. Förseelserna har inte ansetts kunna ligga till grund för ett körkortsingripande mot den trafikansvarige.

Länsrätten i Jönköpings län

T.P. var ägare till och trafikansvarig i ett transportföretag. Under perioden den 17 november 2005 - den 9 maj 2007 gjorde han sig skyldig till fem trafikrelaterade förseelser. Tre av förseelserna bestod i att en anställd i transportföretaget den 20 oktober 2006 i olika hänseenden hade försummat att använda färdskrivaren på föreskrivet sätt. T.P. har ådömts böter för dessa förseelser i egenskap av trafikansvarig. Länsstyrelsen i Jönköpings län beslutade den 23 augusti 2007 att meddela T.P. varning på grund av förseelserna. Länsstyrelsen motiverade sitt beslut enligt följande. Enligt 5 kap. 3 § 3 körkortslagen (1998:488) ska körkortet återkallas om en körkortshavare genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon. - I stället för att körkortet återkallas ska körkortshavaren enligt 5 kap. 9 § samma lag meddelas varning, om det finns särskilda skäl. - Genom vad T.P. sammantaget har gjort sig skyldig till har han i väsentlig grad visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse. Det föreligger därför grund för att återkalla körkortet med stöd av 5 kap. 3 § 3 körkortslagen. Med hänsyn till omständigheterna får dock särskilda skäl anses föreligga att meddela T.P. varning.

I överklagande hos länsrätten anförde T.P. bl.a. följande. Förseelserna begångna den 20 oktober 2006 ska inte läggas honom till last, eftersom förseelserna begicks av annan. Det är omöjligt för honom att kontrollera hur hans anställda använder färdskrivarens funktioner när de kör i arbetet.

Domskäl

Länsrätten i Jönköpings län (2007-09-19, ordförande Schön-Barkestam) yttrade: Länsrätten finner att de förseelser T.P. gjort sig skyldig till i egenskap av trafikansvarig inte är av sådan art att de kan läggas honom till last i körkortshänseende. Förseelserna den 20 oktober 2006 ska därför inte beaktas vid prövningen om förutsättning föreligger för körkortsingripande mot T.P. - Länsstyrelsen har till grund för sitt beslut lagt ytterligare två förseelser begångna den 17 november 2005 och den 9 maj 2007. Länsrätten finner inte att T.P. genom dessa två förseelser i väsentlig grad har visat sådan bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon att grund föreligger för körkortsingripande enligt 5 kap. 3 § 3 och 9 §körkortslagen. Länsstyrelsens beslut ska därför upphävas. - Länsrätten upphäver länsstyrelsens beslut.

Kammarrätten i Jönköping

Länsstyrelsen överklagade och yrkade att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom och fastställa länsstyrelsens beslut. Till stöd för sin talan anförde länsstyrelsen bl.a. följande. I trafiksäkerhetens intresse ligger i hög grad att arbetsgivare inom yrkesmässig trafik tar ansvar för att inskärpa vikten av iakttagelse av exempelvis reglerna om kör- och vilotider bland sina anställda. Ordalydelsen i 5 kap. 3 § 3 körkortslagen skiljer sig från t.ex. 5 kap. 3 § 4 körkortslagen då det i först nämnda lagrum inte anges att brottet ska ha skett "vid förande av ett motordrivet fordon". Detta har länsstyrelsen tolkat så att förseelser som t.ex. en åkeriägare fälls till ansvar för genom ägaransvar/trafikansvar kan läggas till grund för körkortsingripande enligt 5 kap. 3 § 3 körkortslagen.

Domskäl

Kammarrätten i Jönköping (2007-11-21, Lihuvudh, Svensson, Saar Lundqvist, referent) yttrade: Frågan i målet är om de förseelser som T.P. fällts till ansvar för såsom ägare och trafikansvarig i företaget Hjortsberga Fjärrtransporter AB kan läggas till grund för återkallelse enligt 5 kap. 3 § 3 körkortslagen. De aktuella förseelserna bestod i vissa försummelser som anställd i transportföretaget begick den 20 oktober 2006. - I äldre praxis har arbetsgivare och åkeriägare trots att de fällts till ansvar för förseelser begångna av anställd inte ansetts kunna bli föremål för körkortsingripande på grund härav (jfr rättsfallen RÅ 1957 ref. 30 samt RÅ 1961 ref. 39). - Frågan om huruvida en arbetsgivare och ägare med stöd av stadgandet i 5 kap. 3 § 3 ska kunna bli föremål för körkortsingripande till följd av förseelser begångna av anställda berördes även i samband med reformeringen av körkortslagstiftningen (prop. 1975/76:155). Den då aktuella Trafikmålskommittén hade föreslagit en utvidgning av motsvarande äldre bestämmelse som hade kunnat leda till att arbetsgivare m.fl. skulle fått sitt körkort återkallat med anledning av förseelser som de dömts till ansvar för på grund av s.k. ägaransvar i trafiklagstiftningen. Formuleringen "för förare av motordrivna fordon" skulle enligt kommitténs förslag ha ersatts med "för den motordrivna fordonstrafiken" (SOU 1972:71 s. 53). Föredragande statsråd uttalade med anledning härav följande:

Den av kommittén förordade utvidgningen innebärande att även ägare av fordon i denna sin egenskap skulle kunna drabbas av körkortsreaktion anser jag skulle kunna leda till allt för svåra avvägningar och föra för långt i vissa situationer. Jag är således inte beredd att tillstyrka någon ändring i förhållande till dagens regler (a. prop. s. 94). - Den fortsatta riksdagsbehandlingen bekräftade i denna del regeringens förslag, TU 1976/77:25 samt rskr. 1976/77:334.

Det står med hänsyn till såväl avfattningen av den aktuella bestämmelsen som det ovan återgivna klart att det saknas laglig grund för att beakta de av anställd begångna förseelserna vid prövning av ett körkortsingripande mot T.P. Då det härutöver inte finns någon grund för körkortsingripande kan överklagandet inte vinna bifall. - Kammarrätten avslår överklagandet.

Regeringsrätten

Länsstyrelsen överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och fastställa länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsen anförde bl.a. att den inte delade kammarrättens slutsats att det genom avfattningen av den aktuella bestämmelsen står klart att en tolkning som inbegriper ägaransvar eller trafikansvar i ett fall som detta saknar laglig grund.

T.P. bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Det ansvar som arbetsgivare inom den yrkesmässiga trafiken har ska inte bedömas enligt körkortslagen utan regleras av annan lagstiftning. Ingripande i körkortshänseende som grundas på brott ska endast omfatta förseelser som står under körkortshavarens kontroll. Som kammarrätten har konstaterat finns det fast praxis enligt vilken arbetsgivare och åkeriägare inte har ansetts kunna bli föremål för körkortsingripande på grund av förseelser som har begåtts av anställda. Något bärande skäl att förändra denna praxis har inte framkommit.

Regeringsrätten (2009-09-23, Billum, Nordborg, Dexe, Knutsson, Jermsten) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 5 kap. 3 § 3 körkortslagen ska ett körkort återkallas om körkortshavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn. I stället för att körkortet återkallas, ska körkortshavaren enligt 5 kap. 9 § körkortslagen varnas i sådana fall som avses i 3 § 2-6, om varningen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

Den i målet aktuella återkallelsegrunden, upprepade trafikbrott, har övertagits från vägtrafikförordningen (1951:648) och sedan successivt överflyttats till senare regleringar på körkortsområdet med endast redaktionella ändringar. Bestämmelsens ordalydelse anses ge utrymme för att beakta även sådana straffbelagda trafikförseelser som inte har begåtts vid färd, exempelvis skatte- och registreringsförseelser (jfr Ericsson m.fl., Trafikkommentarer, 4 u. 2008, s. 440).

T.P. är ägare till och trafikansvarig i ett transportföretag med tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik. Under perioden den 17 november 2005 - den 9 maj 2007 har han gjort sig skyldig till fem trafikrelaterade förseelser. Tre av förseelserna har bestått i att en anställd i transportföretaget den 20 oktober 2006 i olika hänseenden hade försummat att använda färdskrivaren på föreskrivet sätt. T.P. har ådömts böter för dessa förseelser i egenskap av trafikansvarig.

Länsstyrelsen gör gällande att de förseelser som T.P. har gjort sig skyldig till i egenskap av trafikansvarig ska läggas honom till last vid bedömningen av om grund föreligger för körkortsåterkallelse.

I äldre praxis finns exempel på att arbetsgivare inte ansetts kunna bli föremål för körkortsingripande med anledning av att de fällts till ansvar för trafikförseelser begångna av anställda (se RÅ 1957 ref. 30 och RÅ 1961 ref. 39).

Inte heller i det nu aktuella fallet kan de förseelser som T.P. har gjort sig skyldig till i egenskap av trafikansvarig anses ha ett sådant samband med hans körkortsinnehav att de kan beaktas vid ett körkortsingripande med stöd av 5 kap. 3 § 3 körkortslagen.

De förseelser T.P. härutöver har gjort sig skyldig till utgör inte tillräcklig grund för körkortsingripande. Överklagandet ska därmed avslås.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Föredraget 2009-09-02, föredragande Runsten, målnummer 7587-07