RÅ 2009:62

KB Söderskolans Fastigheter överklagade länsstyrelsens beslut hos länsrätten och yrkade att länsrätten skulle undanröja stadsbyggnadsnämndens beslut. Som grund för överklagandet åberopades vad som tidigare anförts till nämnden och länsstyrelsen. Därutöver anfördes bl.a. följande. Kylanläggningens kapacitet erfordras för att försörja skolan med kyla. Kylanläggningen utgör definitionsmässigt en anläggning. Dylik kylanläggning finns inte med i uppräkningen av bygglovspliktiga s.k. specialanläggningar i 8 kap. 2 § PBL. Att som länsstyrelsen gjort försöka föra in denna anläggning under begreppet byggnad är grovt felaktigt och utgör i det närmaste våld på befintlig lagstiftning och den praxis som föreligger. Att för en sedvanlig seriös fastighetsägare förstå att denna kylanläggning skall likställas med byggnad har varit omöjligt. Vid beaktande av sökandens skäl för överklagande bör det bedömas som förståeligt att bygglov inte sökts i efterhand förrän praxisfrågan avgjorts. Skäl föreligger att undanröja rättelseföreläggandet samt att återförvisa ärendet till stadsbyggnadsnämnden med krav att nämnden skall begära att bygglov inges i efterhand för bedömning.

KB Söderskolans Fastigheter överklagade länsrättens dom och yrkade att kammarrätten, med ändring av länsstyrelsens beslut, skulle undanröja stadsbyggnadsnämndens beslut avseende föreläggande om borttagande av kylanläggningen. Till stöd för talan åberopade kommanditbolaget, utöver vad bolaget tidigare anfört, bl.a. följande. Enighet råder om att kylanläggningen inte kan hänföras till någon av de bygglovspliktiga anläggningar som anges i 8 kap. 2 § PBL. Anläggningen utgör inte heller någon byggnadsdel eftersom den är fristående. Länsstyrelsen har för att kunna föra in denna kylanläggning under begreppet byggnad hänvisat till möjligheten att ett barn skall kunna krypa in under anläggningen. Länsrätten, som delat länsstyrelsens bedömning, har inte närmare redogjort för vad man har tagit fasta på för att anse anläggningen som sådan utgöra byggnad. En riktig bedömning av kylanläggningen är att den är att anse som en anläggning och då den inte finns uppräknad i 8 kap. 2 § PBL är den bygglovsbefriad. Såväl länsstyrelsens som länsrättens bedömning visar med klarhet att det är fråga om att försöka utvidga byggnadsbegreppet i syfte att använda 8 kap. 1 § PBL som en reträttmöjlighet för de fall uppräkningen i 2 § inte ger resultatet bygglovsplikt. Det kan tyckas märkligt att en fristående kylanläggning inte omfattas av bygglovsplikten. Detta är dock en lagstiftningsfråga och inte en praxisfråga. Det skall särskilt framhållas att det för ombyggnadsarbetena på skolbyggnaden i övrigt samt för det staket och plank som uppförts runt själva kylanläggningen sökts och erhållits bygglov. Dessutom har anläggningen anpassats så att den uppfyller miljöförvaltningens krav på bullernivåer. För det fall kammarrätten delar uppfattningen att kylanläggningen skall anses som byggnad föreligger skäl att undanröja rättelseföreläggandet samt återförvisa ärendet till stadsbyggnadsnämnden med krav att nämnden skall begära att bygglov inges i efterhand för bedömning.

Stadsbyggnadsnämnden bestred bifall till överklagandet.

Stadsbyggnadsnämnden överklagade och yrkade att Regeringsrätten med ändring av kammarrättens dom skulle fastställa nämndens beslut. Stadsbyggnadsnämnden anförde bl.a. följande. Frågan är om kylanläggningen ska betraktas som en byggnad och den därmed kräver bygglov. Som byggnad har ansetts en varaktig konstruktion med tak och väggar som står på marken och är så stor att människor kan uppehålla sig i den. En sådan definition har dock betraktats som något för snäv och exempelvis har transformatorstationer och en plåtcylinder för cementblandning ansetts som bygglovskrävande byggnader. En människa kan visserligen inte uppehålla sig inom den metallram där fläktarna är placerade. Utrymmet under anläggningen är dock tillräckligt högt för att ett barn mycket väl skulle kunna krypa in och uppehålla sig där. Anläggningen ger allmänt sett ett skrymmande och påträngande intryck. Det framstår för en betraktare inte som rimligt att en konstruktion av denna storlek inte skulle kräva bygglov, medan exempelvis lekstugor och hundkojor i praxis har ansetts vara bygglovskrävande. Kylanläggningen med sin stora omgivningspåverkan bör betraktas som bygglovspliktig. Dessa anläggningar blir allt vanligare även i trånga innerstadslägen med åtföljande klagomål från omgivningen. - Även om anläggningen inte skulle kräva bygglov ska nämndens föreläggande stå fast eftersom anläggningen är planstridig då den i sin helhet ligger på mark som enligt gällande detaljplan inte får bebyggas. Enligt 5 kap. 36 § andra stycket första meningen PBL ska nämligen åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser utföras så att de inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. - Stadsbyggnadskontoret gjorde i det tjänsteutlåtande som låg till grund för nämndens beslut den 8 november 2001 bedömningen att lov inte kan ges i efterhand för anläggningen, bl.a. eftersom den är planstridig och ljudnivån mycket hög och störande för de boende i flera kvarter. Frågan har således prövats av nämnden och Regeringsrätten kan därmed pröva frågan.

Kungsleden Skolfastigheter AB (bolaget), som numera ägde fastigheten, bestred ändring och anförde bl.a. följande. Enighet råder mellan parterna om att kylanläggningen inte kan hänföras till någon av de bygglovspliktiga anläggningar som räknas upp i PBL. Anläggningen utgör inte heller någon byggnadsdel eftersom den är fristående. - En riktig bedömning av denna kylanläggning är att den är en teknisk anläggning och inte en byggnad. Då anläggningen inte omfattas av uppräkningen i 8 kap. 2 § PBL är den bygglovsbefriad. Kylanläggningen ger inte ett visuellt intryck som ett traditionellt hus. Något skäl att försöka utvidga byggnadsbegreppet för att omsluta även tekniska anläggningar föreligger inte. Ett dylikt tillvägagångssätt skulle innebära stora olägenheter eftersom själva byggnadsbegreppet skulle rubbas, vilket i sin tur skulle leda till framtida bedömningssvårigheter. - Påståendet att anläggningen är planstridig genom att i sin helhet ligga på mark som enligt gällande detaljplan inte får bebyggas är nytt och har inte legat till grund för nämndens beslut den 8 november 2001. Denna fråga kan därmed inte prövas av Regeringsrätten. - Bolaget bestrider att kylanläggningen, som uppförts för skolans bruk, är att anse som planstridig. I vart fall föreligger skäl för att anläggningen, som behövs för skolans nyttjande, ska få vara placerad på den plats som är aktuell.

Regeringsrätten (2009-11-03, Sandström, Lundin, Brickman, Ståhl, Saldén Enérus) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande.

Lagrum.

Enligt 8 kap. 1 § första stycket PBL krävs bygglov bl.a. för att uppföra byggnader (punkt 1) och göra tillbyggnader (punkt 2). I fråga om andra anläggningar än byggnader krävs enligt 8 kap. 2 § bygglov för vissa slag av anläggningar som räknas upp i lagrummet.

Enligt 5 kap. 36 § andra stycket första meningen PBL ska åtgärder som inte kräver lov och som avser byggnader, andra anläggningar, tomter och allmänna platser utföras så att de inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser.

Enligt 10 kap. 14 § första stycket jämfört med 12 § får byggnadsnämnden förelägga ägaren av en fastighet att vidta rättelse bl.a. om en åtgärd som kräver lov har vidtagits utan lov eller om i annat fall en åtgärd har vidtagits som strider mot PBL.

Bygglovsplikt enligt 8 kap. 1 § första stycket 1 PBL?

Regeringsrätten behandlar först frågan om bygglovsplikt föreligger enligt 8 kap. 1 § första stycket 1 PBL, dvs. om kylanläggningen kan anses vara en byggnad.

I den proposition som föregick PBL diskuterades begreppet byggnad i specialmotiveringen (prop. 1985/86:1 s. 674 f.). Bl.a. konstaterades följande. I allmänt språkbruk avses med byggnad en varaktig konstruktion av tak och väggar som står på marken och är så stor att människor kan uppehålla sig i den. Denna definition är något för snäv jämfört med vad som i praxis ansetts vara en byggnad. Man bör kunna knyta an till praxis när det gäller bedömningen av vad som är byggnad. Praxis har sträckt sig ganska långt när det gäller att hänföra enkla anordningar till byggnad. Konstruktioner som genom sin storlek och form ger samma visuella intryck som ett hus har ansetts som byggnad, trots att de saknat utrymme för människor att uppehålla sig i. Exempel i äldre praxis är en plåtcylinder för cementblandning, en bassäng med ett utrymme under konstruktionen och en enkel anordning bestående av en plastduk på regelverk av trästolpar.

Enligt Regeringsrättens uppfattning ger kylanläggningen inte på något vis samma visuella intryck som ett hus. Den har inte heller några andra egenskaper som gör att den kan anses vara en byggnad. Den omfattas alltså inte av kravet på bygglov enligt 8 kap. 1 § första stycket 1 PBL.

Bygglovsplikt enligt 8 kap. 1 § första stycket 2 PBL?

Kylanläggningen är fristående och kan enligt Regeringsrättens bedömning inte anses vara en sådan tillbyggnad som är bygglovspliktig enligt 8 kap. 1 § första stycket 2 PBL.

Bygglovsplikt enligt 8 kap. 2 § PBL?

Uppräkningen i 8 kap. 2 § PBL av vilka anläggningar som kräver bygglov är uttömmande. En sådan anläggning som den som är aktuell i detta mål nämns inte. Bygglovplikt föreligger därför inte heller enligt denna bestämmelse.

Är fastighetsägaren skyldig att ta bort anläggningen av annat skäl?

Ett föreläggande att ta bort anläggningen kan alltså inte grundas på att den är bygglovpliktig. Frågan uppkommer då om bolaget, som nämnden hävdar, ändå är skyldigt att ta bort anläggningen.

Regeringsrätten konstaterar inledningsvis att det inte finns något hinder för Regeringsrätten att pröva den frågan.

Vad gäller andra anläggningar än byggnader följer av RÅ 1993 ref. 2 att 5 kap. 36 § andra stycket första meningen PBL och möjligheten att ingripa med föreläggande enligt 10 kap. 14 § första stycket omfattar endast sådana anläggningar som regleras i 8 kap. Nämndens överklagande kan således inte bifallas heller på den nu behandlade grunden.

Sammanfattande bedömning.

Det finns inte någon grund för att förelägga bolaget att ta bort anläggningen. Därför ska överklagandet avslås.