RÅ 2009:89

Länsstyrelsen i Norrbottens län beslutade den 16 februari 2007 att bilda naturreservatet Kamajokk i Jokkmokks kommun. Samtidigt beslutade länsstyrelsen att vissa i beslutet angivna föreskrifter skulle gälla i reservatet. - I beslutet redovisades bl.a. följande. Syftet med reservatet är att bidra till att bevara det storslagna landskapet i Kvikkjokksområdet. Den fritt rinnande älven Kamajokk och dess till stora delar opåverkade omgivningar är en viktig livsnerv i landskapet, som genom reservatet ska skyddas från exploatering. Den biologiska mångfalden samt värdefulla naturmiljön i området ska vårdas och bevaras. Syftet är även att bevara och stärka områdets naturskogsvärden. Inom ramen för dessa mål ska reservatet även ge möjlighet till naturupplevelser, friluftsliv och vetenskaplig forskning. - Den stormfällda naturskogen inom området ska genom reservatet bevaras för fri utveckling. En orörd stormfällning av denna omfattning gynnar den biologiska mångfalden och ger förutsättningar för skogsbiologisk forskning. Den utgör också ett värdefullt exempel på ett naturfenomen som i mycket liten grad bevaras i det brukade skogslandskapet. Syftet ska nås genom att inget skogsbruk bedrivs i området, att områdets orördhet bibehålls genom att exploateringar och arbetsföretag i området förhindras, och att området sköts enligt fastställd skötselplan. - Inom naturreservatet finns tre fastigheter, varav två är privatägda (Kvikkjokk S:1 och Kvikkjokk 5:3) och en ägs av staten genom Naturvårdsverket (Kvikkjokk 2:1).

E.Y. m.fl. överklagade reservatsbeslutet till regeringen, som i beslut den 18 december 2008, såvitt nu är av intresse, gjorde vissa ändringar av och tillägg till reservatsföreskrifterna samt i övrigt avslog överklagandena. Regeringen yttrade bl.a. följande. Enligt föreskriften A punkterna 1 och 2 är det förbjudet att bedriva skogsbruk samt att fälla eller på annat sätt skada levande eller döda träd och buskar eller tillvarata vindfällen. Mot bakgrund av syftet med reservatet gör regeringen ingen annan bedömning än länsstyrelsen gjort vad gäller behovet av dessa föreskrifter. Med hänsyn till klagandenas enskilda intressen bör det dock vara möjligt med uttag av virke och ved för husbehov. Föreskrifterna bör därför ändras så att det är förbjudet att utan länsstyrelsens tillstånd ta ut virke för markägarnas husbehov. Vidare bör föreskrifterna ändras så att utan hinder av reservatsföreskrifterna i punkt A får uttag av ved ske för markägarnas husbehov. Före uttag av ved för husbehov ska samråd ske med länsstyrelsen. - Enligt föreskriften A punkten 11 är det vidare utan länsstyrelsens tillstånd förbjudet att uppföra älgtorn. Med hänsyn till klagandenas enskilda intressen bör denna föreskrift tas bort. I stället bör undantag från reservatsföreskrifterna i punkt A ändras så att utan hinder av föreskrifterna älgtorn får uppföras. Före uppförande av älgtorn ska samråd ske med länsstyrelsen. - Regeringen finner att de föreskrifter i övrigt länsstyrelsen har beslutat är väl avvägda och lämpliga för att tillgodose syftet med reservatet. - Regeringen konstaterar att reservatsföreskrifterna inte innehåller någon inskränkning för markägare att bryta kvistar. Det förutsätts dock att det sker med iakttagande av försiktighet. Vidare konstaterar regeringen att det i reservatsbeslutet inte heller finns någon inskränkning vad gäller tillåtligheten att göra upp eld inom området. - Sammantaget finner regeringen, vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen, att det inte framkommit några omständigheter som, utöver ovan nämnda ändringar, utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut.

E.Y., A.Y. och O.Y. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att det skulle upphävas samt att Regeringsrätten skulle förordna om inhibition.

T.L. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att det skulle upphävas.

Samtliga sökande grundade sina ansökningar om rättsprövning på att de var delägare i fastigheten Kvikkjokk S:1 som är en samfällighet.

Regeringsrätten förelade genom beslut den 3 juni 2009 de sökande att visa att de var behöriga att föra samfällighetens talan.

E.Y., A.Y. och O.Y. anförde härefter bl.a. att de var delägare i Kvikkjokks Samfällighetsförening samt bifogade föreningens stadgar och utdrag från Lantmäteriet avseende de fastigheter föreningen förvaltade.

T.L. anförde att han var delägare i fastigheten Kvikkjokk S:1 och att han tillsammans med syskonen Y. var i majoritet för det fall majoritetsbeslut gällde.

Regeringsrätten (2009-10-20, Heckscher, Billum, Eliason, Hamberg, Jermsten) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen.

Sökandena har grundat sina ansökningar om rättsprövning på att de är delägare i fastigheten Kvikkjokk S:1, som ingår i det område som av länsstyrelsen har förklarats som naturreservat. Av handlingarna i målet framgår att T.L. är delägare i fastigheten Kvikkjokk 4:6 och att E.Y., A.Y. och O.Y. är ägare av fastigheten Kvikkjokk 4:7. Fastigheterna Kvikkjokk 4:6 och Kvikkjokk 4:7 är delägande fastigheter i fastigheten Kvikkjokk S:1, dvs. nyssnämnda fastigheter äger fastigheten Kvikkjokk S:1 till hälften vardera.

Av 4 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter framgår att samfällighet förvaltas antingen direkt av delägarna (delägarförvaltning) eller av särskilt bildad samfällighetsförening (föreningsförvaltning). Enligt 6 § samma lag beslutar delägarna gemensamt vid delägarförvaltning.

Såvitt framkommit är fastigheten Kvikkjokk S:1 delägarförvaltad, vilket innebär att samtliga delägare måste vara överens om alla förvaltningsåtgärder. E.Y., A.Y., O.Y. och T.L har således inte rätt att i egenskap av delägare i samfälligheten ensamma företräda samfälligheten. De har inte visat att de har getts särskild behörighet att föra samfällighetens talan i detta mål. Inte heller i övrigt har det kommit fram att deras civila rättigheter eller skyldigheter berörs av regeringens beslut i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Ansökningarna om rättsprövning ska därför avvisas.