RÅ 2010 not 54

Not 54. Överklagande av Skatteverket och J.S. av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - J.S. ansökte om förhandsbesked och anförde sammanfattningsvis följande. X är ett privatbostadsföretag som innehar en fastighet med tomträtt bebyggd med ett hyreshus. Lägenheterna upplåts med bostadsrätt till medlemmarna, däribland J.S. Föreningen har banklån med säkerhet i tomträtten och överväger nu - i syfte att lösa lånet - att erbjuda medlemmarna följande finansieringslösning. Medlemmen tar ett eget banklån på sedvanliga villkor. Lånebeloppet bestäms utifrån bostadsrättens andel av X:s skuld. Medlemmen lånar räntefritt ut motsvarande belopp föreningen som därigenom kan lösa sin bankskuld. Medlemmens årsavgift till X minskas krona för krona med bostadsrättens andel av föreningens minskade kapitalkostnad. Medlemmen debiteras sedvanlig uppläggningskostnad och aviseras för ränta på lånen. X går i borgen såsom för egen skuld för medlemmens lån med säkerhet i tomträtten. Om medlemmen inte sköter räntebetalningarna och banken säger upp lånen, ska banken underrätta föreningen som då är skyldig att betala upplupen förfallen ränta och lånebeloppet. Därigenom kommer X att få en regressfordran på medlemmen som kan kvittas mot medlemmens lån till föreningen. Om medlemmen överlåter bostadsrätten till en extern köpare förfaller medlemmens fordran på X. Som ett alternativ kan köparen överta fordran och medlemmens banklån. - J.S. övervägde att acceptera erbjudandet från föreningen. Mot bakgrund härav ville han veta om han skulle dra av sina ränteutgifter för de aktuella banklånen (fråga 1) och om finansieringslösningen medförde några inkomstskattekonsekvenser för honom (fråga 2). - Skatterättsnämnden (2009-09-24, André, ordf., Svanberg, Dahlberg, Gäverth, Påhlsson, Sjökvist, Werkell) : Förhandsbesked . Fråga 1. J.S. ska dra av ränteutgifterna. - Fråga 2. J.S. ska behandla minskningen av årsavgiften till bostadsrättsföreningen X som en ränteinkomst. - Skatterättsnämnden gjorde följande bedömning. - Skatterättsnämnden utgår från att J.S:s lån till X, som löper utan ränta, lämnas under förutsättning av att föreningen löser sitt banklån avseende fastigheten med påföljd att dess kapitalkostnad minskar. Med hänsyn härtill och till vad som uppgetts i övrigt ska enligt praxis den minskning av årsavgiften som J.S. får behandlas som en ränteinkomst avseende det kapital som han lånat ut till X (jfr RÅ 1990 ref. 73 och där anmärkta rättsfall). Något hinder för J.S. att dra av sina ränteutgifter föreligger inte. - Skatteverket överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle fastställa förhandsbeskedet. - J.S. yrkade att Regeringsrätten, med ändring av förhandsbeskedet såvitt avsåg fråga 2, skulle förklara att hans minskade årsavgift till föreningen inte skulle behandlas som en ränteinkomst. Han yrkade vidare att hans underlåtenhet att ta ut ränta på lånet till föreningen skulle ses som ett sådant kapitaltillskott som kan tillgodoräknas bostadsrättens omkostnadsbelopp. - Regeringsrätten (2010-06-03, Heckscher, Dexe, Lundin, Ståhl, Saldén Enérus) : Skälen för Regeringsrättens avgörande . Fråga 1. De omständigheter kring upptagandet av lånen och vidareutlåningen till föreningen som beskrivs i ansökan om förhandsbesked och ingiven komplettering av denna utgör inte grund för att vägra avdrag för ränteutgifterna. - Fråga 2. Fråga 2 har i ansökan om förhandsbesked formulerats på följande sätt. ”Får den nu föreslagna finansieringslösningen några övriga inkomstskattemässiga konsekvenser för J.S.?” I begäran om komplettering efterfrågade Skatterättsnämnden närmare uppgift om vad som låg bakom fråga 2. I den ingivna kompletteringen förklarade J.S. att han ville få klarlagt att föreningens ställande av säkerhet för hans lån inte skulle medföra att han kunde komma att beskattas för utdelning från föreningen eller i övrigt föranleda inkomstskatteeffekter för honom. I den fortsatta skriftväxlingen argumenterade han för att underlåtenheten att ta ut ränta skulle ses som ett sådant kapitaltillskott till föreningen som kunde tillgodoräknas bostadsrättens omkostnadsbelopp men som i övrigt inte skulle föranleda några skattekonsekvenser för honom. Såsom fråga 2 är formulerad kan den innefatta en mängd tänkbara skattekonsekvenser som uppkommer antingen omedelbart eller vid olika tänkbara händelser i framtiden. J.S. har varken i sin ansökan eller i övriga inlagor preciserat frågeställningen till att avse en konkret och avgränsad skattefråga. Enligt Regeringsrättens mening är den fråga som ställts alltför allmänt formulerad för att kunna besvaras genom ett förhandsbesked. Den borde därför ha avvisats av Skatterättsnämnden. - Regeringsrättens avgörande . Regeringsrätten fastställer förhandsbeskedet såvitt avser fråga 1. - Regeringsrätten avvisar överklagandet och undanröjer förhandsbeskedet såvitt avser fråga 2. (mål nr 6441-09, fd I 2010-05-19, Wahren)