RÅ 2010 not 90

Not 90. Överklagande av Skatteverket i mål ang. nedsättning av avkastningsskatt på pensionsmedel. - Skatteverket medgav i beslut den 20 oktober 2005 B.L. avräkning för skatt på kapitalförsäkringar i Skandia Life med 4 070 kr mot yrkade 8 140 kr. Som skäl för beslutet angav Skatteverket bl.a. följande. Skatteverket har bett B.L. styrka den engelska skatten på Skandia Life-försäkringarna. Av inkomna handlingar framgår att Skandia Life inte kan förse B.L. med exakt uppgift om vilken skatt som dragits från försäkringarna. Den procentsats som anges (3,17%) är en av Skandia Life framräknad skälig engelsk skatt som är beräknad utifrån engelsk skatt på de vanligaste Skandia Life-fonderna i svenska försäkringstagares innehav under förra året. Skatteverkets bedömning var att nedsättning med skäligt belopp motsvarade högst hälften av den svenska avkastningsskatt som belöpte på den engelska försäkringen. - I överklagande yrkade B.L. att avräkning för engelsk avkastningsskatt skulle medges med 8 140 kr och att 13 543 kr skulle sparas till kommande år (carry forward). Vidare yrkade han att Skatteverkets skälighetsbedömning skulle ändras och att beräkningen som ligger till grund för Skandia Lifes besked till sina försäkringstagare skulle godtas av Skatteverket som skäligt belopp. - Länsrätten i Skåne län (2000-03-14, ordf., Wallin Dreifaldt) : Domskäl . Enligt 10 a § första stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel har skattskyldig rätt till nedsättning av skatten på försäkring med belopp som motsvarar den utländska skatt som är hänförlig till försäkringen och som försäkringsgivaren eller den skattskyldige har betalat. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäkring. Enligt andra stycket åligger det den skattskyldige att lämna den utredning som behövs för prövning av frågan om nedsättning av skatt. Har den skattskyldige visat att förutsättningar för nedsättning föreligger men inte förmått lämna samtliga de uppgifter som fordras för tillämpningen av nedsättningsreglerna får nedsättning ske med skäligt belopp. - Enligt prop. 1995/96:231 s. 26 var syftet med att införa avkastningskatt på området för försäkringssparande i utländska livförsäkringar att skapa en enhetlig beskattning av försäkringssparande i inhemska och utländska institut. Avkastningsskatten på utländska livförsäkringar avser således att beloppsmässigt motsvara den skatt som svenska försäkringsbolag och i Sverige etablerade utländska försäkringsbolag betalar på livförsäkringskapital. - På grund av att bestämmelserna syftar till likformig beskattning har den skattskyldige innehavaren av försäkringen rätt till nedsättning av skatten med belopp som motsvarar den utländska skatt hänförlig till försäkringen som försäkringsgivaren eller den skattskyldige själv betalat utomlands. Av förarbetena framgår bl.a. att beskattningen bör utformas så att en internationell dubbelbeskattning inte uppkommer. På samma sätt som gäller för flertalet skatter vid tillämpning av de vanliga reglerna om avräkning av utländsk skatt bör det, i fall då svårigheter föreligger för försäkringstagaren att lämna full utredning, av förenklingsskäl godtas om avräkning görs för en beräknad skattebelastning som kan antas bli påförd i ifrågavarande land för det aktuella försäkringskapitalet. Osäkerheten i fråga om skatteuttaget och möjligheterna att senare få avräkning enligt utredning bör innebära att den utländska skatten beräknas försiktigt till belopp som man med relativt stort mått av säkerhet kan anta ha belastat försäkringen. En lämplig utgångspunkt för bedömningen av skattebelastningen i visst land kan vara nivån för den lägsta kända genomsnittliga skattebelastningen för en livförsäkringsverksamhet som i inte obetydlig utsträckning riktas mot Sverige från det aktuella landet. - B.L. har i målet inkommit med årligt värdebesked avseende försäkring i Skandia Life för beskattningsåret 2004. Av detta framgår att Skandia Life har fastställt den engelska skatten för hans försäkringar, vilka vid beskattningsårets ingång värderades till 684 061 kr, till 3,17 procent för 2004 eller till 21 683 kr. Procentsatsen är beräknad utifrån engelsk skatt på de vanligaste Skandia Life-fonderna i svenska försäkringstagares innehav under föregående år. Vidare framgår att Skandia Life inte har kunnat lämna en exakt uppgift om vilken skatt som dragits från den aktuella försäkringen eftersom försäkringen kan vara knuten till ett flertal fonder och under olika tidsperioder. - I målet är ostridigt att B.L. är berättigad till nedsättning av avkastningsskatten på grund av erlagd utländsk skatt. Det är emellertid inte möjligt att fastställa exakt belopp för den faktiskt betalda skatten. Nedsättning ska därför medges med skäligt belopp. Den utredning avseende erlagd skatt som B.L. presenterat i målet får, med hänsyn till föreliggande omständigheter, anses, med den exakthet som är möjlig att uppnå, utvisa faktiskt erlagd utländsk skatt. Med beaktande av de utgångspunkter för lagstiftningen som kommit till uttryck i förarbetena och till att skäligheten i nedsättningen enligt länsrättens uppfattning ska relatera till den utländska och inte till den svenska skatten, finner länsrätten att B.L. är berättigad till nedsättning med yrkade 21 683 kr varav 8 140 kr avräknas under aktuellt beskattningsår. - Domslut . Länsrätten bifaller överklagandet och förklarar B.L. berättigad till avräkning för skatt på kapitalförsäkring i Skandia Life med 21 683 kr varav 8 140 kr vid taxeringsår 2005 och resterande belopp sparas till kommande år. - Skatteverket överklagade och yrkade att kammarrätten med ändring av länsrättens dom skulle fastställa Skatteverkets grundläggande beslut den 20 oktober 2005, men Kammarrätten i Göteborg (2008-02-13, Edlund, Harmsen Hogendoorn, Edström) instämde i den bedömning som länsrätten gjort och avslog överklagandet. - Skatteverket överklagade och yrkade att Regeringsrätten med undanröjande av kammarrättens och länsrättens domar skulle fastställa verkets beslut att inte ge nedsättning av hela den avkastningsskatt som belöper på försäkringen i Skandia Life. Sedan B.L. bestritt bifall till överklagandet och i Regeringsrätten kommit in med ytterligare underlag från Skandia Life om den utländska skatten tillstyrkte Skatteverket dock att B.L. medgavs nedsättning med 8 080 kr vilket motsvarade hela den svenska avkastningsskatten vid 2005 års taxering. - B.L. yrkade ersättning för ombudskostnader i Regeringsrätten med 18 000 kr exklusive mervärdesskatt. - Skatteverket bestred B.L:s yrkande om ersättning för kostnader för ombud. - B.L. anförde bl.a. att han i sin deklaration inte endast begärt nedsättning med hela den avkastningsskatt som togs ut vid 2005 års taxering på Skandia Life-försäkringen utan även begärt att överskjutande belopp om 13 543 kr ska få sparas till kommande år. B.L. vidhöll att nedsättning skulle ske enligt kammarrättens dom. - I ersättningsfrågan anförde B.L. följande. Målet rör inte helt okomplicerade frågor och har varit anhängigt vid domstol under en avsevärd tid. Han har dessutom nått en aktningsvärd ålder. Skatteverket har i Regeringsrätten gjort gällande att omständigheterna är annorlunda mot vad man tidigare hävdat. Det är Skatteverkets processföring som lett till att kostnader för ombud har uppstått. Han har tidigare gjort försök att få fram uppgifter från Skandia Life i England och de uppgifter som framkommit har skickats in. Med anledning av Skatteverkets överklagande till Regeringsrätten vände han sig återigen till Skandia Life för att se om det gick att få fram ytterligare underlag. Den sammanställning som getts in i Regeringsrätten var inte möjlig för honom att skicka in till Skatteverket år 2005, eftersom han trots upprepade förfrågningar inte tidigare erhållit någon sådan från Skandia Life. Förutsättningarna är uppfyllda enligt 3 § 1 lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. (ErsL). Att Regeringsrätten valt att meddela prövningstillstånd talar för att även 3 § 2 ErsL är uppfylld. Att Skatteverket väljer att medge del av talan innebär inte att ombudskostnaderna inte har varit hänförliga till prejudikatsfrågan. Även 3 § 3 ErsL är tillämplig i detta fall. Målet har utan hans förskyllan drivits till sista instans för att här bli onödigt omfattande. - Skatteverket anförde att carry forward-belopp inte fastställs det år avräkning inte kan ske med fullt belopp. Skatteverket tar ställning till vilka carry forward-belopp som ska avräknas det år som nedsättning begärs. - I ersättningsfrågan anförde Skatteverket bl.a. följande. Det underlag som B.L. bifogat som bilaga till yttrandet till Regeringsrätten och som nu är skälet till att ytterligare nedsättning ska ges är ett sådant underlag som B.L. är skyldig att ta fram för att Skatteverket ska kunna kontrollera hans begäran om nedsättning av avkastningsskatten. Enligt 4 § ErsL beviljas inte ersättning för sådana kostnader. - Regeringsrätten (2010-10-14, Eliason, Dexe, Ståhl, Saldén Enérus) : Skälen för Regeringsrättens avgörande . Nedsättning av avkastningsskatt. Av 10 a § första stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel i tillämplig lydelse (SFS 1996:1236) följer att en skattskyldig har rätt till nedsättning av skatten på en försäkring med belopp som motsvarar den utländska skatt som hänför sig till försäkringen och som försäkringsgivaren eller den skattskyldige har betalat. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt lagen vilken avser samma försäkring (s.k. carry forward). Enligt andra stycket samma paragraf ska den skattskyldige lämna den utredning som behövs för prövning av frågan om nedsättning av skatt. Har den skattskyldige visat att förutsättningar för nedsättning föreligger men inte förmått lämna samtliga de uppgifter som fordras för tillämpningen av nedsättningsreglerna får nedsättning ske med skäligt belopp. - Skatteverket anser att det underlag som B.L. lämnat in till Regeringsrätten är tillräckligt för att visa hur mycket utländsk skatt som är hänförlig till den aktuella försäkringen. Skäl saknas för Regeringsrätten att göra någon annan bedömning. Regeringsrätten finner därmed, i likhet med kammarrätten och länsrätten, att B.L. ska ges nedsättning med belopp som motsvarar hela den svenska avkastningsskatten vid 2005 års taxering. - När det gäller frågan om fastställelse av det belopp som inte kan avräknas vid den aktuella taxeringen och som ska få sparas till kommande år enligt bestämmelsen om carry forward gör Regeringsrätten följande bedömning. Av regleringen framgår inte annat än att sådana avräkningsbara belopp bestäms till sin storlek först det år då de utnyttjas. Det saknas således grund att fastställa kammarrättens dom i denna del. - Ersättning för ombudskostnader. Enligt 4 § ErsL får ersättning inte beviljas för bl.a. kostnader som avser skyldigheten att lämna deklaration eller andra uppgifter till ledning för en myndighets beslut om skatt, tull eller avgift eller för kostnader som avser skyldigheten att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att det finns sådant underlag som behövs dels för att den skattskyldige ska kunna deklarera eller lämna uppgifter som han är skyldig att lämna, dels för att deklarationen och uppgifterna ska kunna kontrolleras. Det underlag som B.L. numera har lämnat in till Regeringsrätten är av sådant slag som Skatteverket behöver för att pröva hans begäran om nedsättning av avkastningsskatten i deklarationen. Hans yrkande om ersättning för kostnader i Regeringsrätten ska därför avslås. - Regeringsrättens avgörande . Regeringsrätten förklarar att B.L. är berättigad till nedsättning av avkastningsskatt med 8 080 kr vid 2005 års taxering. Regeringsrätten upphäver kammarrättens och länsrättens domar i övrigt. - Regeringsrätten avslår B.L:s yrkande om ersättning för kostnader i Regeringsrätten enligt ErsL. - Regeringsrådet Lundin var av skiljaktig mening i fråga om B.L:s rätt till ersättning för ombudskostnader och anförde. Enligt 3 § ErsL får en skattskyldig i vissa fall beviljas ersättning för ombudskostnader som han eller hon har haft i ett mål. En förutsättning är att ombudet har behövts för att ta till vara den skattskyldiges rätt. Vidare krävs att någon av tre förutsättningar är uppfyllda. Enligt punkt 1 utgår ersättning om den skattskyldiges yrkanden bifalls, helt eller delvis. Enligt punkt 2 utgår ersättning om målet avser en fråga som är av betydelse för rättstillämpningen och enligt punkt 3 om det finns synnerliga skäl för ersättning. - Om B.L. gett in utredningen om den utländska skatten till Skatteverket redan i samband med taxeringen hade troligen ingen process inletts i domstolarna. Detta talar för att B.L. inte bör få ersättning för sina kostnader i Regeringsrätten. Å andra sidan fick han bifall till sin talan både i länsrätten och kammarrätten utan den utredningen, vilket är en bidragande orsak till processen i Regeringsrätten och därmed kostnaderna här. I sammanhanget bör också beaktas att Regeringsrätten meddelade prövningstillstånd för att målet då ansågs ha intresse för rättstillämpningen. Jag bedömer att omständigheterna är sådana att det finns synnerliga skäl för att bevilja B.L. ersättning med det belopp som han har yrkat. - (mål nr 2423-08, fd I 2010-06-16, Ebbing)