RH 1993:115

Styrelsen i ett nystartat aktiebolag har under de 18 första verksamhetsmånaderna underlåtit att skaffa sig egentligt underlag för bedömning av företagets ekonomiska ställning. Sedan aktiekapitalet förbrukats utan att kontrollbalansräkning upprättats och bolaget försatts i konkurs, har styrelsen ålagts personligt betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § fjärde stycket aktiebolagslagen. Styrelsesuppleant med ensam rätt att teckna bolagets firma har däremot inte ansetts kunna åläggas sådant ansvar.

AB Sjöröds Plantprodukter försattes i konkurs den 5 oktober 1990. Bolagets styrelse utgjordes av G.L. med dennes hustru E.L. som suppleant. Firman tecknades av G.L. och E.L. var för sig.

Enligt faktura den 26 juli 1990 hade Henry Ljung AB sålt varor till AB Sjöröds Plantprodukter. Varorna levererades den 1 juli samma år. Betalning erlades emellertid inte. Ej heller erhöll Henry Ljung AB någon utdelning i AB Sjöröds Plantprodukters konkurs.

Henry Ljung AB väckte talan mot G.L. och E.L. vid Eslövs tingsrätt och yrkade förpliktande för dem att solidariskt betala 35 172 kr jämte ränta, utgörande likvid för de varor som levererats till AB Sjöröds Plantprodukter.

G.L. och E.L. bestred käromålet.

Som grund för käromålet anförde Henry Ljung AB: Aktiekapitalet i AB Sjöröds Plantprodukter var förbrukat den 31 december 1989. Någon likvidationsbalansräkning upprättades aldrig. Makarna L. svarar därför för bolagets efter den 31 december 1989 uppkomna förbindelser.

G.L. och E.L. anförde: Det var först i samband med att bokslutet för år 1989 blev klart i juli 1990 som de fick veta att aktiekapitalet hade förbrukats redan vid årsskiftet 1989/90. Innan bokslutet upprättats hade de inte några rimliga möjligheter att uppskatta utfallet av verksamhetsåret 1989. Bolaget började driva rörelse den 1 januari 1989. I en så nyligen startad verksamhet får det anses oacceptabelt att styrelsen avvaktar resultatet av det första verksamhetsåret innan eventuella likvidationsåtgärder vidtas. Underlåtenheten att upprätta likvidationsbalansräkning kan därför inte för makarna L. medföra något ansvar för bolagets förpliktelser.

Eslövs tingsrätt (1991-12-06, lagmannen Karl-Olof Lidin, rådmannen Bertil Lundgren och tingsfiskalen Lena Juhlin) biföll käromålet samt anförde i sina domskäl.

Enligt 8 kap. 6 § aktiebolagslagen skall styrelsen i ett aktiebolag tillse att organisationen beträffande bokföringen och medelsförvaltningen innefattar en tillfredsställande kontroll. Med hänsyn till aktieägarnas skyddade ställning i ansvarshänseende är ändamålet med denna kontroll bl. a. att förhindra att ett aktiebolag fortsätter en förlustbringande verksamhet till skada för bolagets borgenärer. Styrelsens skyldigheter måste dessutom bedömas med en strängare måttstock under det inledande skedet av ett bolags verksamhet då möjligheterna att bedöma verksamhetens resultat och bolagets ekonomiska ställning med ledning av andra faktorer än bokföringsmaterialet av naturliga skäl är särskilt begränsade. För att kunna fullgöra sin kontrollskyldighet har styrelsen alltid möjlighet att upprätta delårsbokslut. I detta mål är det ostridigt att styrelsen ledde bolagets verksamhet från starten i januari 1989 till juli 1990 - en tid av 18 månader - utan att skaffa sig något egentligt underlag för bedömning av företagets ställning i ekonomiskt hänseende. En sådan passivitet kan inte anses förenlig med aktiebolagslagens bestämmelser om styrelsens ansvar för bolagets ekonomiska förvaltning. Det har alltså ålegat makarna L. att upprätta kontrollbalansräkning sannolikt redan under verksamhetsåret 1989 men under alla förhållanden innan H.L. AB:s fordran uppkom. När så nu inte skett är de enligt 13 kap. 2 § fjärde stycket aktiebolagslagen personligen ansvariga för betalning av Henry Ljung AB:s faktura.

G.L. och E.L. överklagade domen och yrkade ogillande av käromålet.

H.L.AB bestred ändring.

Parterna åberopade i hovrätten samma grunder som vid tingsrätten. Utöver vad som antecknats i tingsrättens dom invände makarna L. att konkursförvaltaren i förvaltarberättelsen uttalat att tidpunkten för upprättande av likvidationsbalansräkning torde ha infallit någon tid före konkursen. De gjorde därvid gällande att förvaltaren därmed närmast syntes ha avsett en tidpunkt som låg mellan framläggandet av bokslutshandlingar i juli och konkursdatum i oktober 1990.

Härutöver gjorde E.L. i hovrätten gällande att hon inte kunde åläggas personligt betalningsansvar, eftersom hon inte varit styrelseledamot utan endast suppleant och ej heller i övrigt intagit sådan ställning att hon omfattats av bestämmelserna i 13 kap. 2 § fjärde stycket aktiebolagslagen.

I sistnämnda fråga anförde parterna följande.

E.L: En suppleant är ansvarig för fattade beslut i samma omfattning som en styrelseledamot endast då suppleanten tjänstgör i styrelsen och därvid medverkar i beslutandeprocessen. Styrelsearbetet i AB Sjöröds Plantprodukter utfördes uteslutande av G.L., vilken ensam utgjorde bolagets styrelse. E.L. var anställd i företaget och uppbar lön härför. Hennes befattning med företagets bokföring inskränkte sig till att hon upprättade dagbok och satte in verifikationer i pärmar, varefter bokföringsmaterialet överlämnades till ett bokföringsföretag. E.L. har såsom styrelsesuppleant inte ägt vare sig behörighet eller befogenhet att på styrelsens vägnar besluta om upprättande av balansräkning.

H.L. AB: I enlighet med 8 kap. 1 § fjärde stycket aktiebolagslagen är E.L. personligt ansvarig i samma mån som en styrelseledamot. Det var hon som skötte bokföringen i AB Sjöröds Plantprodukter, och hon var väl insatt i vad som försiggick i bolaget. E.L. ägde ensam teckna bolagets firma. Eftersom E.L. är maka till G.L. har hon varit väl införstådd med att bolaget skulle komma att försättas i konkurs.

Hovrätten över Skåne och Blekinge (1993-05-27, hovrättsråden Per Eriksson, referent, Inger Schlyter och Göran Petersson samt t.f. hovrättsassessorn Lennart Strinäs) fastställde tingsrättens domslut såvitt avsåg G.L. men ogillade, med ändring av tingsrättens domslut, käromålet såvitt avsåg E.L. Hovrätten motiverade domen på följande sätt.

Enligt 8 kap. 1 § fjärde stycket aktiebolagslagen skall vad i den lagen sägs om styrelseledamot i tillämpliga delar gälla om suppleant. Som huvudregel får emellertid anses att en suppleant ådrar sig ansvar som styrelseledamot endast i den mån suppleanten i praktiken tjänstgjort i styrelsen (jfr. NJA 1979 s. 30 och 1985 s. 439). Att E.L. på detta sätt skulle ha deltagit i styrelsens arbete har inte ens påståtts. Varken rättspraxis eller förarbetena till 13 kap. 2 § fjärde stycket aktiebolagslagen ger stöd för ståndpunkten att en suppleants ansvar skulle vara annorlunda vid tillämpning av den bestämmelsen än vad som följer av huvudregeln. Inte heller har framkommit några särskilda omständigheter i förevarande mål, som skulle kunna leda till en annan slutsats. Hovrätten finner därför att E.L. inte kan åläggas personligt betalningsansvar med utgångspunkt i hennes ställning som styrelsesuppleant.

Ansvar enligt 13 kap. 2 § fjärde stycket aktiebolagslagen kan emellertid drabba inte enbart styrelseledamöter. Även andra, som med vetskap om styrelsens underlåtenhet att upprätta särskild balansräkning handlar på bolagets vägnar, kan sålunda åläggas personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Såvitt utredningen visar föreligger emellertid i målet endast en omständighet, som skulle kunna hänföra E.L. till denna krets av ansvariga, nämligen att hon haft rätt att ensam teckna bolagets firma och sålunda varit behörig att uppträda som dettas ställföreträdare. I övrigt kan konstateras att inget framkommit, som ger vid handen att hon också i praktiken handlat på bolagets vägnar eller tagit del i driften av detta. Den i konkursen upprättade förvaltarberättelsen ger tvärtom ett intryck av att rörelsen drivits av enbart G.L. Ej heller ger vad som upplysts om E.L:s arbetsuppgifter i företaget stöd för antagandet att hon haft ett mera väsentligt inflytande på dettas verksamhet. Vid angivna förhållanden kan det inte anses utrett att E.L. - trots hennes firmateckningsrätt - intagit en sådan ställning i bolaget att hon på nu förevarande grund kan göras ansvarig för dettas förpliktelser.

Hovrätten finner således att förutsättningar inte föreligger att ålägga E.L. personligt betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § fjärde stycket aktiebolagslagen, vare sig till följd av hennes uppdrag som styrelsesuppleant eller på grund av hennes ställning i övrigt i företaget. H.L. AB:s talan mot henne kan därför inte lagligen bifallas. Käromålet skall följaktligen ogillas i denna del.

Vad gäller frågan om styrelsen har gjort sig skyldig till försummelse då den underlåtit att upprätta särskild balansräkning delar hovrätten tingsrättens bedömning. Käromålet skall därför bifallas mot G.L.

Målnummer T 33/92