lagen.nu

Lagar
Rättsfall
Förarbeten
Föreskrifter
Praxis
Begrepp
Nyheter

⁠

Aktiebolag

Aktiebolag är ett bolag bildat enligt Aktiebolagslagen (2005:551).

Rättsfall119

MÖD 2015:37: Utdömande av vite ----- En miljönämnd har yrkat att vite ska dömas ut mot ett bolag som inte följt ett föreläggande. Föreläggandet har delgetts med metoden särskild delgivning med juridisk person (29 § delgivningslagen) och har vunnit laga kraft. Bolaget har invänt mot yrkandet att föreläggandet inte nått bolagets ledning pga ägarbyte alternativt att personal på plats inte förstått ärendet. MÖD fann att det inte fanns hinder mot att delge föreläggande med särskild delgivning med juridisk person. Vidare gäller att, till skillnad från vad som gäller för fysiska personer, kravet på faktisk kännedom om vitesföreläggande inte för delgivning med aktiebolag.
RH 1997:88: Ett handelsbolag hade trätt i likvidation till följd av att antalet bolagsmän sex månader tidigare nedgått till en. Fråga om överlåtelse av likvidationsbolagets enda större tillgång, en hyresfordran, kunde bedömas som en tillåten avvecklingsåtgärd eller om avtalskontrahenten varit i god tro och överlåtelsen till följd därav var giltig. Även fråga om betydelsen av att ett aktiebolags styrelse nedgått till en ledamot utan någon suppleant.
NJA 1981 s. 452: Fråga om förverkande hos företrädare (verkställande direktör) för aktiebolag. 36 kap 4 § BrB och 18 § lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor.
NJA 2019 s. 941: Medansvar enligt aktiebolagslagen. Tidpunkt för uppkomsten av en förpliktelse ska bestämmas på samma sätt enligt 25 kap. 20 a § om ansvarets upphörande som enligt 18 § om ansvarstiden. En ny förpliktelse har ansetts inte uppkomma genom en förlikning, när denna enbart bekräftar eller i mindre omfattning materiellt ändrar den ursprungliga
NJA 1995 s. 437: En verkställande direktör i aktiebolag, som också var ensam firmatecknare, har ansett inte inneha sådan ställning eller ha fått sådant uppdrag av styrelsen att han haft befogenhet att sluta visst avtal. Har medkontrahenten bort inse detta?
NJA 1990 s. 312: Styrelsesuppleant i aktiebolag, som ej tjänstgjorde i styrelsen, har inte ansetts behörig att i denna egenskap ta emot delgivning på bolagets vägnar.
RH 2015:66: En person har vid ett stort antal tillfällen förvärvat svårt skuldsatta aktiebolag och uppsåtligen och utan godtagbara skäl åtagit sig uppdrag som styrelseledamot i bolagen trots att han inte haft för avsikt att ta del av sådan verksamhet som enligt lag ankommer på styrelseledamot i ett aktiebolag. Åtgärden har ansetts ha varit ägnad att dölja vem eller vilka som utövar eller har utövat den faktiska ledningen av bolaget. Påföljden har bestämts till villkorlig dom jämte samhällstjänst. Personen har också ålagts näringsförbud.
NJA 1994 s. 664: När den ende styrelseledamoten i ett aktiebolag blivit obehörig är suppleant behörig att såsom styrelse företräda bolaget. (I och II). Att ett beslut om likvidation efter resning upphävts har ansetts medföra att bristen i styrelsens behörighet att föra talan mot ett efter likvidationsbeslutet meddelat beslut om konkurs blivit botad (II).
NJA 1994 s. 236: Patentombud, som personligen mottagit uppdrag men som utfört uppdragen inom ramen för ett aktiebolag, har med hänsyn till omständigheterna ansetts inte ha gentemot bolaget avstått från rätten att förfoga över uppdragen.
NJA 1993 s. 723: Sedan talan väckts mot ett aktiebolag angående skadestånd men talan avvisats på grund av en mellan parterna i avtal intagen skiljeklausul, har bolaget försatts i konkurs som avslutats utan överskott. Den till HD fullföljda besvärstalan har avvisats enär bolaget upplösts.
NJA 1983 s. 741: Sedan allmän åklagare ansökt om stämning på aktiebolag och yrkat utdömande av bolaget förelagt vite, har TR:n utfärdat stämning icke på bolaget utan på bolagets verkställande direktör att svara på åtalet. Delgivning av stämningen med denne har ej medfört att bolaget ansetts ha fått del av åtalet med preskriptionsavbrytande verkan enligt 35 kap 1 § BrB.
NJA 1987 s. 552: Sedan aktiebolags konkurs avslutats utan överskott och bolaget således enligt 13 kap 19 § 1 st aktiebolagslagen (1975:1385) var upplöst, väcktes mot bolaget talan om skadestånd på grund av arbetsskada under hänvisning till att vid olyckstillfället gällde en av bolaget tecknad ansvarighetsförsäkring. Sådana omständigheter har inte ansetts föreligga att det upplösta bolaget kunnat vara part i målet.
NJA 2004 s. 618: Underlåtenhet att inom föreskriven tid upprätta årsredovisningar för ett aktiebolag har ansetts utgöra bokföringsbrott. Även fråga om brotten varit att anse som ringa.
NJA 2000 s. 404: Styrelsen i ett aktiebolag beslutade att flytta över all verksamhet i bolaget till ett annat bolag, som ägdes av majoritetsaktieägaren, varefter all verksamhet i det förstnämnda bolaget skulle upphöra. Sedan en minoritetsaktieägare i bolaget väckt skadeståndstalan mot styrelseledamöterna uppkommer fråga om skadeståndsskyldighet och beräkning av skada.
NJA 1987 s. 105: Sedan ett aktiebolag sålt viss egendom, som omfattades av företagsinteckning, inställde bolaget betalningarna. Ackordscentralen fick i uppdrag att försöka få till stånd ett underhandsackord. En anställd hos ackordscentralen förordnades till god man enligt 2 § ackordslagen. Härefter erlades del av köpeskillingen för den sålda egendomen genom att en check tillställdes en av bolagets firmatecknare. I enlighet med gode mannens direktiv insattes det belopp som checken löd på omgående på ett av ackordscentralen disponerat s k redovisningskonto. Bolaget försattes senare i konkurs och behållningen på redovisningskontot överlämnades till konkursförvaltaren. Den förmånsrätt som följde med företagsinteckningen har ansetts gälla i det överlämnade beloppet.
NJA 2013 s. 1203: En talan om ersättning till en god man i ett inlösenförfarande enligt 22 kap. aktiebolagslagen (2005:551) ska föras av den gode mannen som kärande i egen sak och inte som företrädare för de frånvarande minoritetsaktieägarna.
NJA 2013 s. 1250: En bolagsstämma i ett aktiebolag har genom ett majoritetsbeslut mot en minoritetsaktieägares vilja fattat beslut om att bolaget skulle gå i likvidation. Beslutet har ansetts inte vara i strid med den s.k. generalklausulen i aktiebolagslagen.
NJA 1983 s. 713: Frågor om tillämpning av 12 § 3 st förmånsrättslagen i aktiebolags konkurs (I och II). Arbetstagares andel i konkursbolag som i sin helhet ägdes av moderbolag har bedömts efter arbetstagarens aktieinnehav i moderbolaget (II). Arbetstagare som ägt 29 % av aktierna i konkursföretaget (I) resp arbetstagare som jämte syskon ägt 26 % av aktierna (II) har, med hänsyn till aktiernas fördelning i övrigt, ansetts icke äga väsentlig andel i företaget. Fråga om tillämpning av 29 a § och 100 a § konkurslagen (I).
RH 1996:114: Styrelseledamöters ansvar enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen. Fråga om vilka krav som kan ställas på s.k. kontrollbalansräkning och hänskjutande av likvidationsfrågan till bolagsstämman. Tillika fråga om bevismedel när det gäller att visa att kapitalbristen hävts inom rådrumsfristen.
NJA 1999 s. 426: Ett bolag beviljades lån av ett finansbolag för bl a inköp av samtliga aktier i ett annat bolag. Som säkerhet för lånet fick finansbolaget företagshypotek i det bolag som skulle köpas. Sedan detta bolag gått i konkurs har frågor uppkommit om säkerhetens giltighet med hänsyn till bestämmelserna i 12 kap 7 § aktiebolagslagen om förbud mot ställande av säkerhet och i 12 kap 5 § om återbäring av olovlig vinstutdelning.
NJA 2018 s. 1038: Den s.k. medansvarsperiod som inträder när ett aktiebolags styrelse inte vidtar de åtgärder som sägs i 25 kap. 13–17 §§ aktie-bolagslagen avslutas inte genom beslut att bevilja bolaget företagsrekonstruktion.
NJA 1998 s. 608: Ett aktiebolag som upplösts genom konkurs har ansetts ha rätt att ansöka om resning beträffande beslutet att försätta bolaget i konkurs.
NJA 2018 s. 545: Förutsättningarna för att utse syssloman enligt 25 kap. 23 § aktiebolagslagen.
NJA 1990 s. 343: Ett aktiebolag, som var dotterbolag till ett annat aktiebolag, lånade ut pengar till moderbolaget. Vid bedömande huruvida moderbolagets ekonomi när lånen lämnades var sådan att återbetalning inte kunde påräknas - och lånen därmed utgjorde förtäckt vinstutdelning - uppkommer frågor bl a om bevisbörda och beviskrav. 12 kap 1, 2 och 5 §§ aktiebolagslagen (1975:1385).
NJA 1985 s. 43: Ett aktiebolag med s k hemtagningstillstånd importerade gods, som var underkastat införselförbud, och dirigerade godset till ett annat företag, som bearbetade godset och återställde det till bolaget. Först därefter fick bolaget importlicens för godset. Prövning av åtal mot verkställande direktören för brott mot 5 § jämförd med 4 § 1 (1960:418) om straff för varusmuggling har skett med utgångspunkt i att godset kommit ut i den fria rörelsen i och med att det tillställdes det andra företaget för bearbetning. Fråga om verkställande direktören, som inte personligen handlagt ärendet, av grov oaktsamhet föranlett att bolaget förfogat över godset i strid mot införselförbudet.
NJA 1987 s. 80: Ett aktiebolag har lämnat en företagsinteckning som säkerhet för några närstående företags förbindelser mot en bank. Fråga i aktiebolagets konkurs om bolagets ansvar var primärt eller subsidiärt?
NJA 1983 s. 229: Fråga huruvida det av innehållet i handling som utfärdats av firmatecknare för aktiebolag kunde anses framgå att handlingen utfärdats på bolagets vägnar (94 § 1944 års lag om aktiebolag; jfr 16 kap 1 § 1975 års aktiebolagslag).
NJA 2011 s. 774: Ett beslut att fortsätta en avslutad likvidation av ett aktiebolag fattas av likvidatorn. Om en tidigare företrädare för bolaget väcker talan för det likviderade bolagets räkning utan att likvidatorn fattat beslut om att fortsätta likvidationen, ska talan avvisas utan att det prövas om det har funnits förutsättningar att fortsätta likvidationen.
NJA 1993 s. 579: Ett aktiebolags konkurs har avslutats med överskott, till följd varav bolaget enligt 13 kap 19 § 2 st aktiebolagslagen (1975:1385) skall träda i likvidation. Fråga om behörighet för bolagets styrelse att företräda bolaget i avbidan på att likvidationsförfarande inleds (I och II).
NJA 1983 s. 567: N har i egenskap av företrädare för ett aktiebolag av TR dels enligt 81 § uppbördslagen (1953:272) fällts till ansvar för att han åsidosatt sin skyldighet att inbetala skatt som innehållits för arbetstagare i bolaget dels enligt 77 a § samma lag ålagts utge innehållna belopp jämte restavgifter. Mot TR:ns dom har N genom sin offentlige försvarare fullföljt talan, varvid i vadeinlagan yrkats att HovR:n måtte "ogilla mot honom framställt åtal avseende brott mot uppbördslagen". Ändringsyrkandet har ansetts innefatta även yrkande om ogillande av åklagarens talan om betalningsskyldighet. Den som offentlig försvarare förordnade advokaten har ansetts biträda N i denna egenskap även vid särskild fullföljd av talan mot ett av HovR:n under rättegången meddelat beslut, varigenom N:s vadetalan avvisats såvitt avsåg yrkande om befrielse från betalningsskyldighet enligt 77 a § uppbördslagen.
NJA 2012 s. 858: Tillämpning av de aktiebolagsrättsliga kapitalbristreglerna. Frågor rörande betydelsen av en fastställd årsredovisning och ansvar för styrelseledamot som har inträtt under ansvarsperioden.
NJA 1985 s. 439: Ett aktiebolag har med stöd av punkt 4, 1 st i övergångsbestämmelserna till lagen (1973:303) om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag avförts ur aktiebolagsregistret på den grund att aktiekapitalet understigit 50 000 kr. Bestämmelsen i 3 st av samma punkt om styrelseledamots ansvar för bolagets förpliktelser har inte ansetts tillämplig på styrelsesuppleant som ej tjänst gjort i styrelsen.
NJA 1988 s. 620: Fråga om styrelseledamöters ansvar enligt 13 kap 2 § aktiebolagslagen.
NJA 1982 s. 578: Fråga om betalningsansvar enligt 48 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt för ställföreträdare för juridisk person för underlåtenhet att inbetala mervärdeskatt avseende viss redovisningsperiod i fall då den juridiska personen efter redovisningsperiodens utgång försatts i konkurs och skatten därefter blivit fastställd genom särskilt beslut.
NJA 1993 s. 31: En aktieägarminoritets rätt enligt 15 kap 5 § aktiebolagslagen (1975:1385) att för bolagets räkning väcka och föra talan om skadestånd till bolaget har ansetts innefatta jämväl rätt att söka verkställighet av en dom i skadeståndsmålet.
NJA 1992 s. 518: Domstols förordnande om tvångslikvidation enligt 13 kap 4 § aktiebolagslagen (1975:1385) och utseende av likvidator i sådant fall går i verkställighet omedelbart (I och II). Sedan en styrelseledamot i ett konkursärende felaktigt godtagits av TR:n som företrädare för ett aktiebolag, vilket tidigare försatts i likvidation, har denne fört talan mot beslut, varigenom TR:n försatt bolaget i konkurs. HD har ansett att HovR:n - i stället för att utan vidare avvisa besvären på grund av klagandens bristande behörighet - bort bereda likvidatorn tillfälle att inträda i målet som behörig företrädare för bolaget (II).
NJA 1998 s. 343: En person undertecknade ett överlåtelseavtal för ett aktiebolag under bildande. Han har gjort gällande att han därvid handlat som företrädare för ett annat bolag såsom stiftare. Då detta förhållande inte framgått av avtalet eller på annat sätt har han ansetts personligen ansvarig för förpliktelser på grund av avtalet.
NJA 2000 s. 41: Fråga om personval vid förordnande av god man enligt 14 kap 32 § tredje stycket aktiebolagslagen (1975:1385)
NJA 1987 s. 198: Ett aktiebolag väckte talan mot staten och yrkade bl a att TR:n med stöd av 11 kap 14 § regeringsformen skulle förklara, att staten var förpliktad att återbetala viss skatt som bolaget erlagt. Som grund åberopades att lagstiftningen om skatterna stred mot främst 2 kap 18 § regeringsformen. - Allmän domstol har inte ansetts behörig att pröva frågan om en skattelags grundlagsenlighet när tvister om skatten skall avgöras av förvaltningsdomstol.
NJA 2015 s. 578: Låneförbudet i aktiebolagslagen. Vid bedömningen av om ett penninglån har lämnats i strid med låneförbudet är förhållandena vid tidpunkten för låneavtalets ingående avgörande. En styrelsesuppleant ska vid tillämpning av låneförbudet jämställas med en styrelseledamot.
NJA 2002 s. 112: Sedan tingsrätt försatt ett aktiebolag i likvidation efter ansökan av en styrelseledamot och aktieägare i bolaget på den grunden att bolagets eget kapital understeg hälften av det registrerade aktiekapitalet, kan likvidationsbeslutet inte upphävas eller undanröjas enbart därför att sökanden återkallar sin talan i högre rätt. Tillika fråga om ett likvidationsbeslut på sådan grund kan meddelas utan att, enligt vad sökanden har uppgett, bolagsstämman har behandlat likvidationsfrågan.
RH 1994:17: Styrelseledamot i aktiebolag har på grund av underlåtenhet att upprätta en s.k. kontrollbalansräkning ålagts personligt betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § fjärde stycket aktiebolagslagen. Den omständigheten att bolaget sedermera ställt in sina betalningar har inte medfört att styrelseledamoten befriats från personligt betalningsansvar för därefter uppkommande förpliktelser för bolaget.
NJA 1996 s. 269: Fråga om behörig företrädare för aktiebolag efter det att dess konkurs avslutats med överskott.
NJA 2017 s. 981: Styrelsen i ett aktiebolag har, med anledning av uppgifter om att en aktieägare överlåtit sina aktier, på eget initiativ strukit aktieägaren i aktieboken. Strykningen har bedömts sakna laglig grund och aktieägaren har därför behållit sin rätt att föra talan mot stämmobeslut i aktiebolaget.
NJA 1992 s. 691: Ett aktiebolags registrerade aktiekapital har ökats genom apportemission. Åtal har väckts för svindleri på den grund att emissionsanmälan till Patent- och registreringsverket, vilken upptagit riktiga uppgifter om värdet av apportegendomen, ej åtföljts av en redogörelse för vissa finansiella transaktioner som föregått nyemissionen. Underlåtenhet att lämna en sådan redogörelse har ansetts ej kunna grunda ansvar för svindleri. (HD:s prövning begränsad till prejudikatfråga.) 9 kap 9 § 2 st BrB.
NJA 1996 s. 459: Sedan domstol beslutat att ett aktiebolag skulle träda i likvidation, försattes bolaget i konkurs vilken avslutades utan överskott. Trots att bolaget därmed var upplöst, har det ansetts kunna föra talan mot likvidationsbeslutet.
NJA 1997 s. 168: Mot beslut varigenom gäldenär försatts i konkurs efter egen ansökan har i princip endast gäldenären själv och behörig ställföreträdare för denne ansetts äga rätt att föra talan. Talan mot sådant beslut har därför avvisats när den förts av dels minoritetsaktieägare och styrelseledamot i gäldenärsbolaget, dels verkställande direktören i bolaget.
NJA 1989 s. 447: Återställande av försutten tid. Fråga huruvida aktiebolag i behörig ordning kallats till förhandling vid vilken bolagets skyldighet att träda i likvidation prövats. 13 kap 5 § aktiebolagslagen (1975:1385).
RH 2000:24: Styrelseledamot och aktieägare i avfört aktiebolag har ansetts svara för bolagets skulder även om aktiebolaget efter avregistreringen har försatts i konkurs.
NJA 1995 s. 418: Giltigheten av en vederlagsfri borgensförbindelse med hänsyn till utbetalningsförbudet i 12 kap 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) har ansetts skola prövas med beaktande av förhållandena då borgensförbindelsen ingicks.
NJA 1988 s. 727: Har ett aktiebolag försatts i konkurs sedan det trätt i likvidation är den styrelse som bolaget hade före likvidationen inte behörig att föra talan mot konkursbeslutet.
NJA 1987 s. 120: En verkställande direktör i ett aktiebolag har bevakat en fordran avseende lön m m i bolagets konkurs. Direktören har med tillämpning av 29 a § 2 st 3 KL ansetts som närstående till bolaget. Som följd härav har fråga uppkommit i vad mån fordringen enligt 100 a § samma lag får göras gällande i konkursen.
AD 1994 nr 132: Ställföreträdaren för ett aktiebolag A har på A:s vägnar till den verkställande direktören i aktiebolaget B utfärdat garantier enligt vilka A - för den händelse att A:s och B:s gemensamma moderbolag C inte kunde fullgöra en av C till den verkställande direktören lämnad garanti för fullgörandet av B:s förpliktelser mot honom - skulle inträda i C:s ställe. - Sedan B och C sedermera försatts i konkurs riktar den verkställande direktören under åberopande av de av A lämnade garantierna anspråk mot A på utbekommande av sina förmåner under uppsägningstid enligt det mellan honom och B träffade anställningsavtalet. I målet uppkommer bl.a. frågor /v/1. om tolkning av anställningsavtalet mellan den verkställande direktören och B; skulle den verkställande direktören enligt detta vara skyldig att från sina förmåner under uppsägningstid avräkna inkomster som han under uppsägningstiden kunnat förvärva i annan anställning eller på annat sätt sedan B till följd av den inträffade konkursen inte kunnat bereda honom arbete under den för honom gällande uppsägningstiden? /v/2. om innebörden av de av A lämnade garantierna; innebar dessa att A skulle inträda i en arbetsgivares befogenheter gentemot verkställande direktören och t.ex. kunna kräva att han utförde arbete för A:s räkning? eller utgjorde det i vart fall en förutsättning för garantierna att A skulle ha samma möjlighet som B att välja mellan att befria den verkställande direktören från arbetsskyldighet eller att utkräva arbete av honom under uppsägningstiden? eller utgjorde det i vart fall en förutsättning för garantierna att den verkställande direktören skulle i förhållande till A vara skyldig att vidkännas avräkning för inkomster som han under uppsägningstiden uppburit av annan anställning eller egen förvärvsverksamhet? /v/3. huruvida garantierna enligt 8 kap. 14 § aktiebolagslagen inte blivit bindande för A dels på grund av att utfärdandet av dem enligt A varit främmande för det syfte med A:s verksamhet som angetts i dess bolagsordning, dels på grund av att de enligt A inneburit att den verkställande direktören i strid med 8 kap. 13 § aktiebolagslagen beretts en otillbörlig fördel till nackdel för A och dess aktieägare; betydelsen härvidlag av ett vid tiden för garantiernas utfärdande pågående arbete med omstrukturering av koncernen under moderbolaget C? /v/4. huruvida den verkställande direktören brutit mot sitt anställningsavtal genom att inte inhämta medgivande från A:s styrelse till att ta annan anställning eller bedriva förvärvsverksamhet i egen regi, /v/5. huruvida A mot den verkställande direktörens anspråk kunde direkt eller analogiskt åberopa avräkningsregeln i 13 § anställningsskyddslagen, samt /v/6. huruvida A mot den verkställande direktörens anspråk kunde åberopa de principer som innefattas i det civilrättsliga institutet obehörig vinst.
NJA 1984 s. 595: Medel har stått inne på ett postgirokonto för ett aktiebolag som ännu inte var registrerat. Fråga huruvida medlen kunde tas i anspråk genom betalningssäkring för fordran mot en person som utgör bolagets styrelse.
NJA 1993 s. 484: I mål om personlig betalningsskyldighet för styrelseledamöter enligt 13 kap 2 § aktiebolagslagen har fråga uppkommit i vad mån bolagets utvecklingskostnader hade fått tas upp som en tillgång i en kontrollbalansräkning.
NJA 2005 s. 729: När ett aktiebolags styrelse består av två ledamöter har styrelsens ordförande på grund av sin utslagsröst behörighet att ensam företräda bolaget.
NJA 1992 s. 872: Vid tvångsinlösen av minoritetsaktier har lösenbeloppet ansetts skola fastställas efter aktiernas värde vid tiden för begäran om tvistens prövning av skiljemän.
NJA 2011 s. 932: Vid inlösen av minoritetsaktier bestäms lösenbeloppet enligt den s.k. särregeln endast om ett offentligt uppköpserbjudande har avsett samtliga aktier som budgivaren inte redan innehar. Erbjudandet har ansetts omfatta samtliga aktier även om vissa jurisdiktioner har undantagits i syfte att där gällande lagstiftning för värdepappersmarknaden inte skulle bli tillämplig.
NJA 1999 s. 237: Ett konkursbolag som upplösts enligt 13 kap 19 § 1 st aktiebolagslagen har med hänsyn till omständigheterna inte ansetts kunna fullfölja en dessförinnan påbörjad civilprocess.
RH 1994:18: Styrelseledamot i aktiebolag har på grund av dröjsmål med att upprätta s k kontrollbalansräkning ålagts personligt betalningsansvar enligt 13 kap 2 § aktiebolagslagen.
NJA 1989 s. 516: I ärende angående fråga om skyldighet för aktiebolag att träda i likvidation har TR inte - såsom det ålegat rätten - fattat beslut i anslutning till förhandling, som ägt rum inför tre lagfarna domare. I stället har ärendet uppskjutits för att bereda bolaget tillfälle att inge fullständiga redovisningshandlingar. Beslut om likvidation har därefter meddelats av TR:n bestående av endast en av de domare som hade deltagit vid förhandlingen. Bristerna i TR:ns handläggning av ärendet har ansetts utgöra grovt rättegångsfel och föranlett undanröjande av beslutet.
NJA 1991 s. 412: En leverantör har träffat avtal med en enskild näringsidkare om leverans av varor. Näringsidkaren har därefter gjort gällande att ett av honom ägt aktiebolag har varit leverantörens rätta motpart. Fråga är om leverantören skall anses ha fått kännedom härom till följd av att uppgifter om bolaget har tagits in i aktiebolagsregistret och kungörelse har ägt rum.
NJA 1986 s. 559: Vid tillämpning av 4 § 1 st lagen (1966:454) om företagsinteckning har en båt, tillhörig ett aktiebolag och använd för styrelseledamots privata bruk, ansetts höra till den intecknade verksamheten och alltså vara omfattad av företagsinteckning.
NJA 1987 s. 407: Ett aktiebolag häftade, när det försattes i konkurs, i skuld till postverket på grund av att bolaget hade övertrasserat sitt postgirokonto. Sådana inbetalningar från bolagets gäldenärer som bokförts på kontot, sedan bolaget försatts i konkurs men före utgången av den i 21 § 1 st första meningen KL angivna fristen, har, vid bedömning av tillämpligheten av nämnda lagrum, till den del de motsvarade postverkets fordran mot bolaget per konkursdagen ansetts såsom betalning som bör jämställas med betalning av konkursgäldenären direkt till postverket.
RH 1993:142: Ställföreträdare för aktiebolag. De som utsetts till aktiebolags firmatecknare vid en extra bolagsstämma, till vilken ej kallats i vederbörlig ordning, har inte ansetts behöriga att ansöka om bolagets försättande i konkurs.
NJA 1990 s. 114: Konkursansökan mot aktiebolag har ansetts skola avvisas, när för bolaget ej fanns någon till patent- och registreringsverket anmäld styrelse samt upplysning om annan ställföreträdare för bolaget saknades.
NJA 1981 s. 577: Ett aktiebolag i likvidation försätts i konkurs och konkursen avslutas med slututdelning. Flera år senare väcker en aktieägare skadeståndstalan mot likvidatorn. Denne invänder att aktieägarens rätt till talan är preskriberad enligt grunderna för 171 § 1 mom 2 st lagen (1944:705) om aktiebolag, eftersom talan inte väckts inom ett år från konkursens avslutande. Den analogiska tillämpning av lagrummet som en sådan lösning skulle förutsätta har emellertid avvisats. Jfr numera 13 kap 7 § 4 st samt 15 kap 5 § 3 st och 6 § 1 st 2 aktiebolagslagen (1975:1385).
NJA 1997 s. 207: Konkursansökan avseende aktiebolag som saknar registrerad behörig företrädare har ansetts skola prövas efter kungörelsedelgivning.
NJA 2005 s. 175: Delgivning med aktiebolag utan styrelse har inte ansetts kunna ske genom att handlingen överbringas till bolagets revisor.
NJA 1985 s. 13: Aktiebolag har underlåtit att inbetala innehållna skattebelopp. Talan mot verkställande direktören om ansvar och betalningsskyldighet enligt uppbördslagen har ogillats, enär han ansetts inte ha av grov oaktsamhet underlåtit att göra inbetalningarna.
NJA 1987 s. 253: Sedan ett aktiebolag försatts i konkurs har en bank på konkursförvaltarens begäran överfört vissa bolagets fordringar hos banken till ett konto i konkursboets namn. Denna åtgärd har inte ansetts hindra banken att kvitta fordringar som banken hade hos bolaget mot bolagets nyss angivna fordringar.
NJA 1993 s. 641: Fråga om en skiljeklausul i ett avtal som ett aktiebolag ingått före sin konkurs är bindande för konkursförvaltaren, då denne avser att föra talan mot medkontrahenten om återbäring av olovlig vinstutdelning.
NJA 2014 s. 892: Tillämpning av de aktiebolagsrättsliga kapitalbristreglerna. Fråga om ansvar för styrelseledamot som har avgått under ansvarsperioden.
NJA 1996 s. 293: Vid tvångsinlösen av minoritetsaktier har börsnotering ansetts kunna läggas till grund för lösenbeloppet. 14 kap 31 och 33 §§ aktiebolags lagen (1975:1385).
NJA 1981 s. 267: Verkställande direktören i ett aktiebolag ägde 380 aktier i bolaget eller drygt 25 procent av samtliga aktier. Två direktören icke närstående äkta makar ägde, mannen 900 aktier och hustrun återstående 220 aktier. Direktören har ansetts ej äga väsentlig andel i bolaget och har följaktligen berättigats att i bolagets konkurs åtnjuta förmånsrätt för fordran på lön och semesterersättning. 12 § 3 st förmånsrättslagen.
NJA 1988 s. 583: Handelsbolag som arrenderat visst markområde har, i samband med att handelsbolagets rörelse övertagits av ett för ändamålet särskilt bildat aktiebolag, till detta upplåtit nyttjanderätt till området utan jordägarens samtycke. Upplåtelsen har ansetts stå i strid med förbudet i 8 kap 19 § JB; att upplåtelsen varit vederlagsfri har inte inverkat på bedömningen av upplåtelsens tillåtlighet. Vad som lagts handelsbolaget till last har inte ansetts vara av ringa betydelse enligt 8 kap 23 § 2 st JB.
NJA 1982 s. 820: Aktiebolag, som är kärande i tvistemål, har under målets handläggning i TR:n blivit upplöst efter konkurs. Sådana omständigheter har inte ansetts föreligga att bolaget efter upplösningen bevarat sin rättskapacitet målet, varför dess talan avvisats. (I) Aktiebolag, som är part i tvistemål, har under målets handläggning i HovR:n blivit upplöst efter konkurs. Sådana omständigheter har inte ansetts föreligga att bolaget efter upplösningen bevarat sin rättskapacitet i målet, men rättegångshindret har verkan först från upplösningen. Bolagets talan i HovR:n har avvisats. (II)
NJA 2001 s. 144: Ett konkursbolag som upplösts enligt 13 kap. 19 § 1 st. aktiebolagslagen (1975:1385) har, för att skydda en på lagakraftägande dom grundad fordran, gjort invändning mot ett utdelningsförslag i ett annat bolags konkurs och har ansetts berättigad till ersättning för rättegångskostnader i det fortsatta domstolsförfarandet. (Jfr NJA 1999 s. 237)
NJA 2000 s. 479: I ett mål om försättande i konkurs av ett kommanditbolag har delgivning med bolaget ansetts kunna ske genom överlämnande av handlingarna till förvaltaren i komplementärens - ett aktiebolag - konkursbo.
NJA 2000 s. 488: Sedan Patent- och registreringsverket förordnat att ett aktiebolag skulle träda i likvidation och bolaget på ansökan av likvidatorn försatts i konkurs, har bolagsstyrelsens överklagande av konkursbeslutet avvisats med hänvisning till att styrelsen inte var behörig att företräda bolaget. Bolaget har inte ansetts kunna vinna resning i fråga om sistnämnda beslut på den grunden att likvidationsbeslutet senare undanröjts. (Jfr 1992 s. 518 I och II).
NJA 2005 s. 44: Borgen. Ett aktiebolag som gått i konkurs och enligt bolagsrättsliga regler upplösts efter konkursens avslutande har varit gäldenär i ett fordringsförhållande. Bolagets upplösning har inte ansetts inverka på borgensansvaret för fordringen. Regeln i 8 § andra stycket preskriptionslagen (1981:130) om accessorisk preskription av fordran på grund av borgen har inte ansetts tillämplig när gäldenärsbolaget upplösts innan fordringen preskriberats mot bolaget.
NJA 2010 s. 214: Förvärv av hyresfastighet genom fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag har ansetts inte vara omfattat av kravet på tillstånd av hyresnämnd i 1 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.
NJA 1998 s. 734: Fråga om revisors skadeståndsskyldighet enligt 15 kap 2 § aktiebolagslagen för felaktiga uppgifter i årsredovisning samt om jämkning av sådant skadestånd på grund av medvållande.
NJA 2005 s. 167: Fråga huruvida grunden för att ett aktiebolag skall gå i likvidation har upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten (13 kap.10 § andra stycket aktiebolagslagen, 1975:1385).
NJA 2004 s. 3: Självständig preskription har inte ansetts ske av styrelseledamöters ansvar enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen (1975:1385) i paragrafens lydelse före den 1 januari 2002. Avbrott i preskription enligt 12 kap. 61 § JB har ansetts kunna ske genom att fordran anmäls i hyresgästens konkurs.
RH 1993:121: Om Patent- och Registreringsverket återtar en anmälan om att årsredovisningar inte har getts in till verket och återtagandet sker efter det att tingsrätten har hållit förhandling i ärendet men innan beslut meddelats, medför återtagandet inte att ärendet kan avskrivas utan vidare prövning.
NJA 1981 s. 1014: Två aktiebolag vilkas verksamhet varit av stor betydelse för sysselsättningen på orten har vid flera uppbördsterminer underlåtit att inbetala innehållna källskattebelopp. Åtal mot ställföreträdare för bolagen för brott mot uppbördslagen har ogillats, enär denne har haft fog för att utgå från att berörda myndigheter och särskilt kronofogdemyndigheten godtog att han underlät att betala källskattemedlen i behörig ordning för att han på det sättet skulle kunna driva företagen vidare i avvaktan på en rekonstruktion. 81 § uppbördslagen (1953:272).
NJA 1992 s. 717: Vid försäljningen av aktierna i ett bolag avtalades att köpeskillingen skulle ökas eller minskas, sedan en viss tillgång i bolaget sålts, och att eventuell tilläggsköpeskilling skulle erläggas, inte av aktieköparen utan av bolaget direkt ur den erhållna köpesumman. Bolagets åtagande har ansetts strida mot låne- och säkerhetsförbuden i 12 kap 7 § 3 och 5 st aktiebolagslagen och inte kunna göras gällande av säljaren.
NJA 2000 s. 144: Ett aktiebolag har upplösts genom att dess konkurs avslutats utan överskott. Fråga om bolagets rätt att vara part i rättegång sedan bolaget trätt i likvidation.
NJA 1988 s. 661: Aktiebolag skulle enligt beslut av LSt:n erlägga mervärdeskatt inom viss tid efter mottagande av skrivelse om det beslut varigenom skatten fastställdes. Betalningsansvar för bolagets ställföreträdare enligt 48 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt har ansetts inträda först sedan fristen gått till ända.
RH 2003:15: Styrelseledamöters ansvar enligt 13 kap. 2 § aktiebolagslagen. Fråga om möjligheten att undgå personligt ansvar genom att hänskjuta en kontrollbalansräkning till bolagsstämma, trots att formföreskrifterna för en sådan inte iakttagits.
NJA 1987 s. 592: A bedrev verksamhet först som enskild näringsidkare och därefter genom ett aktiebolag. Sedan kungörelse utfärdats om att den enskilda firman avregistrerats i handelsregistret och att bolaget registrerats i aktiebolagsregistret gjordes beställningar för verksamheten. Fråga - i mål om personligt betalningsansvar för A - om leverantören skall anses ha känt till bolagsbildningen. 19 § handelsregisterlagen (1974:157) och 18 kap 3 § aktiebolagslagen (1975:1385).
NJA 1981 s. 989: Fråga om åläggande enligt 22 § införsellagen (1968:621) i visst fall då gäldenären var anställd i ett aktiebolag vari han ägde alla aktier och ensam utgjorde styrelse.
NJA 1984 s. 706: Ansökan om återställande av försutten tid. Aktiebolag är part i tvistemål. TR:n har expedierat dom till ställföreträdare för bolaget under dennes bostadsadress. Då TR:n tidigare i målet sänt alla försändelser till bolaget under bolagets adress, har laga förfall ansetts föreligga för bolagets underlåtenhet att i rätt tid fullfölja talan.
NJA 1985 s. 376: Förvaltare i aktiebolags konkurs överlät den fordran på skadestånd mot styrelsens ledamöter som kunde tillkomma konkursboet. Hinder har ansetts inte föreligga för förvärvare av fordringen att för egen räkning föra talan mot styrelsens ledamöter om skadestånd enligt 15 kap 1 § aktiebolagslagen.
NJA 1987 s. 259: Fråga huruvida avstämningar som för två aktiebolag gjorts av deras inbördes fordringsförhållanden medfört preskriptionsavbrott beträffande det ena bolagets nettofordran mot det andra. Tillika fråga om behörigheten att i sådant hänseende företräda bolagen.
NJA 2015 s. 312: Att ett aktiebolags styrelse inte uppfyller lagens eller bolagsordningens krav på styrelsesuppleant inverkar inte på styrelsens behörighet.
NJA 2017 s. 1101: Fråga om revisor har ett skadeståndsansvar enligt 29 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) mot styrelseledamot på grund av brister i revisionen.
RH 1997:55: Fråga om tvångslikvidation. Aktiebolag har till efterföljande av ett likvidationsföreläggande inkommit till Patent- och registreringsverket med en som revisionsberättelse betecknad handling. Då denna bedömts vara så bristfällig att den inte kunde anses utgöra en revisionsberättelse i aktiebolagslagens mening har bolaget försatts i likvidation.
NJA 2006 s. 136: En revisor i ett aktiebolag vållade bolaget skada när han fullgjorde sitt uppdrag. Fråga om skadeståndet kan jämkas på grund av medvållande på bolagets sida.
NJA 1990 s. 537: Vissa handlingar rörande ett aktiebolag har tagits i beslag i en advokatbyrås lokaler. Innehavaren av advokatbyrån var styrelseledamot i bolaget. Beslaget har ansetts inte vara lagligen grundat.
NJA 1986 s. 655: Ett aktiebolag blev enligt 4 p 1 st övergångsbestämmelserna till lagen (1973:303) om ändring i lagen (1944:705) om aktiebolag avfört ur aktiebolagsregistret och var därmed upplöst. Med anledning av en därefter gjord ansökan fastställdes en skatteskuld för bolaget genom eftertaxering avseende ett tidigare taxeringsår. En styrelseledamot i bolaget har enligt samma punkt 3 st ansetts skyldig svara för bolagets förpliktelse att erlägga skatteskulden.
NJA 2014 s. 877: Ett arrangemang med ett s.k. processbolag har bedömts uteslutande syfta till att kringgå rättegångsbalkens regler om rättegångskostnader. Ägarna har ansetts skyldiga att svara personligen för motpartens kostnader.
NJA 1984 s. 588: Far och son ägde hälften var av aktierna i ett bolag, bildade tillsammans bolagets styrelse med fadern som ordförande och tecknade var för sig bolagets firma. Fadern, som tidigare varit bolagets verkställande direktör, hade övergått till att syssla med mera underordnade arbetsuppgifter. Det har trots detta ansetts att han haft ett väsentligt inflytande över bolagets verksamhet och därför inte ägde åtnjuta förmånsrätt för lönefordran i bolagets konkurs.
NJA 1990 s. 286: Vid bolagsstämma i ett aktiebolag har, såsom protokollet från stämman avfattats, beslutats om skadeståndskrav mot revisorerna i bolaget. Bolaget väcker härefter skadeståndstalan mot det företag i vilket revisorerna var anställda under påstående att revisorerna genom försumlighet vid uppdragens utförande vållat bolaget skada, Fråga (1) om det i enlighet med 15 kap 5 § 1 st aktiebolagslagen (1975:1385) är en förutsättning för denna talans upptagande till prövning att beslut vid bolagsstämma fattats om anställande av skadeståndstalan och, när så bedöms vara fallet, (2) om bolaget skall tillåtas åberopa bevisning till styrkande av att beslutet haft denna innebörd.
NJA 1981 s. 869: N har såsom ställföreträdare för ett upplöst aktiebolag ansetts kunna föra ansvarstalan i HovR mot J. Frågan huruvida N i sin angivna egenskap kunnat åläggas återbetalningsskyldighet gentemot statsverket för försvaret av J har besvarats nekande.
NJA 1995 s. 742: Det har ansetts inte stå i strid med regeln i 12 kap 2 § 1 st aktiebolagslagen (1975:1385) att till grund för bedömningen av storleken av en s k sakutdelning lägga det bokförda värdet av tillgångarna i fråga och inte ett högre värde, såsom t ex deras bedömda marknadsvärde.
NJA 1983 s. 109: A har förestått en restaurangrörelse som bedrivits av ett av honom helägt aktiebolag. Kontanter som påstås ha influtit i rörelsen har av A innehafts i bostaden, förvarade på olika ställen och på skilda sätt. Fråga - i utmätningsmål - huruvida kontanterna kan anses hanterade så, att de enligt lagen (1944:181) om redovisningsmedel varit att betrakta som bolaget tillkommande medel vilka varit skyddade i förhållande till A:s borgenärer.
NJA 1996 s. 224: Revisor i aktiebolag har enligt 15 kap 2 § jämförd med 1 § aktiebolagslagen ansetts skadeståndsskyldig gentemot bank genom att medverka till en vilseledande värdering av bolagets tillgångar, vilken påverkat kreditgivning.
NJA 1988 s. 374: Ett aktiebolag som upplösts genom en konkurs som avslutats utan överskott har ansetts icke äga föra talan om skadestånd mot revisor och bank som anlitats av konkursförvaltaren i konkursen.
NJA 2005 s. 417: Ett aktiebolag med endast en aktieägare har försatts i konkurs och konkursen har avslutats utan överskott, i följd varav bolaget är upplöst. Efter konkursens avslutande gör bolaget gällande en fordran som är föremål för rättegång. Fråga huruvida beslut om likvidation bör meddelas.
NJA 2013 s. 1032: Om ett handläggningsfel har förekommit i ett inlösenförfarande enligt 22 kap. aktiebolagslagen (2005:551), kan skiljedomen upphävas enligt 34 § första stycket 6 lagen (1999:116) om skiljeförfarande.
RH 1995:87: I mål om avhysning har hovrätten godtagit rättegångsfullmakt undertecknad av verkställande direktören för ett fastighetsbolag såsom en löpande förvaltningsåtgärd.
RH 1993:115: Styrelsen i ett nystartat aktiebolag har under de 18 första verksamhetsmånaderna underlåtit att skaffa sig egentligt underlag för bedömning av företagets ekonomiska ställning. Sedan aktiekapitalet förbrukats utan att kontrollbalansräkning upprättats och bolaget försatts i konkurs, har styrelsen ålagts personligt betalningsansvar enligt 13 kap. 2 § fjärde stycket aktiebolagslagen. Styrelsesuppleant med ensam rätt att teckna bolagets firma har däremot inte ansetts kunna åläggas sådant ansvar.
NJA 1988 s. 110: Besvär av konkursgäldenär över beslut om försättande i konkurs skall prövas i sak även om konkursen avslutats under besvärsmålets handläggning i överinstansen. Talerätt har tillerkänts konkursgäldenären - ett aktiebolag - fastän bolaget blivit upplöst genom konkursens avslutande.
NJA 2011 s. 429: En majoritetsaktieägare har rätt att vid en talan om tvångsinlösen enligt 22 kap. aktiebolagslagen lösa in återstående aktier i bolaget även om majoritetsaktieägaren genom avtal på förhand har avstått från en sådan rätt.
NJA 2016 s. 609: Likvidation av aktiebolag. En skuld får i princip anses vara tvistig när någon påstår sig ha en fordran på bolaget och likvidatorn inte accepterar betalningsskyldighet. En likvidator som har skiftat ett bolags tillgångar utan att avsätta pengar till betalning av en sådan skuld har ansetts handla oaktsamt.
NJA 2020 s. 526: Medansvar enligt aktiebolagslagen. Vid en tillämpning av 25 kap. 18 § aktiebolagslagen ska en förpliktelse att betala ersättning för rättegångskostnader anses uppkomma löpande i takt med att kostnaderna upparbetas.
NJA 2021 s. 388: En utbetalning från ett aktiebolag till en aktieägare har betecknats som ”utdelning” men har inte beslutats på det sätt som gäller för vinstutdelningar. Utbetalningen har inte ansetts utgöra ett penninglån i aktiebolagslagens mening.

Legaldefinitioner119

1 § Förordning (1970:600) om förenklad aktiehantering

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator