RH 1993:159
Statlig lönegaranti. Arbetstagare, som genom närstående ägt väsentlig andel i konkursbolag och som själv varit styrelsesuppleant med ensam firmateckningsrätt, har ansetts kunna utöva väsentligt inflytande över bolagets verksamhet. Det förhållandet att detta inflytande inte utnyttjats har ansetts sakna betydelse, liksom att god man förordnats enligt ackordslagen.
A.J. anställdes den 13 juni 1988 av 3 Bits Scandinavia Consult Försäljnings Aktiebolag såsom kontorist/säljassistent. Hennes arbetsuppgifter ändrades den 17 april 1990. Av registreringsbevis framgår att A.J. åtminstone från den 23 oktober 1990 var styrelsesuppleant med egen firmateckningsrätt i bolaget. Hon var då sammanboende med bolagets styrelseledamot och verkställande direktör H.J, som även ägde samtliga aktier i bolaget. God man enligt ackordslagen förordnades för bolaget den 18 februari 1991. Bolaget försattes i konkurs den 26 mars 1991. A.J. yrkade betalning enligt lönegarantilagen för dels uppsägningslön avseende tiden den 1 april - 30 september 1991 med 102 000 kr, dels semesterersättning avseende samma tid med 13 260 kr, dels övertidsersättning avseende tiden den 1 juni 1990 - 31 mars 1991 med 26 534 kr och dels tidlön avseende mars månad 1991 med 3 083 kr, eller sammanlagt 144 877 kr.
Kronofogdemyndigheten i Stockholms län (1991-06-13, byrådirektören Madeleine Dyhlén) biföll A.J:s yrkande beträffande övertidsersättning med ett belopp om 13 344 kr och lämnade yrkandet i övrigt utan bifall. Som skäl anfördes bl a följande. Genom H.J:s aktieinnehav i bolaget äger A.J. jämte närstående väsentlig andel i bolaget. I egenskap av styrelsesuppleant med ensam firmateckningsrätt får A.J. även anses ha kunnat utöva väsentligt inflytande över bolagets verksamhet. Det saknar därvid betydelse om hon avstått från att utnyttja sitt inflytande. A.J. har således endast förmånsrätt för sin fordran och därigenom rätt till betalning enligt lönegarantilagen i den del som fordran belöper på den tid under vilken hon inte ensam innehaft firmateckningsrätt. A.J:s yrkande om övertidsersättning kan således bifallas med ett belopp om 13 344 kr.
A.J. anförde besvär över kronofogdemyndighetens beslut och yrkade i första hand helt bifall till sin ansökan om betalning enligt lönegarantilagen och i andra hand i vart fall ersättning för uppsägningslön, semesterersättning och övertidsersättning för tiden den 18 februari - 31 mars 1991 samt tidlön för mars månad 1991.
Riksskatteverket bestred ändring.
A.J. utvecklade grunderna för sin talan enligt följande. Hon vitsordade att hon genom närstående ägt väsentlig andel i bolaget. Däremot bestreds att hennes firmateckningsrätt medfört något inflytande över bolagets verksamhet. Denna var en rent administrativ åtgärd, som tillkom för att A.J. skulle kunna sköta bolagets löpande in- och utbetalningar, eftersom H.J. ofta var på resande fot. Hon skötte inte någon bokföring åt bolaget. Inflytande över verksamheten hade enbart H.J. i egenskap av VD, samt från den 18 februari 1991 den gode mannen under bevakning av bolagets största fordringsägare, Första Sparbanken. Redan ett år innan A.J. fick firmateckningsrätten hade kontrollen över bolagets likviditet övertagits av banken. Inte någon av bolagets ställföreträdare hade rätt att utnyttja checkräkningskrediten utan bankens och den sedermera förordnade gode mannens godkännande. Firmateckningsrätten hade alltså inte annan innebörd än att efter godkännande teckna bank- och postgiro. Visserligen innebär ett godmansförordnande rent formellt inte att någon rådighet går förlorad, men i detta fall fanns emellertid ingen som helst rådighet kvar över bolagets egendom då detta befann sig i en total likviditetskris.
Riksskatteverket hänvisade till kronofogdemyndighetens beslut samt tillade följande. Då bolagets styrelse ofta varit på resande fot, fick A.J. anses ha trätt in i dess ställe. Det kunde inte vitsordas att den gode mannen ensam haft inflytande över bolagets verksamhet, eftersom förordnandet inte medfört att A.J. förlorat rådigheten över bolagets egendom.
Svea hovrätt (1992-02-03, hovrättslagmannen Lars-Olov Hillerudh, hovrättsrådet Sture Holmbergh och hovrättsassessorn Eva Westberg, referent) fastställde kronofogdemyndighetens beslut och anförde som skäl för sitt beslut följande. Hovrätten delar kronofogdemyndighetens bedömning att A.J. under tid som hon varit styrelsesuppleant med firmateckningsrätt får anses ha kunnat utöva väsentligt inflytande över bolagets verksamhet och att det saknar betydelse om hon avstått från att utnyttja detta inflytande. Eftersom ett förordnande av god man enligt ackordslagen endast innebär att gäldenären vid förvaltningen av sin egendom skall samråda med gode mannen, har förordnandet inte medfört att A.J:s möjlighet att utöva inflytande över verksamheten minskat. Det förhållandet att bolaget har befunnit sig i en likviditetskris saknar i detta sammanhang betydelse. Hovrätten finner därför att A.J. enligt 12 § tredje stycket förmånsrättslagen inte har förmånsrätt i konkursen för fordran som avser tiden från och med den 23 oktober 1990. Därmed saknar A.J rätt till betalning enligt lönegarantilagen utöver den övertidsersättning som kronofogdemyndigheten tillerkänt henne.