RH 1993:46
I en bouppteckning har en låneskuld, som den efterlevande maken enligt överenskommelse mellan makarna ensam svarade för, redovisats som belastande vardera makens egendom med hälften. Fråga om sådan felaktighet förekommit i bouppteckningen att den kan rättas genom tilläggsbouppteckning.
A-m.W. avled den 4 december 1991 och efterlämnade som dödsbodelägare efterlevande maken E-U.W. samt två barn från ett tidigare äktenskap. Bouppteckning förrättades den 19 februari 1991. Mellan makarna förelåg ett äktenskapsförord. På grund av detta var all makarnas egendom enskild. Som E-U.W:s enskilda egendom antecknades bl.a. en fastighet. Ett lån på 100 000 kr avräknades med 50 000 kr mot vardera makens tillgångar. Bouppteckningen registrerades.
E-U.W. ingav sedermera en tilläggsbouppteckning. I denna angavs att lånet belastade hans fastighet, att han ursprungligen var ensam låntagare samt att lånet skrevs om i juni 1991 med båda makarna som låntagare för att A-M.W. skulle kunna göra avdrag för eventuella räntebetalningar, men att hennes betalningsansvar inte motsvarade någon skuldsättning. Som tillägg till huvudbouppteckningen antecknades en ökning av A-M.W:s tillgångar med 50 000 kr och en ökning av E-U.W:s skulder med samma belopp.
Helsingborgs tingsrätt (1992-10-14 tingsnotarien Susanne Temptander) lämnade ansökningen utan bifall. Som skäl anfördes att någon felaktighet som ger rätt till tilläggsbouppteckning inte förelåg.
E-U.W. anförde besvär och yrkade att hovrätten skulle undanröja tingsrättens beslut och visa målet åter till tingsrätten för erforderlig behandling.
Hovrätten över Skåne och Blekinge (1993-02-16 hovrättsrådet Björn Eilard och Bengt Nilsson samt t.f. hovrättsassessorn Bob Nilsson, referent) undanröjde det överklagade beslutet och visade målet åter till tingsrätten för fortsatt prövning samt anförde: Av utredningen framgår att all egendom i makarna W:s bo var enskild egendom. I målet är upplyst att en låneskuld om 100 000 kr, som belastar en E-U.W. tillhörig fastighet och för vilken han enligt överenskommelse mellan makarna ensam svarar, i huvudbouppteckningen redovisats såsom belastande vardera maken med 50 000 kr. Tilläggsbouppteckning har skett för att rätta till denna felaktighet.
Om två makar, som här är fallet, gemensamt är betalningsskyldiga för en skuld, bör uppdelningen av skulden bestämmas av det förhållande vari de sinsemellan svarar för denna (se Walin, Ärvdabalken II 1984, s. 140 och Ekeberg m. fl., Den nya lagen om boutredning och arvskifte 1937, s. 204). Eftersom den felaktighet, varmed huvudbouppteckningen uppges vara behäftad, är av betydelse då det gäller att bestämma såväl E-U.W:s egendomsandel i boet som storleken av kvarlåtenskapen efter den avlidna, måste felet anses vara sådant att det kan rättas till genom tilläggsbouppteckning. Hinder har således inte förelegat att ta upp E-U.W:s ansökan om registrering av tilläggsbouppteckningen till prövning.