Bouppteckning

Beskrivning saknas!

Rättsfall25

NJA 1993 s. 594: Uppgifter om gåvor från en avliden till vissa bröstarvingar lämnades först i en tilläggsbouppteckning. Bröstarvinge, som kallats till förrättningen för huvudbouppteckning, väckte enligt 7 kap 4 § ÄB talan om återbäring av gåvorna för utfående av laglott sedan mer än ett år förflutit från huvudbouppteckningen men inom ett år räknat från tilläggsbouppteckningen. Talan ansågs ha väckts för sent.
RÅ 2007:63: Det krävs inte att dödsbodelägare har tagit del av kallelse till bouppteckningsförrättning för att registrering av bouppteckning skall få ske.
HFD 2016:32: En frånskild make ska kallas till bouppteckningsförrättning med anledning av den tidigare makens bortgång när bodelning med anledning av äktenskapsskillnaden inte har ägt rum.
RÅ 2004:37: Bestämmelsen i 20 kap. 2 § ärvdabalken att två gode män skall utses att förrätta bouppteckning har inte ansetts innefatta ett krav på att de gode männen måste vara samtidigt närvarande vid bouppteckningsförrättningen.
RH 1995:77: Bouppteckning har ansetts ogiltig, eftersom efterarvingar varit gode män.
NJA 1984 s. 654: Arvsskattemål. I en bouppteckning har upptagits två kapitalförsäkringar, vilka på grund av förmånstagarförordnande skulle tillfalla A. Efter besvär över skattläggningen har upplysts att vederbörande försäkringsgivare före bouppteckningens inregistrering efter överenskommelse med A utbetalat hälften av försäkringsbeloppen till den avlidnes barn såsom laglott. A har ansetts ha med bindande verkan avstått från de utbetalda beloppen och avståendet har beaktats i arvsskattehänseende.
NJA 1984 s. 263: Vid bouppteckning efter fader till barn utom äktenskap - fött före 1969 - har endast efterarvinge känt till barnets existens. Fråga vid tillämpning av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken, om detta förhållande kunde likställas med vetskap hos dödsbodelägare och däri genom medföra att barnet hade arvsrätt efter fadern.
NJA 1983 s. 378: Beslut om utdömande av vite som förelagts såsom led i fullgörandet av TR:s skyldighet enligt 20 kap 9 § ÄB att tillse att bouppteckning förrättas och inges för inregistrering är att behandla som ett beslut under rättegången mot vilket talan enligt 49 kap 4 § 1 st 4 RB skall föras särskilt. Då beslutet ej såsom enligt 17 kap 13 § 2 st RB bort ske innehållit uppgift härom har giltig ursäkt för underlåtenhet att i rätt tid fullfölja talan ansetts föreligga, varför ansökan om återställande av försutten tid bifallits.
NJA 1989 s. 452: A avled och efterlämnade som ensam dödsbodelägare och arvinge B. Sedan bouppteckningen efter A registrerats har utmätning för B:s skulder ansetts kunna ske av egendom som tillhört A.
NJA 1982 s. 125: I bouppteckning gjord anteckning om arvsavstående till förmån för A och B har felformulerats så, att A och B kommit att framstå som dödsbodelägare. Rätteligen hade A och B intagit en ställning jämförlig med legatariers. Tilläggsbouppteckning har ansetts böra ske.
NJA 1983 s. 269: Fråga i visst fall, om arvsskatt för förmånstagarförvärv fick uttagas på grundval av bouppteckningshandling, när förmånstagaren rätteligen skolat avge arvsskattedeklaration rörande förvärvet.
NJA 1994 s. 119: Arvsskattemål. Sedan en person som tecknat en pensionsförsäkring avlidit, har ett återbäringsbelopp tillfallit dödsboet. Återbäringen har ansetts böra tas upp som en fordran bland tillgångarna i bouppteckningen. Inkomstskatten på återbäringen har ansetts böra tas upp som en skuldpost.
NJA 2009 s. 717: Enligt 7 kap. 4 § andra stycket ärvdabalken ska en bröstarvinges talan om återbäring av gåva väckas inom ett år från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Fråga om tillämpning av bestämmelsen i ett fall där allmän förvaltningsdomstol har upphävt beslutet att registrera bouppteckningen.
NJA 2014 s. 107: Preskription av en huvudfordran omfattar också fordran på grund av borgen, även när gäldenären har avlidit innan huvudfordringen preskriberades.
NJA 1984 s. 176: Arvsskattemål. I bouppteckning angavs felaktigt att viss egendom var den efterlevande makens enskilda. Den felaktiga uppgiften rättades sedermera genom en tilläggsbouppteckning. Den omständigheten att det med hänsyn till innehållet i ett vid den ursprungliga bouppteckningen fogat äktenskapsförord hade varit möjligt att uppmärksamma felaktigheten redan vid inregistreringen av denna bouppteckning har inte ansetts utgöra skäl att underlåta efterbeskattning på grundval av tilläggsbouppteckningen. 32 § d) lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
NJA 1997 s. 22: I överklagande av TR:s beslut om arvsskatt har angetts att den till grund för beslutet liggande bouppteckningen felaktigt saknat uppgift om att behållningen utgjorts av andel i oskiftat dödsbo. Felet har ansetts vara sådant som enligt 20 kap 10 § ÄB skall föranleda förrättande av tilläggsbouppteckning. Överklagandet har därför avvisats.
RH 1993:46: I en bouppteckning har en låneskuld, som den efterlevande maken enligt överenskommelse mellan makarna ensam svarade för, redovisats som belastande vardera makens egendom med hälften. Fråga om sådan felaktighet förekommit i bouppteckningen att den kan rättas genom tilläggsbouppteckning.
NJA 2001 s. 554: En uppgift i en bouppteckning efter en efterlevande make har enligt grunderna för 15 § 2 mom. 3 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt föranlett att den andel i den sist avlidne makens bo som tillkommit den först avlidnes arvinge bestämts till annat än hälften.
NJA 1981 s. 701: I bouppteckning har bland tillgångarna till sitt nominella värde upptagits en fordran, för vilken säkerheten utgjordes av skuldebrev på vilka gäldenären tecknat medgivande till inteckning i en fastighet. Gäldenären var visserligen ägare till fastigheten men hade vid tiden för bouppteckningen ännu inte fått lagfart på sitt fång. Den omständigheten att kännedom om detta förhållande må ha vunnits först senare har i mål om återvinning av arvsskatt ej ansetts utgöra skäl för upprättande av tilläggsbouppteckning. 20 kap 10 § ÄB.
NJA 1981 s. 300: Arvsskattemål. Någon tid efter det att bouppteckning registrerats och arvsskatt erlagts försäljs boet tillhörigt lösöre på auktion varvid det inbringar avsevärt högre belopp än det vartill egendomen upptagits i bouppteckningen. Prövning av huruvida vad sålunda förekommit borde föranleda uttagande av högre arvsskatt har ansetts böra ske genom besvär över arvsskattebeslutet och sålunda ej efter upprättande och inregistrering av tilläggsbouppteckning. Jfr 32 § lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
NJA 1991 s. 143: I en bouppteckning antecknades debiterade kvarskatter som den avlidne åvilande skulder. Det visade sig senare att skulderna hade bortfallit genom ändring i taxeringarna. Skyldighet enligt 20 kap 10 § ÄB att förrätta tilläggsbouppteckning har ansetts föreligga.
NJA 1981 s. 975: Arvsskattemål. Vid inregistrering av bouppteckning beslutade TR:n att beskattning av vissa äganderättsförvärv skulle, eftersom egendomen var belastad med livstids nyttjande- och avkomsträtt, uppskjutas enligt 6 § arvsskattelagen. Kammarkollegiet överklagade med yrkande att arvsskatt måtte uttas för äganderättsförvärven. HovR:n fastställde beslutet och kollegiet fullföljde talan i HD. Där upplystes att TR:n - sedan innehavaren av nyttjande- och avkomsträtten avlidit - genom lagakraftvunna beslut hade beskattat ifrågavarande förvärv på grundval av avgivna deklarationer. Eftersom arvsskatt sålunda uttagits för egendomen, har kollegiets besvärstalan ansetts inte kunna upptas till prövning.
HFD 2015 not 61: Prövningstillstånd i kammarrätt meddelades i mål om registrering av bouppteckning sedan ny utredning tillkommit om dödsbodelägare (synnerliga skäl)
RÅ 2004:19: Föreläggande vid vite att inom viss tid ge in bouppteckning enligt 20 kap. 9 § ärvdabalken utgör ett överklagbart beslut.
NJA 2018 s. 341: Utgångspunkten för talefristen i 7 kap. 4 § ärvdabalken.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator