RH 1993:48
Försök till varusmuggling avseende en tårgasspray har bedömts som icke ringa brott, och påföljden har bestämts till dagsböter.
Åklagaren yrkade vid Trelleborgs tingsrätt ansvar å K.N. för försök till varusmuggling enligt följande gärningsbeskrivning: K.N. har den 17 januari 1992 omkring kl 07.15 i Trelleborg försökt att till riket införa en tårgassprayförpackning á 50 ml och därvid uppsåtligen underlåtit att ge godset tillkänna hos tullmyndigheten. För införsel av tårgasspray krävs särskilt tillstånd, vilket N. saknat.
K.N. erkände gärningen.
Trelleborgs tingsrätt (1992-05-13, hovrättsassessorn Elisabeth Hägglund samt nämndemännen Gert Larsson, Gunvor Sandwall och Carin Falck) dömde K.N. jämlikt 2 § och 8 § 1 stvarusmugglingslagen samt 23 kap. 1 § brottsbalken till penningböter 1000 kr.
Åklagaren vädjade mot domen och yrkade att K.N. skulle dömas för försök till varusmuggling enligt 1 § varusmugglingslagen och påföljden bestämmas till dagsböter.
K.N. lät sig ej avhöra.
Hovrätten över Skåne och Blekinge (1992-10-16, hovrättslagmannen Erland Aspelin, adjungerade ledamoten rådmannen Carl-Axel Weiertz och hovrättsassessorn Anders Perklev, referent) ändrade tingsrättens domslut på det sätt att hovrätten med tillämpning av 1 § och 8 §varusmugglingslagen samt 23 kap. 1 § brottsbalken dömde K.N. för försök till varusmuggling till dagsböter 30 å 30 kr.
Hovrätten yttrade i sina domskäl:
Åklagaren har till stöd för sin talan bl. a. anfört att alla tårgasvapen är att bedöma som farliga samt att sådana vapen i allt större omfattning kommit att användas vid rån.
Hovrätten finner, särskilt med hänsyn till att tårgasspray ofta kommer till användning vid brott mot person, att även försök att till riket införa enstaka förpackning av sådan spray bör bedömas enligt 1 § varusmugglingslagen. Brottets straffvärde kan inte anses vara så lågt att påföljden skall stanna vid penningböter.