RH 1993:49
Försök till varusmuggling avseende en tårgasspray har bedömts som icke ringa brott, och påföljden har bestämts till dagsböter.
Åklagaren yrkade vid Karlskrona tingsrätt ansvar å M.W. för försök till varusmuggling enligt följande gärningsbeskrivning:
W. har den 22 augusti 1992 i Karlskrona försökt att utan att ge det tillkänna hos tullmyndighet uppsåtligen till riket införa en tårgasspray, oaktat han saknat tillstånd därtill.
M.W. erkände gärningen.
Karlskrona tingsrätt (1992-11-05, rådmannen Roy Lindeberg samt nämndemännen Birger Pettersson, Gun-Lis Pihl och Maj-Lis Söderström) dömde M.W. jämlikt 2 § och 8 §varusmugglingslagen (1960:418) samt 23 kap. 1 § brottsbalken till penningböter 1000 kr. Vidare förklarades i beslag taget gods, en tårgasspray, förverkad.
Åklagaren vädjade mot domen och yrkade att M.W. skulle dömas för försök till varusmuggling som inte är ringa och att påföljden skulle bestämmas till dagsböter.
M.W. förelades att inkomma med genmäle men hördes inte av.
Hovrätten över Skåne och Blekinge (1993-02-11, hovrättsråden Ingrid Berg, referent, och Jan E Ohlsson samt tf hovrättsassessorn Bo-Göran Ohlsson) ändrade tingsrättens domslut på så sätt att hovrätten med tillämpning av 1 § och 8 § 1 stvarusmugglingslagen samt 23 kap. 1 § brottsbalken dömde M.W. för försök till varusmuggling till dagsböter 30 å 30 kr. Beslaget skulle bestå.
Hovrätten anförde i sina domskäl:
Genom tingsrättens dom är avgjort att M.W. skall dömas för den åtalade gärningen.
Tårgasspray är att jämställa med skjutvapen enligt vapenlagen. Det är känt att sådan spray ofta kommer till användning vid brott. Med hänsyn till det sagda bör försök att till riket införa även en enstaka förpackning med tårgasspray i princip bedömas enligt 1 § varusmugglingslagen och således inte anses som ringa brott. Skäl att frångå denna huvudregel föreligger inte i detta fall.
Brottets straffvärde får anses vara 30 dagsböter.