RH 1994:115

Tolkning av försäkringsvillkor. - I rättsskyddsförsäkring intaget villkor rörande anlitande av ombud som förutsättning för ersättning har befunnits oklart formulerat. Oklarheten har ansetts böra gå ut över försäkringsbolaget.

A.C. förpliktades i dom den 17 maj 1990 i mål angående klander av testamente att utge ersättning för motpartens rättshjälpskostnader med 5 625 kr. Domen vann laga kraft.

A.C. yrkade sedermera vid Stockholms tingsrätt - under åberopande av en rättsskyddsförsäkring - att Länsförsäkringar Stockholm (bolaget) skulle förpliktas att till honom utge 4 500 kr - dvs. ovannämnda belopp reducerat med självrisk - jämte ränta.

Bolaget bestred kravet och åberopade som grund för detta att försäkringen inte gällde.

Stockholms tingsrätt (1992-07-16, rådmannen Per Sören Olsson) lämnade käromålet utan bifall och anförde bl.a. följande:

Tvisten gäller tolkning av ett under punkten D 2.3 första stycket i försäkringsvillkoren intaget moment som lyder: "För att försäkringen skall gälla måste du anlita ombud som är lämpligt med hänsyn till din bostadsort och ärendets natur och 1. som är ledamot av Sveriges Advokatsamfund eller - - - 4. som på annat tillfredsställande sätt visat att han har särskild lämplighet för uppdraget."

Bolaget har anfört att rättsskydd avböjts med motivering att A.C. ej företrätts av ombud i tvisten i enlighet med det ovan återgivna villkorets lydelse.

A.C. har genmält bl.a. att villkoret inte innehåller något ovillkorligt krav att ombud skall anlitas, att han genom sitt handlande i klandermålet visat att han själv haft särskild lämplighet för uppdraget och att det med hänsyn till målets natur varit onödigt att anlita ombud.

Bolaget har i sin tur genmält att formuleringen i momentet inte lämnar något utrymme för tolkningen att det står var och en fritt att anlita ett ombud utan att anlitande av ombud tvärtom är ett absolut krav för att rättsskyddet skall kunna tas i anspråk. Av momentet i dess helhet framgår att kraven är högt ställda på ombudets kompetens, vilket är motiverat av flera skäl. De främsta är att försäkringsbolagen kan bespara försäkringskollektivet onödiga kostnader och att varje försäkringstagare som beviljas rättsskydd ges den juridiska expertis som på bästa sätt främjar hans sak.

Tingsrätten finner att formuleringen av det aktuella försäkringsvillkoret är sådan att därav uppenbart måste anses framgå att en förutsättning för att rättsskyddsförsäkringen skall gälla är dels att försäkringstagaren anlitat ombud i tvisten och dels att ombudet är på visst sätt kvalificerad enligt någon av de särskilda grunder som anges i momentet.

A.C. vädjade mot tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle bifalla hans vid tingsrätten förda talan.

Bolaget bestred ändring.

Svea hovrätt beslöt den 12 oktober 1992 att ej meddela prövningstillstånd i målet. Sedan A.C. överklagat detta avgörande meddelade Högsta domstolen i beslut den 27 januari 1994 tillstånd till målets prövning i hovrätten med följande motivering:

Tvisten i målet gäller den bestämmelse i rättsskyddsförsäkringen som rör anlitande av ombud. Parterna har hävdat motsatta ståndpunkter i fråga om villkorets innebörd.

Bolaget har uppgivit att försäkringsbolagets villkor för rättsskyddsförsäkring har samma innehåll på hela den svenska marknaden. Tolkningen av det ifrågavarande villkoret har således stor praktisk betydelse. Målet aktualiserar dessutom en tillämpning av de bedömningsgrunder som gäller för tolkning av standardavtal i konsumentförhållanden. I det sammanhanget är det av intresse att Skadeförsäkringens Villkorsnämnd i ett utlåtande den 5 oktober 1989 (se Rättsfall Försäkring och Skadestånd 1989:38) har bedömt ett likalydande villkor på ett annat sätt än tingsrätten gjort. Nämnden fann att ett försäkringsbolag, som gjort gällande att rättsskyddsförsäkringen förutsatte att försäkringstagaren anlitat ombud, inte ägde avböja dennes begäran om ersättning med hänvisning till det åberopade villkoret.

Det får mot bakgrund av det anförda anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att A.C:s talan prövas av hovrätten.

Sedan hovrätten återupptagit målet till fortsatt behandling beredde hovrätten Finansinspektionen, Konsumentverket och Sveriges Försäkringsförbund tillfälle att avge yttranden i målet.

Finansinspektionen anförde i yttrande den 11 maj 1994 bl.a. följande.

Svea Hovrätt har berett Finansinspektionen tillfälle att yttra sig i rubricerat mål. Yttrandet skall avse hur den bestämmelse i rättsskyddsförsäkringen som rör anlitande av ombud skall tolkas.

Finansinspektionen utgår från att yttrandet skall lämnas inom ramen för inspektionens roll som tillsynsmyndighet. Detta innebär att inspektionens tolkning av villkoret tar sikte på en mer abstrakt typiserad tolkning och att inspektionen inte uttalat sig om tolkningen av försäkringsvillkoret och de civilrättsliga konsekvenserna i det aktuella fallet. Det ankommer på inspektionen att övervaka att försäkringsbolagen har tydliga och skäliga villkor. Inspektionen vill därför framföra sina synpunkter på villkoret i dessa avseenden.

- - - - -

Av det aktuella villkoret framgår att försäkringsbolaget ställer höga krav på kompetensen hos det ombud som försäkringstagaren kan anlita. Villkoret innebär även att försäkringsbolagen får en viss kontroll av de personer som anlitas som ombud. Dessa faktorer medverkar till en seriös och effektiv handläggning av de rättsfrågor som aktualiseras inom ramen för rättsskyddsförsäkringen. En sådan ordning får även, enligt inspektionens mening, anses motiverad med hänsyn till den enskilde försäkringstagarens intresse av att få den juridiska expertis som bäst främjar hans sak. Detta får även anses motiverat av försäkringstagarkollektivets intresse av att försäkringen inte belastas med onödiga kostnader. Då kompetenta ombud anlitas torde risken minska för att ersättning utges för ärenden som inte skulle ha drivits rättsligen och därmed inte föranlett kostnader. Anlitande av kompetenta ombud minskar även risken för att försäkringstagaren förlorar målet. Enligt inspektionens mening får det således i de flesta fall anses önskvärt att försäkringstagaren anlitar ombud som uppfyller vissa kompetenskrav.

Inspektionen kan därmed inte finna att ett villkor, med den innebörd som hävdas av försäkringsbolaget, är oskäligt med hänsyn till de intressen inspektionen har att bevaka vad avser kravet på villkorsskälighet i 19 kapitlet 6 § försäkringsrörelselagen. Villkoret kan inte heller, enligt inspektionens mening, anses tyngande eller oväntat för försäkringstagaren. Syftet med att teckna en rättsskyddsförsäkring är att försäkringstagaren, i händelse av tvist, skall få möjligheten att tillvarata sina rättsliga angelägenheter genom att försäkringen täcker de kostnader som är förenade därmed. Möjligheten att kunna anlita juridisk expertis måste härvid anses vara en viktig del. Anlitande av ett kompetent ombud torde även vara det, för de flesta personer, mest naturliga tillvägagångssättet i en dylik situation.

Enligt inspektionens uppfattning är dock villkoret oklart såtillvida att det enligt formuleringen å ena sidan kan uppfattas så att försäkringen bara gäller om försäkringstagaren anlitar ombud. Tillsammans med villkorets kantrubrik kan det å andra sidan även uppfattas som enbart en reglering av vilket ombud försäkringstagaren kan välja för det fall han önskar anlita ombud. Skadeförsäkringens villkorsnämnds utlåtande den 5 oktober 1989 (Rättsfall Försäkring och Skadestånd 1989:38) tyder på att det även inom branschen finns den uppfattningen att villkoret är oklart formulerat. Här skall dock noteras att fyra av nämndens ledamöter var skiljaktiga.

Man måste, enligt inspektionens mening, ställa krav på att försäkringsvillkoren är klara och exakta i sin formulering. Det aktuella villkoret är inte tillfredsställande i detta avseende. Försäkringsbolagen bör därför formulera villkoret tydligare i syfte att förhindra osäkerhet om villkorets innebörd. Inspektionen har för avsikt att, inom ramen för villkorsgranskningen, ta upp frågan till diskussion med försäkringsbolagen.

Konsumentverket anförde i yttrande den 16 maj 1994 följande.

Konsumentverket uttalar sig endast om tolkningen av villkoren.

Enligt Konsumentverkets uppfattning har ifrågavarande villkor en oklar innebörd. Kan rättsskydd utnyttjas endast om ombud har anlitats? Eller behöver ombud inte anlitas för att rättsskyddet skall gälla? Vi noterar att villkorspunkten 2.3 har kantrubriken "Vilket ombud du kan välja". Ordalagen "kan välja" antyder valfrihet. Den löpande texten vid 2.3 klargör inte att ombud måste väljas utan anger kraven på ett ombuds kvalifikationer.

Det kan möjligen hävdas att det framgår underförstått av villkoren att ombud måste anlitas. Med den tolkningen riskerar dock försäkringstagaren att vilseledas av kantrubrikens innehåll. Vi anser att det måste ställas stora krav på tydlighet i standardvillkor i konsumentförhållanden. Detta gäller särskilt om villkoren, som i detta fall, kan anses betungande för konsumenterna. Det är vidare anmärkningsvärt att villkoren inte förtydligats sedan en av försäkringsbranschens egna nämnder 1989 uttalat att villkoret är oklart. Med hänvisning till det anförda anser vi med tillämpning av oklarhetsregeln att ifrågavarande villkor bör tolkas till försäkringstagarens förmån.

Det kan i detta sammanhang också nämnas att EG:s direktiv (93/13/EEG) om oskäliga villkor i konsumentavtal, som föreslås bli införlivat i svensk rätt 1995 genom en ny lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, innehåller en särskild regel om att vid tveksamhet om ett avtalsvillkors innebörd skall den för konsumenten mest gynnsamma tolkningen gälla.

Sveriges Försäkringsförbund anförde i yttrande den 11 maj 1994 följande.

Sveriges Försäkringsförbund får härmed avge yttrande angående tolkning av de villkor i rättsskyddsförsäkring som rör anlitande av ombud.

Försäkringsbolagen har sedan införandet av rättsskyddsförsäkring i försäkringsvillkoren, vilket inträffade i början av 1960-talet, haft likartad eller gemensam utformning av dessa. Detta tog sig bl.a. uttrycket att försäkringsbolagen i FSAB:s (Försäkringsbolagens Service AB) regi 1974 utarbetade en kommentar till rättsskyddsvillkoren.

Kommentaren tar förstås sikte på de då gällande villkoren som hade en delvis annorlunda utformning än nu. Rättsskydd medgavs vid den tidpunkten i princip endast den som anlitade advokat. Villkoret hade följande lydelse.

"Den försäkrade skall som ombud anlita ledamot av Sveriges Advokatsamfund (advokat) eller jurist anställd hos sådan ledamot eller på allmän advokatbyrå och som är lämplig med hänsyn till den försäkrades bostadsort och ärendets natur.

Vid tvist eller mål utomlands har försäkringsbolaget rätt att bestämma vilken jurist som skall anlitas.

Om den försäkrade inte anlitar ombud eller om han anlitar annat ombud än som ovan sagts, gäller inte försäkringen."

Den angivna villkorspunkten kommenterades på sid. 69 i 1974 års Kommentar på följande sätt.

"Att den försäkrade själv sköter sina rättsliga angelägenheter kan naturligtvis vara kostnadsbesparande för försäkringsbolaget men risken för att den försäkrade utan kompetent biträde ådrar sig onödiga kostnader är dock så betydande att det har satts som villkor för försäkringens giltighet att advokat anlitas."

Det förhållandet att val av ombud begränsades till den angivna kretsen ansågs dock efter en tid ha en sådan skadlig verkan som avsågs i 5 § konkurrensbegränsningslagen. Näringsfrihetsombudsmannen hemställde därför hos Marknadsdomstolen att försäkringsbolagen skulle kallas till förhandling för att undanröja villkorets skadliga verkan. Marknadsdomstolen fann i beslut den 16 juni 1981 att sådana förhandlingar skulle upptas med försäkringsbolagen. Som ett resultat av de förhandlingar som sedan fördes antog försäkringsbolagen ny villkorstext att gälla från den 1 april 1982. Samma år konstaterade Marknadsdomstolen att rättsskyddsförsäkringsvillkorens konkurrensbegränsande verkan därmed var undanröjd. Den nya villkorstexten lyder i aktuell del.

"För att försäkringen skall gälla måste du anlita ombud som är lämpligt med hänsyn till din bostadsort och ärendets natur och

1. som är ledamot av Sveriges Advokatsamfund (advokat) eller jurist anställd hos advokat eller på allmän advokatbyrå eller

2. som förordnats till biträde enligt rättshjälpslagen i tvisten eller

3. som kan visa att han någon gång under de tre senaste åren förordnats till biträde enligt rättshjälpslagen i tvist av liknande beskaffenhet och fortfarande är lämplig som sådant biträde eller

4. som på annat tillfredsställande sätt visat att han har särskild lämplighet för uppdraget.

Prövningen enligt punkt 3 eller 4 av ombuds lämplighet görs av Försäkringsbolagens rättsskyddsnämnd."

Denna skrivning överensstämmer således med den i målet aktuella och utgör också den skrivning som de flesta bolag alltjämt använder i sina villkor på konsumentförsäkringsområdet.

Avsikten med de villkor som sålunda kom att gälla från början av 1960-talet var alltså att rättsskyddsförsäkringen skulle kunna utnyttjas endast i den mån den försäkrade anlitade ombud. De ändringar som kom att ske i villkoren skall ses mot bakgrund av de synpunkter som Näringsfrihetsombudsmannen framfört.

En gemensam inställning bland de försäkringsbolag som meddelar rättsskyddsförsäkring är alltjämt att försäkringen kan utnyttjas endast under förutsättning att den försäkrade anlitar ombud. Detta återspeglas i bolagens faktiska tillämpning. Motivet till denna uppfattning är vad som återges i 1974 års kommentarer enligt ovan. I den mån försäkringsbolagen inte skulle kunna tillämpa villkoren på detta sätt skulle belastningen på rättsskyddsförsäkringarna öka.

Vad som sålunda krävs för att den försäkrade skall kunna utnyttja sin rättsskyddsförsäkring måste enligt Försäkringsförbundets mening anses framgå av de under lång tid tillämpade villkoren.

Svea hovrätt (1994-08-30, hovrättslagmannen Dag Victor, hovrättsrådet Lars Hesser, referent, och tf. hovrättsassessorn Erica Hemtke) biföll A.C:s vadetalan och anförde i sina domskäl bl.a.:

Tvisten i målet gäller den bestämmelse i den aktuella rättsskyddsförsäkringen som rör anlitande av ombud. Parterna har hävdat motsatta ståndpunkter i fråga om villkorets innebörd.

Villkoret, som är försett med kantrubriken "Vilket ombud du kan välja", har följande avfattning:

För att försäkringen skall gälla måste du anlita ombud som är lämpligt med hänsyn till din bostadsort och ärendets natur och

1. som är ledamot av Sveriges Advokatsamfund (advokat) eller jurist anställd hos advokat eller på allmän advokatbyrå eller

2. som förordnats till biträde enligt rättshjälpslagen i tvisten eller

3. som kan visa att han någon gång under de tre senaste åren förordnats till biträde enligt rättshjälpslagen i tvist av liknande beskaffenhet och fortfarande är lämplig som sådant biträde eller

4. som på annat tillfredsställande sätt visat att han har särskild lämplighet för uppdraget.

Prövning enligt punkt 3 eller 4 av ombuds lämplighet görs av Försäkringsbolagens Rättsskyddsnämnd. Vi har rätt att hos Sveriges Advokatsamfund påkalla skiljedom rörande skäligheten av advokats arvode och kostnader. En förutsättning för att du skall få anlita ombud enligt punkt 3 eller 4 är att ombudet förbundit sig att i händelse av tvist godta Försäkringsbolagens Rättsskyddsnämnds prövning av hans arvode och övriga kostnader i ärendet. I tvist som handläggs utomlands måste du anlita ombud som vi godkänner.

Hovrätten gör följande bedömning.

Hovrätten finner i likhet med Finansinspektionen och Konsumentverket att villkoret är formulerat på sådant sätt att det inte utesluter någon av de båda tolkningar av villkoret som hävdas av parterna i målet.

Av hänsyn till försäkringstagarna är det av vikt att ett försäkringsvillkor av aktuellt slag är klart och exakt utformat. Hovrätten anser - mot bakgrund av att här är fråga om standardvillkor i konsumentförhållanden - att den oklarhet som föreligger i fråga om det aktuella villkorets innebörd bör gå ut över försäkringsbolaget. Villkoret skall alltså ges den tolkning, som hävdas av A.C. och käromålet skall bifallas.

Målnummer FT 217/94