RH 1995:186

Brottsrubricering, straffmätning och påföljd i mål om rattfylleri. - Referat nr 32 av totalt 74 hovrättsdomar som meddelats under år 1995 (referat RH 1995:155-228). Domarna har antingen vunnit laga kraft eller också har prövningstillstånd inte meddelats. I referaten har angivits den gärning som funnits styrkt, hovrättens rubricering och den av den av hovrätten bestämda påföljden samt de skäl som anförts. Skiljaktiga meningar har inte redovisats.

Gärning: M.A. har den 25 februari 1994 fram till omkring klockan 21.12 på bl.a. Karlskogavägen - "E 18" - inom Örebro kommun fört personbil efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd att alkoholhalten i hennes blod uppgått till minst 2,04 promille.

Yrkande i hovrätten: straffskärpning.

Rubricering: grovt rattfylleri (4 a § trafikbrottslagen).

Påföljd: fängelse två månader.

Skäl: Lika med tingsrätten finner hovrätten att påföljden skall bestämmas till fängelse. - Brottet har ägt rum efter en lagändring som trädde i kraft den 1 februari 1994. Denna innebar att gränsvärdet för grovt rattfylleri sänktes från en alkoholkoncentration i blodet av 1.5 promille till 1,0 promille och att straffmaximum höjdes från ett till två års fängelse. I förarbetena till lagändringen (prop. 1993/94:44 sid. 28 f) uttalades att utvidgningen av straffskalan bör kunna ge upphov till ökad nyansering av straffmätningen och att det faller sig naturligt att vid värderingen av ett grovt rattfylleribrott i avsevärd mån knyta an till de risker för trafiksäkerheten som gärningen typiskt sett inneburit. I förarbetena påpekas vidare att sänkningen av gränsvärdet inte bör medföra att längre fängelsestraff än i dag automatiskt utmäts vid alkoholhalter som ligger på 1,5 promille i blodet eller däröver och avsikten således inte är att, utöver vad som kan följa av den nyansering som vidgningen av straffskalan ger, påverka den i dag tillämpade straffmätningen vid vad som kan sägas utgöra normala fall av grovt rattfylleri där promillehalten motsvarar dagens gränsvärde eller strax däröver. - Den ifrågavarande körningen har ägt rum såväl på riksväg som europaväg vid en tidpunkt då det regelmässigt råder livlig trafik. Med hänsyn härtill och till den höga alkoholkoncentrationen i M.A:s blod har hennes körning utgjort en betydande fara ur trafiksäkerhetssynpunkt. M.A. bör därför ådömas ett längre fängelsestraff än tingsrätten bestämt.