RH 1996:92
Bilförare som under färd på europaväg i hög hastighet tillfälligt ägnat uppmärksamhet åt föremål i bilen med följd att bilen kommit över i den mötande trafikens körfält - vilket orsakat en sammanstötning med en mötande bil - har dömts för vårdslöshet i trafik.
Åklagaren yrkade vid Sundsvalls tingsrätt ansvar å P.M., född den 27 juni 1977, för vårdslöshet i trafik enligt följande gärningsbeskrivning. P.M. förde den 13 augusti 1995 personbil på väg E 14 i trakten av Vattjom inom Sundsvalls kommun. Han brast därvid i väsentlig mån i omsorg och varsamhet genom att trots hög hastighet och mötande trafik ägna sin uppmärksamhet åt föremål i bilen. Till följd härav kom P.M. in på mötande trafiks körbana och kolliderade med en av J.H. förd mötande personbil.
P.M. erkände gärningen och uppgav: Han körde i en hastighet mellan 100 och 105 km/tim i en kurva på E 14. Under körningen snabbspolade han ett kassettband på bilstereon. Plötsligt hörde han en smäll och kände någonting mot knät. Han tittade ner för att få veta vad som hade hänt och upptäckte att bilstereons snabbspolningsknapp hade fallit ner på hans knä. När han tittade upp igen såg han att han hade kommit över på mötande trafiks körbana och att en bil kom körande mot honom. Han tvärbromsade och försökte svänga över till sin egen kör- bana, men kunde inte undvika en kollision.
Sundsvalls tingsrätt (1995-11-20, tingsnotarien Sara Takamatsu samt nämndemännen Monica Larsson, Kjell Persson och Michel Mörklöv) dömde P.M. för vårdslöshet i trafik till 40 dagsböter.
Tingsrätten anförde i domskälen följande. En bilförare som kör i en hög hastighet måste ägna särskild omsorg åt sin körning, eftersom det räcker med en kort stunds ouppmärksamhet för att en allvarlig olycka skall kunna inträffa. I den höga hastighet som P.M. körde i borde han ha riktat all sin uppmärksamhet på vägen. Genom att P.M. tittade bort från vägen i sådan utsträckning att han av misstag svängde över till fel körbana, brast han i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som kunde krävas av honom i den trafiksituation som han befann sig i. P.M. bör därför dömas för vårdslöshet i trafik till dagsböter.
P.M. överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet.
Åklagaren bestred ändring.
Hovrätten för Nedre Norrland (1996-09-10, hovrättsråden Christer Berg och Lise-Lotte Bäckström, tf. hovrättsassessorn Camilla Amner, referent, samt nämndemännen Birgitta Henriksson och Ingrid Nyberg) fastställde tingsrättens dom och anförde bl.a. följande i domskälen.
P.M., som i hovrätten bestritt ansvar för vårdslöshet i trafik, har hörts på nytt varvid framkommit i allt väsentligt detsamma som antecknats i tingsrättens dom. P.M. har dock härutöver gjort bl.a. följande förtydliganden och tillägg. Vid tidpunkten för den aktuella händelsen hade han haft körkort i ca två månader. Han körde sin systers bil som han endast kört vid ett tillfälle tidigare. Av ren reflex tittade han ned när han kände att någonting träffade hans knä. Han måste då av misstag ha styrt åt vänster. Han kände hur bilen drog åt det hållet men eftersom han hade blicken nedåtvänd upptäckte han inte att han kommit över på fel körbana förrän han tittade upp igen efter någon eller några sekunder. Han bromsade och försökte styra tillbaka men kollisionen var oundviklig.
Av P.M:s egna uppgifter och utredningen i övrigt har framgått att P.M. framfört bilen på E 14 i en hastighet av 100-105 km/tim och till följd av ouppmärksamhet kommit över på fel sida av vägen och att han i samband därmed sammanstött med en mötande bil. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att P.M. härigenom i sådan mån brustit i omsorg och varsamhet att han ådragit sig ansvar för vårdslöshet i trafik.