RH 1997:145

Gärningar: 1. A.J., född den 21 oktober 1979, har den 23 januari 1997 vid en parkeringsplats vid Avstyckningsvägen i Norsborg, Botkyrka kommun, misshandlat L.M. genom att ta tag i hennes armar, sparka henne i magen och skalla henne i ansiktet, varvid hon ramlat till marken. Av misshandeln har L.M. förorsakats smärta och en rodnad i pannan. (Misshandel)

2. A.J. har vid Alhagsvägen i Norsborg, Botkyrka kommun, vid två till fällen, den 24 och den 28 februari 1997, med hot om våld angripit L.M. för det hon hos Södertörnspolisen i Huddinge gjort anmälan och avgivit utsaga om bl.a. i p.1 angiven gärning. A.J. har vid båda tillfällena i förtäckta ordalag uttryckt att hon skulle komma att utsättas för våld om hon inte tog tillbaka polisanmälan. (Övergrepp i rättssak)

3. A.J. och (Z.J.) har den 4 mars 1997 omkring kl 23.30 tillsammans och i samråd anlagt brand i en radhusbebyggelse på Avstyckningsvägen 30-36 i Norsborg, Botkyrka kommun, genom att hälla bensin och tända eld invid väggen till Avstyckningsvägen 34. Branden som inneburit fara för liv eller hälsa för de elva personer som befunnit sig i sina bostäder i bebyggelsen och inneburit fara för omfattande förstörelse av deras egendom, har spridit sig från fastigheten nr 34 till nr 32 och orsakat brand - och rökskador i hela byggnaden. Värdet av skadorna kan beräknas uppgå till omkring 1,5 milj kr. Gärningen har utförts på så sätt att (Z.J.) tidigare samma dag anskaffat bensin samt en cykel som färdmedel för A.J., varefter de tillsammans begett sig till radhusområdet. Medan A.J. anlagt branden har (Z.J.) hållit vakt ett stycke från brandplatsen. Brottet har medfört fara för flera människor, som på grund av tidpunkten för branden i vissa fall legat och sovit i sina bostäder. (Grov mordbrand)

Personliga förhållanden: A.J. är 17 år gammal. Han är somalier och kom till Sverige tillsammans med sin syster och hennes familj år 1991.

Påföljd vid tingsrätten: fängelse ett år två månader.

Yrkanden i hovrätten: A.J. har yrkat en icke frihetsberövande påföljd.

Åklagaren har yrkat skärpt fängelsestraff.

Påföljd i hovrätten: fängelse ett år sex månader.

Skäl: (Tingsrätten: Det mordbrandsbrott A.J. har befunnits skyldig till har mycket högt straffvärde. Straffminimum är sex års fängelse. Han har dessutom gjort sig skyldig till misshandel och övergrepp i rättssak. Annan påföljd än fängelse för en vuxen person hade inte varit aktuell. A.J. är 17 år. Han omfattas därmed av den särskilda bestämmelsen i 30 kap. 5 § 1 st brottsbalken enligt vilken rätten för brott som någon begått innan han har fyllt 18 år endast skall döma till fängelse om det finns synnerliga skäl. Enligt HD bör fängelse komma i fråga endast i undantagsfall. Även vid grov brottslighet har HD i flera fall valt annan påföljd än fängelse. - I målet föreligger beträffande A.J:s personliga, sociala och medicinska förhållanden yttrande från socialtjänsten, personutredning, läkarintyg enligt 7 § lagen om personundersökning i brottmål samt rättspsykiatrisk undersökning. - A.J. har tidigare dömts vid två tillfällen av Huddinge tingsrätt till överlämnande till socialtjänsten för föranstaltande av erforderlig vård, dels den 14 november 1995 för skadegörelse, dels den 17 januari 1997 för tillgrepp av fortskaffningsmedel och olovlig körning. A.J., som har bott hos sin syster och hennes familj, har haft omfattande problem i skolan och har avstängts från skolan på grund av bristande motivation. Något drogmissbruk har inte konstaterats. Kontakten från socialtjänsten bestod under tiden fram till anhållandet för nu aktuella brott av råd - och stödkontakter. Den 20 mars 1997 omhändertogs A.J. omedelbart enligt LVU varvid häktningsbeslutet hävdes. Beslutet har fastställts av Länsrätten och A.J. har nu beretts vård i enlighet med beslut därom enligt LVU. Han befinner sig sedan den 21 mars 1997 på § 12-hemmet Eknäs i avvaktan på placering på ett behandlingshem med specialkompetens gällande krigs/flyktingtrauman. Socialtjänsten har i yttrande till tingsrätten bedömt att A.J. är i behov av social träning, bearbetning av sin traumatiska erfarenheter och möjlighet till kompletterande skolgång samt att denna vård bör ske med stöd av LVU. Då man anser A.J. lättledd och omogen har man ansett att ett fängelsestraff skulle vara förödande för honom. Frivården har föreslagit att A.J. överlämnas till socialtjänsten för föranstaltande av vård. Enligt uppgifter från personal på Eknäs Ungdomshem har A.J. i stort sett skött sig väl. Han har dock vid några tillfällen uppträtt aggressivt. - Av den rättspsykiatriska utredningen har framkommit att A.J. tidigare har bedömts lida av posttraumatiskt stressyndrom. Han har varit med om skräckfyllda händelser under sin flykt från kriget i Somalia varvid bl.a. hans far dödades och han skildes från sin mor, som enligt vad han senast fått veta, befinner sig i Jemen, varifrån hon har nekats uppehållstillstånd i Sverige. I det rättspsykiatriska utlåtandet har emellertid slutsatsen dragits att A.J. har begått de åtalade gärningarna under påverkan av en psykisk störning som inte är allvarlig, att han lider av en psykisk störning, som inte är allvarlig, att det inte föreligger förutsättningar att döma honom till sluten psykiatrisk vård men att han till följd av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har behov av vård och att det finns risk för återfall i brottslighet av allvarligt slag. - På grund av vad som framgått ovan föreligger därför inte förutsättningar att särbehandla A.J. på grund av hans psykiska tillstånd även om hans psykiska problem naturligtvis skall beaktas vid påföljdsbestämningen och straffmätningen. Vid valet av påföljd för personer i A.J:s ålder bör i första hand övervägas vård inom socialtjänsten. Såvitt tingsrätten har erfarit är den vård som planeras tänkt att äga rum på ett öppet hem för ungdomar och framför allt bestå i terapeutisk behandling och skolgång. Tingsrätten förutsätter att denna vårdplanering är oberoende av tingsrättens bedömning i påföljdsdelen då ju A.J. har ett grundläggande behov av terapeutisk behandling och speciella utbildningsinsatser. Tingsrätten anser att straffvärdet av mordbrandsbrottet är så högt att den planerade vården inte kan anses utgöra en tillräckligt ingripande påföljd. Inte heller är det mot bakgrund av det mycket allvarliga brott det är fråga om tillräckligt med en skyddstillsyn även om denna kombinerades med tre månaders fängelse. Synnerliga skäl föreligger därför att döma A.J. till fängelse. Inget bör hindra att A.J. under en fängelsetid får möjlighet till terapeutisk behandling och skolundervisning. Möjligheter bör även finnas till vistelse utanför anstalten för att genomgå vård under viss tid av fängelsepåföljden. - Vid straffmätningen föreligger skäl att på grund av A.J:s ungdom nedsätta straffet under stadgat minimum. Vidare anser tingsrätten att vad som framkommit om A.J:s psykiska problem efter de uppskakande krigshändelser han varit med om och som med stor sannolikhet har haft betydelse för hans brottsliga beteende, hans omvittnade omognad samt det förhållandet att han under fyra månaders tid på grund av det aktuella brottet har vistats på ett § 12-hem utan permissioner skall medföra att fängelsestraffet nedsätts kraftigt.) Vad gäller påföljden instämmer hovrätten i det som tingsrätten har anfört i sina domskäl och finner följaktligen, liksom tingsrätten, att det finns synnerliga skäl att döma A.J. till fängelse. Även med beaktande av de omständigheter som tingsrätten redovisat i sin dom när det gäller straffmätningen finner hovrätten att straffet bör sättas något högre än vad tingsrätten bestämt.