RH 1997:18

Fråga huruvida yrkande om editionsföreläggande, som framställs först i hovrätten, kan avvisas med stöd av grunderna för 50 kap 25 § tredje stycket rättegångsbalken har besvarats nekande.

Vilunda Ekonomi & Förvaltning AB (bolaget) yrkade vid Sollentuna tingsrätt förpliktande för advokaten B.G. att till bolaget utge 218 000 kr jämte ränta.

B.G. bestred bifall till käromålet.

Bolaget anförde som grund för käromålet bl.a. att B.G. vid utförandet av sitt uppdrag som god man enligt ackordslagen för AB Lodenimporten (nedan Lodenimporten) hade förfarit vårdslöst på ett sätt som orsakat bolaget skada. Vårdslösheten bestod i att B.G. låtit utbetala 1 900 000 kr till staten; en borgenär med bättre förmånsrätt än bolaget.

B.G. anförde som grund för bestridandet att han inte hade förfarit vårdslöst. När betalningen till staten gjordes bedömde han att Lodenimporten hade förmåga att även betala skulden till bolaget. Lodenimporten hade bl.a. tillgångar på ett s.k. administrationskonto som disponerades av B.G..

Sollentuna tingsrätt (1996-01-15, rådmännen Bengt Fredelius och Gunnar Carstensen samt tingsfiskalen Kajsa Jonsson) lämnade käromålet utan bifall och uttalade i sina domskäl bl.a följande.

Av kontoutdraget framgår att det fanns ca 659 000 kr på administrationskontot efter betalningen till staten. Bolaget har anfört att det inte är säkert att behållningen på kontot motsvarade Lodenimportens tillgångar, eftersom det inte föreligger några uppgifter om de skulder som kan ha uppstått under ackordsförfarandet, såsom den gode mannens arvode. B.G. har uppgett att hans arvode betalades à conto och att slutarvodet togs från administrationskontot. Han har vidare uppgett att han inte kommer ihåg hur stort arvodet var. Beträffande övriga utgifter som uppkom under ackordsförfarandet har han uppgett att det rörde sig om löner och andra sådana kostnader som uppstår under en avveckling.

Vid tillfället för betalningen fanns det medel på administrationskontot som mer än väl täckte bolagets fordran. Bolaget har inte förebringat någon utredning som styrker att Lodenimporten vid tidpunkten för betalningen hade skulder, utöver de som angavs i ackordsbouppteckningen, som gav anledning befara att Lodenimportens tillgångar inte skulle förslå till täckande av bolagets fordran. Bolaget har följaktligen inte visat, att det faktum att det inte fick sin fordran betald beror på betalningen till staten. B.G. kan alltså inte anses av vårdslöshet ha orsakat bolaget skada.

Bolaget överklagade tingsrättens dom och yrkade att dess talan i målet skulle bifallas. Bolaget yrkade även att B.G., alternativt Advokatfirman F & G (advokatfirman), skulle åläggas att förete de kontoutdrag som avsåg Lodenimporten för tiden fram till dess kontot avslutades. Bolaget hävdade, som dess talan får förstås, att kontoutdragen hade bevisvärde genom att bolaget med stöd av dem skulle kunna visa att behållningen på administrationskontot i verkligheten var lägre än vad tingsrätten funnit.

B.G. bestred editionsyrkandet och hävdade att yrkandet, som framställts först i hovrätten, skulle avvisas enligt 50 kap. 25 § rättegångsbalken.

Svea hovrätt (1996-10-02, hovrättsråden Per Olding, referent, och Rolf Lundmark samt hovrättsassessorn Gisela Sjövall) förelade Advokatfirman att förete kontoutdragen samt anförde i skälen bl.a. följande.

Något hinder mot att enligt 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken, eller enligt grunderna för detta stadgande, pröva ett yrkande om editionsföreläggande finns inte. I frågan huruvida förutsättningar finns att i detta fall meddela editionsföreläggande gör hovrätten följande bedömning. För att ett föreläggande skall kunna bifallas krävs att den mot vilket föreläggandet riktas kan avgöra vilka handlingar som avses. Detta krav får enligt hovrättens mening anses uppfyllt. Handlingarna måste dessutom innehas av den editionspliktige. Eftersom advokatfirman är innehavare av administrationskontot ligger det närmare till hands att anse att firman är den mot vilket föreläggandet bör riktas. Med hänsyn till vad som har sagts och då aktuella handlingar kan ha betydelse som bevis för frågan om tillräckliga medel fanns för att täcka även bolagets fordran hos Lodenimporten, skall editionsyrkandet bifallas mot advokatfirman.

Hovrätten erinrar om att frågan huruvida aktuella handlingar får åberopas i målet kommer att prövas enligt 50 kap. 25 § tredje stycket rättegångsbalken.

Målnummer T 291/96