RH 1998:103
Faderskap vid insemination. Kan insemination jämställas med samlag vid tillämpning av 1 kap. 5 § föräldrabalken?
A.J. yrkade att P.H. skulle förklaras vara far till honom. Till utveckling av sin talan anförde han bl.a.: Sedan A.J:s moder S.J. haft kontakt med en dansk spermadonationsförmedling träffade hon vid två tillfällen i januari 1991 P.H. på hotell i Köpenhamn. Vid dessa tillfällen förde S.J. upp i sin slida av P.H. framejakulerad sperma, vilket ledde till befruktning. A.J. föddes i oktober 1991.
P.H. bestred käromålet men vitsordade att han i januari 1991 i Danmark donerat sperma till S.J.
Bollnäs tingsrätt (1996-05-30, rådmannen Ola Hansson) ogillade käromålet med följande motivering. Som en ovillkorlig förutsättning krävs enligt 1 kap. 5 § föräldrabalken att det är utrett att den utpekade mannen haft samlag med barnets mor under tid då barnet kan vara avlat. Annat har ej gjorts gällande än att befruktning skett på konstlad väg genom insemination. A.J. synes dock mena att lagbestämmelsen i 1 kap. 5 § föräldrabalken ändå är tillämplig. I förarbetena till föräldrabalken är begreppet samlag ej definierat men enligt vanligt språkbruk och i medicinsk terminologi avses därmed könsligt umgänge. I målet måste, för att samlag skall anses ha skett, åtminstone krävas att P.H:s manslem varit i beröring med S.J:s könsdelar. Då så ej varit fallet skall käromålet ogillas.
A.J. fullföljde talan och gjorde i hovrätten gällande att begreppet samlag i föräldrabalkens mening skall anses omfatta även givarinsemination och att hans faderskapstalan därför skulle bifallas med tillämpning av 1 kap. 5 § föräldrabalken.
P.H. bestred ändring.
Hovrätten för Nedre Norrland (1997-12-23, hovrättsråden Gösta Grefberg och Risto Stoorhöök samt hovrättsassessorn Mikael Gulliksson, referent) fastställde tingsrättens dom och anförde: Enligt 1 kap. 5 § föräldrabalken skall, i det fall faderskapet skall fastställas genom dom, rätten förklara en man vara fader, om det är utrett att han haft samlag med barnets moder under tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom. Det är således, för att en man med stöd direkt av denna bestämmelse skall kunna förklaras vara fader till ett barn, en ovillkorlig förutsättning att denne haft samlag med modern under konceptionstiden. Enligt hovrättens bedömning kan vid en tillämpning av detta lagrum insemination inte jämställas med samlag. - Enligt 1 kap. 6 § föräldrabalken skall emellertid make eller annan man, som under äktenskapsliknande förhållanden bott tillsammans med barnets moder, under vissa förutsättningar vid tillämpning av bl.a. 5 § anses som fader till ett barn som avlats genom insemination. När det däremot gäller inseminationsbarn till ogift ensamstående moder har lagstiftaren intagit den ståndpunkten att faderskapstalan inte skall kunna föras mot en spermagivare som är ovillig att erkänna faderskapet (se prop. 1984/85:2 s. 14 och 20 f samt LU 1984/85:10 s. 13 f). – P.H. kan enligt det ovan anförda inte anses ha haft samlag med A.J:s moder och det är inte heller fråga om sådant samboende som avses i 1 kap. 6 § föräldrabalken. Vid dessa förhållanden saknas lagliga möjligheter att förklara P.H. vara fader till A.J.