Faderskap

Beskrivning saknas!

Rättsfall38

NJA 2007 s. 684: Negativ faderskaps- och moderskapstalan har tillåtits med stöd av 13 kap. 2 § rättegångsbalken.
NJA 1984 s. 299: I mål där social centralnämnd för talan mot A om fastställande av faderskap, har A i sin tur instämt en annan man, B. Fråga om skyldighet för A, som återkallat sin talan sedan det genom rättsgenetisk undersökning klarlagts att B inte kan vara far till barnet, att ersätta B:s rättegångskostnader. 3 kap 11 § FB.
NJA 1999 s. 181: Internationella rättsförhållanden. Domstol i staten Madagaskar har förklarat en avliden svensk man vara fader till ett barn, varvid domen meddelats i mål mellan barnets moder och mannens fader. Fråga huruvida a) arvinge till mannen skall anses behörig att ansöka om förklaring att domen inte skall gälla i Sverige utan hinder av att arvingen inte varit part i den utländska rättegången, b) domen på en sådan ansökan kan förklaras vara gällande här i landet, c) den omständigheten att mannens fader inte beretts tillfälle att yttra sig i den madagaskiska rättegången utgör hinder för att domen förklaras gälla här i landet när denne själv ej gör invändning mot domen, och d) det kan anses vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen att erkänna domen eftersom arvingen inte beretts tillfälle att yttra sig i målet. 7 § 2 st 1, 9 § 1 st och 12 § lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor.
RH 1997:85: Sedan A avlidit har B väckt talan mot dödsboet och mot den enda dödsbodelägaren C under påstående att B är son till A och därför delägare i dödsboet. Talan mot dödsboet har avvisats då den inte ansetts röra dödsboets rätt. Faderskapsfrågan har ansetts kunna prövas prejudiciellt i målet mot C om fastställande av delägarskap i dödsboet. Fråga även om bevisvärdet av anteckning i församlingsbok.
NJA 1984 s. 49: I mål om faderskap har samlag mellan modern och svaranden under konceptionstiden ej ansetts tillförlitligen utrett genom den på samlagsfrågan direkt inriktade bevisningen. Genom denna bevisning sammanställd med resultaten från den blodgenetiska undersökningen och övriga omständigheter har HD emellertid funnit styrkt att svaranden är barnets far. Faderskap för svaranden har därför fastställts.
NJA 1986 s. 646: Sedan faderskap fastställts genom erkännande, ansökte mannen om förordnande om blodundersökning under åberopande av att modern efter erkännandet sagt sig ha haft samlag med andra män under konceptionstiden. Modern förnekade att hon gjort sådant uttalande. Då mannens påstående inte kunde lämnas utan avseende, har frågan huruvida det fanns anledning till antagande att modern under konceptionstiden haft samlag med någon annan man ansetts böra bedömas efter muntligt hörande av parterna. 1 a § lagen (1958:642) om blodundersökning m m vid utredning av faderskap och 4 § 2 st lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.
NJA 1999 s. 598: Efter resning i mål om faderskap, vari samlag mellan modern och den utpekade fadern ej ansetts utrett, har efter återupptagande av målet rättsgenetisk utredning, som gjorts med DNA-teknik på barnet och en manlig släkting till den utpekade fadern, resulterat i sådana värden att det, i betraktande av att ingen släkting på fädernet till den utpekade fadern skulle kunna vara far till barnet, kunde hållas för visst att den utpekade är far till barnet.
RH 1995:85: Bestämmelsen i 3 kap. 5 § föräldrabalken har ansetts utgöra hinder för en man, som påstår sig vara far till ett barn, att väcka talan om fastställande av faderskap. Denna bestämmelse har inte ansetts uppenbart stå i strid med artikel 8 i Europakonventionen.
NJA 1981 s. 496: Dom om underhållsbidrag till barn har ansetts vara utan verkan i och med att det i laga ordning har fastställts att den underhållsskyldige ej är barnets far. Talan om befrielse från underhållsskyldigheten har därför avvisats.
NJA 2016 s. 1157: Rätten till respekt för privat- och familjelivet i artikel 8 i Europakonventionen har ansetts inte kunna läggas till grund för ett förordnande om DNA-undersökning vid utredning av faderskap i ett fall som inte omfattas av lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap.
NJA 1984 s. 896: Rättshjälp, som beviljats sökande i sådant ärende om blodundersökning som avses i 1 a § 2 st lagen (1958:642) om blodundersökning m m vid utredning av faderskap, har ansetts omfatta resningsärende som väcks med stöd av undersökningsresultatet.
NJA 1998 s. 184: I mål om faderskap har samlag mellan modern och svaranden under konceptionstiden inte ansetts utrett genom den muntliga bevisningen. Den rättsgenetiska utredningen som har gjorts med DNA-teknik har emellertid resulterat i sådana värden att det är i det närmaste uteslutet att någon annan än svaranden skulle kunna vara far till barnet. Med hänsyn härtill och då någon omständighet som ändå skulle kunna dra faderskapet i tvivelsmål inte påvisats har HD funnit utrett att svaranden är far till barnet.
NJA 1981 s. 872: Sedan part i mål om faderskap underlåtit att efterkomma föreläggande om blodundersökning och TR:n med anledning därav dömt ut honom förelagt vite, fullföljer han talan mot detta beslut. När målet härom företas i HD, upplyses att TR:n dåmera, på grund av partens vägran att underkasta sig blodundersökning, upphävt beslutet om sådan undersökning. Denna omständighet har inte ansetts utgöra skäl att ändra beslutet om vitets utdömande.
NJA 1998 s. 128: Socialnämnd har med hänsyn till sin skyldighet att verka i angelägenhet rörande fastställande av faderskap ansetts ha behörighet att för barnets räkning ansöka om rättshjälp. Rättshjälpen i sådan angelägenhet har ansetts omfatta även frågan om underhåll. I fall där såväl socialnämnden som barnets mor såsom ställföreträdare för barnet för talan men med oförenligt innehåll har barnets behov av biträde tillgodosetts genom att två rättshjälpsbiträden förordnats.
NJA 1981 s. 594: I mål om fastställande av faderskap har det inte kunnat uteslutas att modern under konceptionstiden haft samlag med - förutom den instämde mannen - en eller flera oidentifierade män. Med hänsyn till det faderskapsindex som beräknats för den instämde mannen har det likväl ansetts sannolikt att barnet avlats av denne. 1 kap 5 § FB.
NJA 1996 s. 657: Bestämmelserna i föräldrabalken om domstolens sammansättning (20 kap 1 §) och om förordnande av god man (20 kap 2 §) har ansetts tillämpliga när barn för sk positiv bördstalan.
RH 2012:66: Tingsrätten har bifallit en faderskapstalan i princip enbart på de uppgifter som modern lämnat och utan att den man mot vilken talan fördes bidragit med några uppgifter alls. Fråga har uppkommit om tingsrätten fullgjort sin utredningsskyldighet.
NJA 1988 s. 105: Särskilda skäl har ansetts ej föreligga för svensk domsrätt i mål där talan om hävande av faderskap väckts av mannen mot barn som är finsk medborgare och besatt i Finland.
NJA 1988 s. 491: Fråga om återbetalning av socialnämnds kostnad för blodundersökning som, före talans väckande i faderskapsmål, på nämndens anmodan företagits på föräldrarna till den påstådde fadern vilken avlidit.
RH 1998:103: Faderskap vid insemination. Kan insemination jämställas med samlag vid tillämpning av 1 kap. 5 § föräldrabalken?
RH 2016:73: Talan om att faderskapserkännande ska förklaras sakna verkan har avvisats, trots att den utpekade mannen enligt DNA-analys bevisats inte vara far till barnet.
NJA 1984 s. 319: En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medborgare. Sedan modern och barnet lämnat Sverige, väckte modern här för egen del talan mot den man som lämnat faderskapserkännandet om att detta skulle förklaras ogiltigt, varvid åberopades bl a att erkännandet inte godkänts av hennes make. Frågan huruvida modern hade rätt att föra sådan talan har bedömts enligt den lag som var tillämplig i fråga om giltigheten av faderskapserkännandet, vilket i förevarande fall ansetts vara svensk lag. Modern har ansetts sakna rätt att föra nämnda talan.
NJA 1989 s. 19: Genom lagakraftägande dom har förklarats att en man ej är far till ett barn, som fötts i mannens äktenskap med barnets mor. Fråga om socialnämnd kan som ställföreträdare för barnet ansöka om resning i målet.
NJA 1988 s. 238: Talan om fastställande av faderskap till tvillingar har - mer än tio år efter barnens födelse - väckts först sedan den såsom fader utpekade mannen dött. Utredningen till stöd för barnens talan har utgjorts främst av moderns berättelse under sanningsförsäkran. Även om det skulle anses utrett att samlag förekommit mellan modern och den utpekade mannen under konceptionstiden har det med hänsyn till samtliga omständigheter inte ansetts sannolikt att barnen avlats av honom. Barnens talan har därför lämnats utan bifall.
NJA 1983 s. 320: Fråga om faderskap till barn som kommit till genom artificiell, heterolog insemination.
NJA 1987 s. 453: Resning. En man, som förklarats vara fader till ett barn, har sökt resning under åberopande av nytt utlåtande från statens rättskemiska laboratorium, enligt vilket det är osannolikt att han skulle kunna vara barnets fader. Med hänsyn till utlåtandet och till vad som framkommit i faderskapsmålet har resning beviljats. 58 kap 1 § 1 st 3 RB.
NJA 2003 s. 22: Sedan faderskapstalan ogillats efter resning, där barnet efter uppnådd myndighetsålder fört sin egen talan i resningsärendet, har med analog tillämpning av 3 kap. 11 § och 12 § 3 st. FB resningssökandens yrkande om ersättning för rättegångskostnad i HD lämnats utan bifall.
NJA 1999 s. 229: Underåriga barn har genom sin moder ansökt om resning i faderskapsmål under åberopande av att modern ändrat de uppgifter som hon lämnat i faderskapsmålet. Fråga om tillämpning av ettårsfristen enligt 58 kap 4 § 2 st RB.
NJA 1985 s. 236: I mål om faderskap har samlag mellan modern och svaranden under konceptionstiden inte ansetts tillförlitligen utrett genom den på samlagsfrågan direkt inriktade bevisningen. Fråga, om det genom denna bevisning sammanställd med resultatet av den rättsgenetiska utredningen kan anses styrkt att samlag förekommit under konceptionstiden eller att svaranden är barnets far. (I och II).
NJA 2015 s. 675: Samtycke till assisterad befruktning.
NJA 2006 s. 283: Sammanboende mellan en man och ett barn i ca 18 månader har inte betraktats som varaktigt i den mening som krävs för att mannens arvingars rätt att föra talan om mannens faderskap till barnet skall ha fallit bort.
NJA 1986 s. 95: Resning. Sedan ett faderskapsmål avgjorts genom utslag år 1925, har barnet ansökt om resning under åberopande att modern lämnat nya uppgifter om vem hon haft samlag med under konceptionstiden. Eftersom det inte ansetts sannolikt att den bevisning som skulle kunna förebringas i en ny rättegång skulle leda till en annan utgång, har resningsansökningen lämnats utan bifall. Dessutom fråga om utgångspunkt för ettårsfristen enligt 58 kap 4 § 2 st RB.
RH 2000:55: En man har, trots att denne inte personligen har hörts i målet och att uppgifterna om dennes identitet inte varit fullständiga, förklarats vara far till ett barn.
RH 1997:21: Barn har rätt att föra talan om att lämnad faderskapsbekräftelse saknar verkan mot den som lämnat sådan bekräftelse.
NJA 1985 s. 358: Underårig har genom sin mor ansökt om resning i mål om faderskap under åberopande av förhållande som inte förebragts tidigare (resultatet av ny blodundersökning). Ansökningen har inkommit till HD mer än ett år efter det att modern som behörig ställföreträdare för sökanden erhöll kännedom om undersökningsresultatet. Hinder har på grund härav enligt 58 kap 1 § 3 och 4 § 2 st RB funnits föreligga att uppta ansökningen till prövning.
NJA 1994 s. 42: Resning har beviljats i faderskapsmål där HovR:n meddelat dom utan delgivning av vadeinlagan med motparter och utan huvudförhandling, trots att villkoren i 50 kap 8 § 2 st RB inte var uppfyllda. Av barnet anhängiggjord talan i resningsärendet har ansetts kunna fullföljas av barnets dödsbo.
NJA 1983 s. 639: Verkan av att svaranden i mål om faderskap till barn inte är identifierad på tillfredsställande sätt.
NJA 1997 s. 764: Sedan i ett faderskapsmål TR:n på talan av barnet med socialnämnden som ställföreträdare förklarat en man vara dess fader, har barnet med modern som ställföreträdare överklagat domen och yrkat att förklaringen upphävs. Denna talan har ansetts skola upptas till prövning.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator