RH 1998:56

Efter en trafikolycka den 22 juni 1996 transporterades en S.S. tillhörig personbil till AB Mölnlycke Lackerings- och Karosseriverkstad (i det följande Bilverkstaden), där bilen reparerades för (26 686 + 11 571 =) 38 257 kr. Bilverkstaden har under åberopande av att reparationen inte har betalats vägrat att lämna ut bilen.

S.S. yrkade vid tingsrätten att Bilverkstaden skulle förpliktas att utlämna bilen till honom.

Bilverkstaden bestred yrkandet.

Till stöd för sin talan anförde S.S. följande. Genom Skandias försorg transporterades bilen till Bilverkstaden. Verkstaden, som reparerat bilen och som alltjämt har den i sin besittning, vägrar under anförande att han inte betalat reparationskostnaderna att lämna ut den. Eftersom han inte begärt att bilen skall repareras, har Bilverkstaden inte någon rätt att innehålla bilen.

Bilverkstaden invände följande. Trafikolyckan inträffade den 22 juni 1993. På order av polis eller S.S. transporterades bilen den 3 augusti 1993 med hjälp av bärgningsbil till Bilverkstaden. S.S. kontaktade B.L. vid Bilverkstaden och beställde de omtvistade reparationerna. Han var i kontakt med B.L. och K.G. vid Bilverkstaden vid flera tillfällen under tiden den 4 augusti - den 20 augusti. Därvid framhöll han att reparationerna skulle utföras med stor skyndsamhet. Vid något tillfälle sa han att bilen efter reparationen skulle vara i "skick som ny". Sedan K.L. vid Skandia meddelat att bilens kapell skadats inte vid den aktuella trafikolyckan utan vid ett annat tillfälle tog L.B. vid Bilverkstaden kontakt med S.S. Denne beställde då, sedan han fått en prisuppgift, ett nytt kapell. Den 25 augusti var reparationen klar. Då misstanke uppkommit om att S.S. vid olyckstillfället var påverkad av alkohol avvaktade Skandia med beslutet om att utbetala försäkringsersättning. Under oktober månad meddelade Skandia att bolaget fattat beslut om att inte ersätta S.S. för kostnaderna för att reparera bilen. Bilverkstaden gör i målet gällande i första hand att S.S. beställt de aktuella reparationerna och i andra hand att S.S. skulle göra en obehörig vinst om bilen utlämnades till honom samt att han måste betala reparationskostnaderna innan han kan få ut bilen.

S.S. hördes under sanningsförsäkran. På begäran av Bilverkstaden hördes B.L. K.G. L.D. och K.L. som vittnen.

S.S. berättade. Sedan han underlåtit att stanna på polismans tecken stoppades han genom att en polisbil rammade hans bil. Efter omplåstring på sjukhuset fördes han till polisstationen. Efter frigivningen besökte han inte olycksplatsen för att kontrollera vilka skador hans bil hade fått. Polisen lät transportera bilen till en biluppsamlingsplats vid Lisa Sass gata. Den 26 juli lämnade han, efter att ha varit i kontakt med Skandia, in en skadeanmälan. Sedan K.L. vid Skandia upplyst honom om att bilen transporterats till Bilverkstaden ringde han till Bilverkstaden och frågade om bilen hade anlänt dit, om vilka skador den hade fått och när reparationen kunde bli klar. Han sa även att han förväntade sig ett noggrant arbete och att bilen skulle bli ordentligt reparerad. Vid åtskilliga tillfällen talade han med K.L. vilken kände till att han vid olyckstillfället var alkoholpåverkad, och förmodligen ställde han frågor rörande giltigheten av försäkringen. K.L. meddelade att Skandia skulle höra av sig och under september månad fick han besked att Skandia inte var beredd att utbetala någon försäkringsersättning.

B.L. berättade: Han har varit anställd i Bilverkstaden under omkring åtta år. Hans far har varit delägare i företaget under omkring 35 år. När S.S. ringde första gången fick denne beskedet att bilen ännu inte anlänt till verkstaden. På fråga vilka skador som fanns på bilen berättade S.S. att det fanns mindre skador vid en tröskel men att bilen i övrigt var i gott skick. Han hänvisade därvid till att bilen på en 10-gradig skala hade en 9:a. När bilen anlänt gjordes den i ordning endast för skadebesiktning. Skandia besiktigade bilen men beställde inte någon reparation. Vad gäller det trasiga kapellet så behövdes det en polisanmälan. Anställda vid verkstaden åkte vid två tillfällen till polisen för att göra en sådan anmälan. Bilverkstadens rutiner innan reparationsarbeten startar är följande. Verkstaden gör en kostnadskalkyl, vilken sänds till bilägarens försäkringsbolag. Därefter måste man avvakta besked om att bilen antingen skall besiktigas av försäkringsbolaget eller om reparationsarbete kan påbörjas. I det nu aktuella fallet har Bilverkstaden fått en beställning av S.S. Han sa att bilen efter reparationen skulle se bra ut och att reparationen skulle gå fort.

K.G. berättade: Vid den aktuella tiden arbetade han som kundmottagare. Han talade, sedan bilen anlänt, vid ett tillfälle med S.S. per telefon. Denne sa då att han hade behov av bilen och att det därför var bråttom. Däremot sade han inte något om att bilen skulle repareras. Vittnet uppfattade emellertid det som S.S. sa som en beställning. Verkmästaren L.B. gjorde en kostnadskalkyl och beställde delar.

L.B. berättade: Han är anställd som verkmästare och har därigenom kontakt med kunder och försäkringsbolag. K.L. vid Skandia meddelade att det skadade kapellet inte ingick i den skadeanmälan som avsåg trafikolyckan och att Bilverkstaden inte skulle få ersättning för reparation av kapellet. En förutsättning för att skadan på kapellet skulle kunna betraktas som ett försäkringsfall var att skadan anmäldes till polisen. Frågan om reparationen av kapellet togs upp i samband med att vittnet och S.S. talade om s.k. stripes. På uppdrag av S.S. vilken var införstådd med att skadan på kapellet uppkommit i samband med ett inbrottsförsök, åkte vittnet med bilen till polisen, men där gavs beskedet att S.S. personligen måste göra en anmälan. Efter ytterligare ett besök hos polisen sa vittnet till S.S. att denne nog fick betala reparationen av kapellet själv. S.S. meddelade då att ett kapell skulle han ändå ha. Vittnet har inte fått någon annan beställning av S.S. S.S. var mycket angelägen och framhöll att han ville ha bilen omgående.

K.L. berättade: Han innehar en anställning hos Skandia som skadetekniker och besiktningsman. S.S:s bil stod uppställd vid gatukontorets uppsamlingsplats för bilar vid Lisa Sass gata, Hisings Backa. Vittnet gjorde en besiktning av bilen på platsen. S.S. ringde och under ett samtal, som vittnet uppfattade som mycket krävande, menade denne att bilen skulle hämtas. Transporten av bilen till verkstaden måste dock ligga på S.S:s ansvar. Vittnet besiktigade bilen på nytt den 4 augusti sedan den transporterats till verkstaden. Resultatet av besiktningen redovisade han på en blankett, kallad "Skadevärdering Faktura nr". Uppgifterna rörande priser och tider har dock fyllts i av bilverkstaden. Skandia har i detta fall inte åtagit sig något betalningsansvar för reparationen.

Mölndals tingsrätt (1996-01-18, rådmannen Klaus Bärthel) ogillade käromålet.

I domskälen anförde tingsrätten: Med hänsyn till vad L.B. uppgivit rörande kapellet får det i målet anses klarlagt att kostnaderna för ett nytt kapell inte skulle betalas av Skandia och att S.S. måste ha insett detta. Däremot kan det inte anses uteslutet att såväl S.S. som företrädare för Bilverkstaden haft den uppfattningen att försäkringsbolaget skulle betala reparationen av de skador som uppkommit vid trafikolyckan. Av avgörande betydelse för utgången i målet är emellertid inte vilken uppfattning parterna haft rörande vem som skulle betala reparationerna utan om någon och i så fall vem som beställt reparationerna.

Vad angår reparationen av kapellet får anses klarlagt att skadan på kapellet uppkommit, inte i samband med trafikolyckan utan vid ett annat tillfälle och att försäkringsbolaget inte utan en polisanmälan var beredd att diskutera försäkringsfrågan beträffande denna skada. Med hänsyn till vad som framkommit i målet finns inte anledning att ifrågasätta L.B:s uppgift om att han meddelat S.S. att denne fick betala kapellet själv och att denne då sagt att han skulle ha ett kapell ändå. Det får härigenom anses klarlagt att S.S. beställt ett nytt kapell och att detta skulle monteras på bilen. Bilverkstaden har utfört de beställda arbetena men S.S. har inte betalat för dessa. Redan på grund av nu nämnda förhållanden kan käromålet inte bifallas.

S.S. har uppgivit att han till Skandia lämnade in en skadeanmälan den 26 juli och han har någon vecka senare tagit kontakt med Bilverkstaden för att efterhöra om hans bil anlänt dit. K.G. har uppgivit att S.S. varit i kontakt med honom per telefon, att S.S. därvid visserligen inte sagt att bilen skulle repareras men att denne framhållit att han var i behov av bilen och att det därför var bråttom. Det saknas anledning att ifrågasätta vad K.G. uppgivit. Enligt tingsrättens mening kan vad S.S. uppgivit till K.G. sammanställt med att S.S:s krockskadade bil anlänt till verkstaden inte tolkas på annat sätt än att S.S. framställt en begäran om att bilen skulle repareras. Vad i målet förekommit ger ej anledning till antagande att företrädare för Bilverkstaden insett eller bort inse att S.S. icke haft för avsikt att beställa reparationsarbeten.

Tingsrätten anser sammanfattningsvis att det får anses utrett att S.S. beställt de reparationer som Bilverkstaden utfört. S.S. som inte ifrågasatt skäligheten av reparationskostnaderna, har inte betalat reparationerna. Bilverkstaden har då haft fog för sin åtgärd att inte lämna ut bilen. Käromålet skall därför ogillas.

S.S. överklagade domen och yrkade bifall till sin vid tingsrätten förda talan.

Bilverkstaden bestred ändring.

Parterna åberopade till stöd för sin talan i hovrätten samma omständigheter och bevisning som vid tingsrätten. Bilverkstaden anförde dock till förtydligande av andrahandsgrunden följande: Det är orimligt att S.S. skall kunna få ut en nyreparerad bil utan att behöva betala för reparationen. Han är i vart fall betalningsskyldig enligt allmänna regler om obehörig vinst och tjänster utan uppdrag.

Omförhör ägde rum med samtliga vid tingsrätten hörda personer. B.L. hördes dock under fritt partsförhör och inte, som vid tingsrätten, som vittne, eftersom han blivit ägare till Bilverkstaden. De hörda lämnade i huvudsak samma uppgifter som för var och en av dem antecknats i tingsrättens dom, dock med följande tillägg och förtydliganden.

B.L: Skadorna på bilen visade sig vara mycket mer omfattande än vad S.S. uppgav när han första gången ringde till bolaget. Därefter har han och S.S. haft telefonkontakt vid ett flertal tillfällen då han redogjort för omfattningen av skadorna. S.S. har vid dessa tillfällen förklarat att han ville att reparationen skulle gå fort eftersom han hade behov av bilen.

K.G: K.L. ringde honom kort tid efter det att han upprättat skaderegleringen, antagligen dagen efter, och sade att de skulle stoppa arbetet med bilen, alternativt inte påbörja det om de då inte hade påbörjat det.

L.B: När han upplyste S.S. om att Skandia inte hade för avsikt att betala något för kapellet om det inte fanns en polisanmälan sade S.S. sedan han upplysts om priset på kapellet, att han ville ha kapellet ändå och att han skulle förmå Skandia att betala för kapellet.

K.L: Han besiktigade vid ifrågavarande tidpunkt skador för flera olika försäkringsbolag. Anledningen till att han på blanketten "Skadevärdering Faktura nr" i rutan "Betalas av" har skrivit "Skandia" är att det skulle framgå att det i detta fall var Skandia som var försäkringsgivare. I rutan "Betalningsåtagande" har han kryssat i "Nej", vilket innebär att Skandia inte påtar sig betalningsansvar för något av det som angivits på blanketten. Skadevärderingen som han gör är endast en slags preliminär besiktning som syftar till att ringa in skadans omfattning. Skadevärderingsblanketten skickas inte ut till försäkringstagaren. Det är alltid bilägaren som sedan beställer det arbete som skall utföras. När Skandia fick reda på att analysresultatet av det alkoholprov som S.S. tagit var positivt informerade han Bilverkstaden om att Skandia inte skulle komma att betala något för reparationen av S.S:s bil.

Hovrätten för Västra Sverige (1997-09-30, hovrättslagmannen Nils-Olof Berggren, hovrättsrådet Pär Zelano och tf hovrättsassessorn Viveca Lång, referent) förpliktade, med ändring av tingsrättens dom, Bilverkstaden att mot utbekommande av 11 751 kr, avseende kapell, jämte ränta utlämna bilen till S.S.

I domskälen anförde hovrätten följande.

Liksom tingsrätten finner hovrätten det klarlagt att S.S. beställt ett nytt kapell och montering av detta. Han är därför skyldig att betala för dessa beställda arbeten och bolaget har redan på grund därav rätt att innehålla bilen med påmonterat kapell till dess betalning skett.

Det är i målet ostridigt att S.S. efter trafikolyckan den 22 juni 1993 lämnat in en skadeanmälan till Skandia och att S.S. haft telefonkontakt med anställda i bolaget. K.L. har förklarat att det alltid är bilägaren som av verkstaden beställer det arbete som skall utföras. B.L. har förklarat att bolaget i detta fall fått en beställning av S.S. samt att denne sagt att bilen efter reparationen skulle se bra ut och att reparationen skulle gå fort. B.L. har inte närmare redogjort för hur beställningen lämnats eller vilken omfattning reparationen skulle ha. K.G. har uppgett att han vid telefonsamtal med S.S. uppfattat det som S.S. då sade, nämligen att han hade behov av bilen och att det därför var bråttom, som en beställning. Genom vad som framkommit i målet kan det, enligt hovrättens mening, inte anses utrett att S.S. träffat avtal med bolaget om reparation av bilen, än mindre vad detta avtal skulle innehålla. S.S. har inte heller i efterhand, genom att godkänna den för reparationen utställda fakturan, åtagit sig att ersätta bolaget för reparationen. S.S. är således inte på grund av ett avtalsförhållande skyldig att ersätta bolaget för reparationen.

I vissa fall kan t.ex. en bilverkstad emellertid få ersättning för utförda reparationer som inte beställts. Detta gäller bl.a. i fråga om lämpliga och ekonomiskt förnuftiga tilläggsarbeten av mindre omfattning (jfr 8 § konsumenttjänstlagen, 1985:716). I föreliggande fall kan de aktuella reparationsarbetena knappast anses utgöra ett tillägg till reparationen av kapellet och de är inte heller av mindre omfattning. Vidare kan det konstateras att det i målet ej visats att bilen under alla förhållanden måste repareras och att det, med hänsyn till vad S.S. uppgett om sin ekonomiska situation, är tveksamt om han själv skulle låtit reparera bilen. Således föreligger inte någon ersättningsskyldighet för S.S. enligt reglerna om ersättning vid tjänster utan uppdrag.

Ersättning enligt principen obehörig vinst medges endast i ett fåtal fall som är lagreglerade eller erkända genom rättspraxis. Förevarande fall är inte något sådant.

Det anförda innebär att S.S. är berättigad att utfå bilen mot erläggande av det belopp bolaget kräver för byte av kapell eller 11 571 kr jämte ränta. Hans talan skall således bifallas med den inskränkning som ligger i detta.

Målnummer T 101/96