RH 1998:57

Särskilda skäl har ansetts föreligga att bevilja en näringsidkare rättshjälp.

M.G. som var näringsidkare i restaurangbranschen, ansökte hos Göteborgs tingsrätt om rättshjälp i tvist om köpet av restaurangrörelsen. Till stöd för sin ansökning anförde han bl.a. följande. Han är ung och verksamheten är nystartad. Den bär sig inte ekonomiskt utan är ett alternativ till arbetslöshet. Han har inte rättsskydd som omfattar den rättsliga angelägenheten.

Göteborgs tingsrätt (1998-02-11, chefsrådmannen Anders Stendahl) avslog M.G:s ansökan på följande skäl:

Enligt 13 § rättshjälpslagen får rättshjälp inte beviljas den som är eller har varit näringsidkare i en angelägenhet som har uppkommit i näringsverksamheten om det inte finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans eller hennes ekonomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt. Av motiven till rättshjälpslagen (prop. 1996/97:9 s. 128 f) framgår att rättshjälp inte bör beviljas om omsättningen i rörelsen överstiger 500 000 kr per år. Rättshjälp får inte beviljas om näringsidkaren borde ha haft ett rättsskydd som omfattar angelägenheten. Det är dock inte uteslutet att bevilja rättshjälp om näringsidkaren inte hunnit försäkra sig.

M.G. förvärvade rörelsen enligt köpekontrakt den 4 april 1997 och rörelsens omsättning uppgår enligt kontraktet till 1 269 000 per år. M.G. har således haft god tid på sig att ordna med rättsskydd innan tvisten uppkom i slutet av 1997. Anledning saknas att anta att den uppgivna omsättningen inte skulle vara riktig. Inte heller i övrigt föreligger särskilda skäl att bevilja rättshjälp.

M.G. överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle bifalla hans framställning om rättshjälp.

Till stöd för sitt yrkande anförde M.G. följande. Tingsrätten har i sitt beslut utgått från att omsättningen i restaurangrörelsen är den som angivits i kontraktet. Detta är emellertid inte riktigt. Rörelsen har under månaderna augusti 1997 till och med januari 1998 omsatt totalt cirka 250 000 kr, vilket skall jämföras med motivens (prop. 1996/97:9) angivande av 500 000 kr i 1996 års penningvärde som riktmärke. Den faktiska omsättningen tangerar således det i motiven angivna beloppet. Tingsrätten har vidare utgått från att han haft möjlighet att utnyttja rättsskydd för den händelse han tecknat försäkring då han tillträdde rörelsen. Detta antagande är emellertid oriktigt eftersom det av allmänna försäkringsvillkor, vilka är likartade mellan försäkringsbolagen, framgår att han under inga omständigheter haft möjlighet att kunna utnyttja en av honom tecknad rättsskyddsförsäkring. Han står också löntagaren mycket nära i det att han inte kunnat ta ut någon inkomst ur rörelsen utan ser den som ett alternativ till arbetslöshet. Han försörjs av sina föräldrar. Vidare är att beakta att han är förhållandevis ung och att rörelsen är nystartad.

Domstolsverket bestred yrkandet och anförde i huvudsak följande: M.G:s uppgifter om rörelsens omsättning och om att hans rättsskyddsförsäkring ännu inte är gällande godtas. Omsättningen har emellertid varit så hög under de få månader som rörelsen bedrivits på att det saknas skäl till antagande att årsomsättningen understiger 500 000 kr. Omständigheterna i målet är inte sådana att det kan anses föreligga särskilda skäl att bevilja M.G. rättshjälp.

Hovrätten för Västra Sverige (1998-06-24, hovrättslagmannen Anders Thunved, hovrättsrådet Bertil Josefson, referent, och tf hovrättsassessorn Ulf Yngvesson) ändrade tingsrättens beslut och beviljade M.G. rättshjälp.

I skälen för beslutet anförde hovrätten följande.

Med hänsyn till vad som framkommit i hovrätten framstår det som osäkert om en rättsskyddsförsäkring skulle ha omfattat den nu aktuella tvisten även om M.G. hade tecknat en rättsskyddsförsäkring i nära samband med köpet. Den omständigheten att M.G. saknar rättsskydd utgör därför enligt hovrättens mening inget hinder mot att bevilja honom rättshjälp.

Enligt 13 § 1 st rättshjälpslagen (1996:1619) får rättshjälp inte beviljas den som är eller har varit näringsidkare i en angelägenhet som har uppkommit i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl med hänsyn till verksamhetens art och begränsade omfattning, hans ekonomiska och personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt.

M.G. är näringsidkare och den rättsliga angelägenheten har uppkommit i hans näringsverksamhet. Av förarbetena till rättshjälpslagen (prop. 1996/97:9 s. 127 f) framgår att rättshjälp för näringsidkare främst bör komma ifråga i angelägenheter som rör pågående huvudsaklig verksamhet av mindre omfattning och att rättshjälp bara bör beviljas i de fall näringsidkaren kan jämställas med en löntagare i normalt inkomstläge. Som en lämplig tumregel har det i förarbetena angetts att rättshjälp inte skall beviljas om verksamhetens omsättning överstiger 500 000 kr (1996 års värde) eller om det finns fler än två anställda.

Enligt en av M.G. i hovrätten ingiven resultatrapport omfattande tiden från augusti 1997 till och med januari 1998 har omsättningen i M.G:s verksamhet varit cirka 250 000 kr. Med hänsyn till att verksamheten är nystartad finns det inte skäl att anta att årsomsättningen kommer att överstiga 500 000 kr. Med beaktande härav och med hänsyn till omständigheterna i övrigt, bl.a. M.G:s ålder och hans uppgift att han inte tar ut någon lön från rörelsen, föreligger det enligt hovrättens mening särskilda skäl att bevilja honom rättshjälp. Den angelägenhet för vilken M.G. sökt rättshjälp får anses vara av sådan art att det framstår som rimligt att staten bidrar med kostnaderna genom rättshjälp.

På grund av det anförda skall M.G:s överklagande bifallas.

Målnummer Ö 341/98