RH 1998:58

Fråga om försäljning av folköl till ungdom under 18 år är att anse som ringa gärning.

Åklagaren yrkade ansvar å J.J. för olovlig dryckeshantering. Det påstods därvid att J.J. den 27 april 1996 i sin anställning hos en bensinstation i Söderhamn av oaktsamhet hade sålt två öl, klass II, till 17-åriga C.S. fastän sådan dryck inte får utlämnas till den som inte fyllt 18 år.

J.J. förnekade gärningen och uppgav sammanfattningsvis följande. Han är mycket noggrann med att inte sälja folköl till någon under 18 år, och han kan inte minnas att han skulle ha gjort detta. I tveksamma fall begär han alltid legitimation. En förklaring till att försäljningen ändå kan har skett av misstag är att det varit stressigt i butiken.

Vittnesförhör hölls med C.S. Av detta framgick att hon var 17 år och medlem i UNF (Ungdomens Nykterhetsförbund) och att UNF hade anordnat en aktion syftande till att i butiker som tillhandahöll folköl kontrollera lagens efterlevnad. Hon berättade att hon gick in i butiken, tog två folköl och därefter ställde sig vid kassan, att det var kunder både före och efter henne och att hon kunde köpa ölen utan att J.J. frågade efter hennes ålder.

Bollnäs tingsrätt (1996-09-18, rådmannen Ola Hansson samt nämndemännen Britt-Marie Pårs, Laila Lithner och Hans Öström) dömde J.J. för olovlig dryckeshantering till 30 dagsböter. I domskälen anförde tingsrätten bl.a. följande. Det finns inte anledning att betvivla C.S:s uppgifter att J.J. vid tillfället sålt två burkar folköl till henne och att J.J. inte frågat efter hennes ålder. Vid försäljningen har J.J. enligt alkohollagen haft att förvissa sig om att C.S. uppnått 18 års ålder. Även om C.S. varit storvuxen för sin ålder, kan det inte med fog sägas att det för J.J. varit uppenbart att hon varit äldre än 18 år. Tingsrätten finner att J.J. skall fällas till ansvar för olovlig dryckeshantering.

J.J. överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet. Han anförde att han inte hade förfarit oaktsamt och att gärningen i vart fall var att bedöma som ringa. Åklagaren bestred ändring.

J.J. och C.S. lämnade i allt väsentligt samma uppgifter i hovrätten som vid tingsrätten. På J.J:s begäran hördes L.S. platschef vid bensinstationen i Söderhamn, som vittne. Han uppgav bl.a. följande. J.J. är den av de anställda som är mest energisk med att avkräva legitimation av kunder som köper folköl. Han har observerat att J.J. kontrollerat åldern på personer som han ansett vara uppenbart äldre än 18 år och därför inte själv skulle ha avkrävt legitimation på. Han har erhållit ett flertal brev från UNF, i vilka det angivits att personalen på bensinstationen vid ett flertal tillfällen blivit utsatt för s.k. kontrollköp och vid samtliga tillfällen blivit godkänd.

Hovrätten för Nedre Norrland (1998-04-17, hovrättsråden Leif Similä och Anders Lind, tf. hovrättsassessorn Marianne Staaf, referent, samt nämndemännen Arne Skoglund och Ulla-Britt Gidemalm) ogillade åtalet och uttalade bl.a. följande.

Det saknas anledning att frångå tingsrättens bedömning att J.J. av oaktsamhet sålt öl klass II till då icke 18 år fyllda C.S.

Frågan om en olovlig försäljning av ifrågavarande slag är att anse som ringa är inte närmare berörd i lagens förarbeten, och det saknas vägledande praxis på området. Hovrätten konstaterar att försäljningen avsett en mycket begränsad mängd alkohol till en person som vid inköpstillfället var sjutton och ett halvt år gammal. Med hänsyn härtill och då det inte framkommit annat än att försäljningen utgjort ett tillfälligt misstag vid ett tillfälle då det var ovanligt stressigt i butiken, bör gärningen bedömas som ringa. För en sådan gärning skall, enligt 10 kap. 8 § alkohollagen, inte dömas till straff. Åtalet skall därför lämnas utan bifall.

Målnummer B 390/96