RH 1999:108
Påföljden för s.k. klotter har bestämts till fängelse.
Åklagaren åtalade J.F. enligt följande gärningsbeskrivningar.
1. Skadegörelse
J.F. och annan har den 27 augusti 1996 på Gamla stans tunnelbanestation i Stockholm förövat skadegörelse genom klotter. Kostnaden för saneringen har uppgått till 4 645 kr.
2. Skadegörelse
J.F. har den 26 september 1996 på tunnelbanestationen T-centralen i Stockholm förövat skadegörelse genom klotter. Saneringskostnaderna har uppgått till 1 995 kr.
3. Skadegörelse och olaga intrång
J.F. har den 16 november 1997 olovligen berett sig tillträde till SL Pendeltrafiks område i Sundbyberg och där förövat skadegörelse genom att klottra på en barack.
4. Skadegörelse och våldsamt motstånd
J.F. och annan har den 29 november 1997 förövat skadegörelse genom att längs Arenavägen i Johanneshov klottra på en container, husfasader och portar. Kostnaden för klottersaneringen har uppgått till 5 235 kr. Vid gripandet har J.F. satt sig till motvärn mot väktaren L genom att vifta med armarna och försöka slita sig loss.
5. Överträdelse av myndighets bud
J.F. har den 12 januari 1998 i en lägenhet i Stockholm olovligen förstört en exponerad filmrulle som varit föremål för beslag, genom att slita den ur sin kamera.
6. Olovlig körning
J.F. har den 27 juni 1998 i Johanneshov i Stockholm fört lätt lastbil utan att genom körkort vara berättigad till det.
7. Skadegörelse
J.F. och annan har den 27 juli 1997 under en festival vid Lida i Tullinge förövat skadegörelse genom att skriva med en tuschpenna på ett tält. Rengöringskostnaderna uppgick till flera tusen kronor.
Stockholms tingsrätt (1998-11-19, tingsfiskalen Anti Avsan samt nämndemännen Peter Modesta, Thea-Pia Strand och Bror-Erik Drott) dömde J.F. för de brott som han åtalats för till fängelse två månader.
I påföljdsfrågan yttrade tingsrätten bl.a. följande: J.F. förekommer under fem avsnitt i kriminalregistret. Han dömdes senast den 19 september 1996 av Svea hovrätt för skadegörelse och hot mot tjänsteman till fängelse två månader. Hovrätten fann inte anledning att göra annan bedömning än den tingsrätten gjort i påföljdsdelen. Tingsrätten antecknade att J.F. dömdes den 28 november 1994 av Svea hovrätt för bl.a. skadegörelse till fängelse fyra månader. Med hänsyn till att det var fråga om en återfallssituation fann tingsrätten att J.F. skulle dömas till fängelse två månader och att villkorligt medgiven frihet om en månad tio dagar skulle förklaras förverkad.
Åklagaren har i målet upplyst att J.F., genom åren från 1989 och framåt, har dömts till böter åtskilliga gånger för skadegörelse genom klotter. Den skadegörelse som Svea hovrätt dömde J.F. för den 19 september 1996 hade förövats vid tre tillfällen. Den brottslighet som J.F. nu döms för, skadegörelse vid fem tillfällen, olaga intrång vid ett tillfälle, överträdelse av myndighets bud vid ett tillfälle och våldsamt motstånd vid ett tillfälle är till alla delar, utom såvitt avser olovlig körning vid ett tillfälle, kopplad till klotter. Det är dessutom återigen återfall i likartad brottslighet.
Klotter är ett relativt omfattande problem i samhället. Att klottrare organiserar sig i "crews" innebär att klotterkulturen drar till sig fler presumtiva klottrare och att denna typ av brottslighet blir mer svåråtkomlig. Detta innebär att hänsyn till allmän laglydnad talar för en strängare syn på skadegörelse genom klotter än skadegörelse i största allmänhet, särskilt när sådan skadegörelse upprepas av en och samma person i viss omfattning. Med hänsyn till detta samt till att det är fråga om återfall i likartad brottslighet finner tingsrätten att påföljden för J.F. inte kan stanna vid böter. Påföljden skall bestämmas till fängelse. Tingsrätten har vid bestämmandet av straffets längd beaktat att ett fall av skadegörelse ligger i tiden före den senast påbörjade verkställigheten.
Såväl åklagaren som J.F. överklagade tingsrättens dom. Åklagaren yrkade att påföljden skulle bestämmas till ett längre fängelsestraff och J.F. yrkade i första hand att påföljden skulle bestämmas till villkorlig dom i förening med böter eller samhällstjänst och i andra hand att fängelsestraffet skulle sättas ned.
Svea hovrätt (1999-05-27, hovrättsråden Carl Henrik Ehrenkrona och Kerstin Frideen, referent, tf. hovrättsassessorn Marisa Gilli samt nämndemännen Aliz Serafin och Anne Marie Högel) bestämde påföljden till fängelse fyra månader samt uttalade i domskälen följande.
Hovrätten finner liksom tingsrätten och på de av tingsrätten anförda skälen att påföljden för den nu aktuella brottsligheten skall bestämmas till fängelse. Då fråga är om återfall i likartad brottslighet och J.F:s fortsatta klottrande får betecknas som uppenbart lagtrots saknas förutsättningar för att meddela J.F. en villkorlig dom, även om en sådan påföljd skulle förenas med samhällstjänst. Av samma skäl finner hovrätten att fängelsestraffet bör sättas högre än vad tingsrätten funnit.