RH 1999:71
Parkeringsanmärkning har undanröjts då handikappad haft tillstånd att parkera avgiftsfritt på P-platsen.
Den 10 november 1997 meddelade en polisman parkeringsanmärkning mot K-A.S. med anledning av att denne samma dag hade parkerat sin bil på en parkeringsplats för handikappade på Torget i Karlskoga utan att parkeringstillstånd varit synligt. K-A.S. bestred hos Polismyndigheten i Örebro län betalningsansvar för parkeringsanmärkningen, varvid han i huvudsak hänvisade till att han hade ett av Stockholms Stad utfärdat parkeringstillstånd för rörelsehindrade som han hade placerat väl synligt på den vänstra sidan av vindrutan, när han lämnade bilen men som låg på golvet när han kom tillbaka. Polismyndigheten lämnade genom beslut den 8 december 1997 hans anmälan om bestridande av parkeringsanmärkningen utan bifall med motiveringen att den var korrekt utfärdad och att parkeringstillstånd skall placeras synligt utifrån.
tingsrätten, varvid han uppgav att han var väl förtrogen med och alltid följde föreskrifterna för användandet av parkeringstillståndet och påpekade att tillståndet var väl synligt när han lämnade bilen
K-A.S. överklagade polismyndighetens beslut till tingsrätten, varvid han uppgav att han var väl förtrogen med och alltid följde föreskrifterna för användandet av parkeringstillståndet och påpekade att tillståndet var väl synligt när han lämnade bilen.
Karlskoga tingsrätt (lagmannen Lars Friman) lämnade överklagandet utan bifall och anförde följande.
K-A.S. har ett av Stockholms stad utfärdat och för hela landet gällande parkeringstillstånd för rörelsehindrade. I ärendet finns det en kopia av tillståndet. På dess baksida föreskrivs att det skall placeras så att framsidan med handikappsymbolen är väl synlig genom fordonets vindruta. Syftet med denna föreskrift är att det skall vara möjligt att utanför fordonet verkställa kontroll av att erforderligt tillstånd att parkera på eljest otillåten plats finns. K-A.S. har genom ifrågavarande parkering förbundit sig att iaktta de honom meddelade föreskrifterna för parkering på plats reserverad för rörelsehindrade, däribland bestämmelsen hur hans parkeringstillstånd skulle placeras.
Villkoret för parkeringstillståndets placering måste anses innebära, att den parkerande bilföraren har att se till så att tillståndet finns placerat på föreskrivet sätt även sedan han stängt bildörren och avlägsnat sig från parkeringsplatsen. Det framgår av K-A.S. egna uppgifter att han brustit i denna skyldighet och att parkeringstillståndet till följd härav inte varit synligt utifrån vid kontrolltillfället. Därför, och då det inte finns något sakligt skäl för att anlägga ett annat synsätt i detta fall än i de fall som gäller nedfallna parkeringsbiljetter (jfr bl.a. rättsfallen NJA 1973 s. 389 och RH 31:85), skall överklagandet lämnas utan bifall.
K-A.S. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle undanröja betalningsansvaret. Polismyndigheten i Örebro län bestred ändring.
Göta hovrätt (1999-05-26, hovrättslagmannen Jan Carrick, hovrättsrådet Jan Ström, referent, och tf. hovrättsassessorn Lars Jeppsson) befriade K-A.S. från skyldigheten att erlägga felparkeringsavgiften.
Som skäl för beslutet anförde hovrätten följande: Enligt 5 kap 5 § andra stycket polisförordningen (1984:730) får en polisman underlåta att meddela en parkeringsanmärkning om överträdelsen med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet är att bedöma som obetydlig. K-A.S. har innehaft tillstånd som gett honom rätt att parkera avgiftsfritt på den aktuella parkeringsplatsen. Denna var tydligen reserverad för rörelsehindrade. Hans tillstånd - ett kort med handikappsymbol - var inte placerat så att det var synligt genom fordonets vindruta. Det är knappast troligt - vilket K-A.S. hävdat även i hovrätten - att någon annan än han själv är skuld till att kortet kan ha ramlat ned på golvet. Det kan mycket väl också vara så att K-A.S. - som är över 80 år gammal - helt enkelt glömde bort att placera tillståndet fullt synligt på insidan av fordonets vindruta. Såvitt framgår av handlingarna har K-A.S. emellertid - så fort han blev varse parkeringsanmärkningen - infunnit sig på Polisstationen i Karlskoga och visat upp sitt tillstånd för polisen. Mot bakgrund härav finner hovrätten sådana särskilda omständigheter föreligga i detta fall att K-A.S. bör befrias från betalningsansvaret för den honom ålagda felparkeringsavgiften om 500 kr.