RH 2000:20
Kronofogdemyndighets beslut om utmätning av lön har undanröjts på grund av att myndigheten ej gett gäldenären tillfälle att yttra sig före beslutet.
Kronofogdemyndigheten i Stockholms län beslutade den 1 oktober 1999 om utmätning av R.J. tillkommande lön från Stockholms läns landsting. R.J. och P Aktiebolag (bolaget) överklagade beslutet. De yrkade därvid i första hand att utmätningsbeslutet skulle undanröjas och att det belopp som hittills blivit föremål för utmätning skulle återbetalas och i andra hand att utmätningsbeloppet kraftigt skulle sänkas och att överskjutande belopp skulle återbetalas.
Till utveckling av sin talan anförde R.J. och bolaget: R.J. är anställd i bolaget, som bedriver läkarverksamhet. Bolagets inkomst består av bl.a. ersättningar från Stockholms läns landsting. Dessa utbetalas månadsvis som ett arvode till bolaget och svarar mot den ersättning bolaget har rätt att debitera landstinget för utförda tjänster. Ersättningen tillkommer alltså bolaget och icke R.J. Sedan februari 1998 har landstinget utbetalat ersättning till bolaget och ej gjort skatteavdrag eftersom bolaget har F-skattsedel. - För att kunna bedriva sin verksamhet har bolaget avtal med en klinik. Bolaget är på grund härav förpliktat att till kliniken betala 40 procent av den från landstinget erhållna ersättningen. R.J:s månadslön uppgår till 10 000 kr. Eftersom utmätning skett med hela det belopp som tillkommer bolaget har bolaget ej kunnat göra avdrag för preliminärskatt och sociala avgifter. R.J. är emellertid ej arbetstagare och har ej heller haft annan jämförlig ställning i förhållande till landstinget utan han är anställd i bolaget. Löneutmätning kan därför ej ske av de bolaget tillkommande ersättningarna från landstinget. R.J. har för övrigt ej beretts tillfälle att yttra sig innan beslut fattats. Enligt bestämmelserna i 7 kap.utsökningsbalken skall gäldenären ges tillfälle att yttra sig om det inte avsevärt fördröjer handläggningen. Kronofogdemyndigheten har vid utmätningen ej tagit någon som helst hänsyn till R.J:s verkliga inkomst av tjänst hos bolaget. Utmätningen kan i så fall omfatta enbart ett belopp svarande mot hans månatliga inkomst med avdrag för inkomstskatt.
Kronofogdemyndigheten avgav yttrande och anförde därvid bl.a. följande. Underrättelseskyldigheten i 7 kap. 7 § utsökningsbalken avser att ge gäldenären en möjlighet att inkomma med uppgifter om inkomster och utgifter; detta för att kronofogdemyndigheten skall kunna bestämma förbehålls- och utmätningsbelopp. Med hänsyn till att kronofogdemyndigheten enligt 7 kap. 10 § utsökningsbalken har rätt att ändra sina beslut när det finns anledning till detta har myndigheten i detta fall valt att fatta sitt beslut på de uppgifter som inhämtats från tillgängliga register och där uppgivna arbetsgivare.
Staten och vissa andra borgenärer bestred ändring i kronofogdemyndighetens beslut.
Stockholms tingsrätt (2000-02-24, rådmannen R Wahlfrid) undanröjde kronofogdemyndighetens beslut och återförvisade målet till kronofogdemyndigheten. Tingsrätten anförde i sitt beslut följande.
Utredningen i målet ger vid handen att de ersättningar från landstinget vilka utmätts för R.J:s skulder rätteligen tillkommer bolaget och att detta bolag har avtal dels med R.J. om vilken ersättning R.J. skall erhålla dels med en klinik angående den ersättning bolaget skall erlägga för vissa tjänster. Vad R.J. och bolaget anfört om hur stor kvotdel av erhållen ersättning som skall täcka kostnaderna för dessa tjänster har icke motsagts av förklarandena.
Enligt tingsrättens mening var förhållandena mellan bolaget å ena och R.J. å andra sidan så pass komplicerade att man inte utan vidare kan med stöd av 7 kap. 1 § första stycket 2 utsökningsbalken betrakta R.J:s ställning i anseende till landstinget som jämförlig med en arbetstagares och därför utmäta landstingets betalningar till bolaget för R.J:s skulder även om betalningarna ytterst grundar sig på av R.J. bedriven läkarverksamhet. Om man med stöd av nämnda stadgande likväl skulle anse R.J:s ställning i förhållande till landstinget som jämförlig med en arbetstagares bör utmätning ändock ej ske av mera än vad som svarar mot den lön som R.J. slutligen kan erhålla från bolaget. För att bestämma denna andel måste R.J. och bolaget med stöd av 7 kap. 7 § utsökningsbalken beredas tillfälle att yttra sig.
Enligt vad som framgår av kronofogdemyndighetens yttrande har R.J. icke beretts tillfälle att med tillämpning av 7 kap. 7 § utsökningsbalken inkomma med uppgift om sina inkomster. Kronofogdemyndigheten har förklarat detta med att man har möjlighet att med tillämpning av 7 kap. 10 § utsökningsbalken ändra sina beslut när det finns anledning till det. I förevarande fall får dock, som redan anförts, R.J:s inkomstförhållanden anses vara av sådan beskaffenhet att det ter sig naturligt att R.J beredes tillfälle att lämna uppgifter om sina anställningsförhållanden och vilka avtal han och bolaget må ha med landstinget och andra.
R.J. och bolaget har alltså haft fog för sina överklaganden. De åtgärder som skall vidtagas i anledning därav bör lämpligen utföras av kronofogdemyndigheten. Det nu anförda leder därför till slutsatsen att det överklagade beslutet om utmätning bör undanröjas och målet återförvisas till kronofogdemyndigheten. Utmätta medel skall i följd därav redovisas till bolaget.
Staten överklagade tingsrättens beslut och yrkade i första hand att hovrätten, med ändring härav, skulle fastställa kronofogdemyndighetens beslut. I andra hand yrkade staten att hovrätten skulle undanröja tingsrättens beslut och visa ärendet åter till tingsrätten för fortsatt handläggning.
Som grund för sin talan åberopade staten att den av landstinget till bolaget utbetalda ersättningen utgjorde ersättning för R.J:s arbetsinsats och att hans ställning i förhållande till landstinget följaktligen var jämförlig med en arbetstagares på sätt anges i 7 kap. 1 § första stycket 2 utsökningsbalken och att utmätning i lön därför fick ske trots att utbetalningen ställts till ett aktiebolag. Staten gjorde vidare gällande att kronofogdemyndighetens underlåtenhet att bereda R.J. tillfälle att yttra sig i ärendet inte hade påverkat myndighetens ställningstagande i frågan om utmätning samt att handläggningen sannolikt skulle ha fördröjts avsevärt om underrättelse enligt 7 kap. 7 § utsökningsbalken hade skickats till R.J.
Svea hovrätt (2000-04-10, hovrättslagmannen Erik Tersmeden, hovrättsrådet Carl Henrik Ehrenkrona och tf. hovrättsassessorn Johan Danelius, referent) lämnade överklagandet utan bifall och anförde följande.
I ärendet har inte framkommit att det förelegat något giltigt skäl för kronofogdemyndigheten att underlåta att bereda R.J. tillfälle att yttra sig före beslutet om utmätning på sätt anges i 7 kap. 7 § utsökningsbalken. På grund härav och då förhållandena mellan landstinget, R.J. och bolaget, såsom tingsrätten anfört, varit sådana att det tett sig naturligt att R.J. bereddes tillfälle att lämna uppgifter i ärendet, lämnar hovrätten överklagandet utan bifall.