RH 2000:79
Talan om jämkning av bodelning har jämställts med klander av bodelning vid tillämpning av rättshjälpslagen.
U.B. väckte talan mot P.B. och yrkade att ett mellan parterna upprättat bodelningsavtal skulle jämkas med visst belopp. P.B. bestred yrkandet och ansökte om rättshjälp.
Sollentuna tingsrätt (2000-11-28, rådmannen Urban Engström) avslog ansökan om rättshjälp och anförde - med hänvisning till 10 § första stycket 8 rättshjälpslagen (1996:1619) - att rättshjälp inte får beviljas i angelägenhet rörande bodelning i annat fall än vid klander av bodelning, och att målet inte rör klander.
P.B. överklagade beslutet och yrkade att hovrätten med ändring av beslutet skulle bevilja honom rättshjälp. Som grund för yrkandet anförde han bl.a. följande. I första hand görs gällande att tvisten bör betraktas som en avtalsrättslig tvist, för vilken det inte föreligger hinder att på grund av aktuell bestämmelse bevilja rättshjälp. Om hovrätten finner att tvisten rör bodelning görs i andra hand gällande att rättshjälp skall beviljas på den grunden att tvisten rör klander av bodelning. Avsikten med den aktuella bestämmelsen får anses vara att rättshjälp inte skall beviljas för att förrätta bodelning, och själva bodelningsförfarandet i övrigt. Undantagsbestämmelsen medger rättshjälp vid klander av bodelning och stipulerar inte att det måste vara fråga om klander enligt 17 kap. 8 § äktenskapsbalken. Rättshjälp skall således kunna beviljas då någon, såsom i förevarande fall, önskar domstols prövning av en genomförd bodelning.
Domstolsverket bestred ändring och anförde följande. Enligt 10 § första stycket 8 rättshjälpslagen får rättshjälp inte beviljas i angelägenhet som rör bodelning i annat fall än vid klander av bodelning. Det kan därvid anses att lagrummets ordalydelse utesluter att rättshjälp beviljas i förevarande fall. Samtidigt synes det främsta syftet med bestämmelsen vara att rättshjälp inte skall beviljas för att förrätta bodelning och själva bodelningsförfarandet i övrigt (se prop. 1996/97:9 s. 129 ff och s. 210). Det kan således ifrågasättas om bestämmelsen är avsedd att tillämpas i fall som det nu aktuella och att rättshjälp därvid inte skall beviljas. Sammanfattningsvis finner dock Domstolsverket att skäl föreligger för att anse att lagrummets ordalydelse utesluter att rättshjälp skall beviljas i förevarande fall.
Svea hovrätt (2000-11-30, hovrättslagmannen Göran Ewerlöf, hovrättsrådet Barbro Röst Andréasson, referent, och tf. hovrättsassessorn Anders Erlman) beviljade P.B. rättshjälp och anförde följande.
Enligt 10 § första stycket 8 rättshjälpslagen (1996:1619) får rättshjälp inte beviljas i angelägenhet som rör bodelning i annat fall än vid klander av bodelning. Den rättsliga angelägenhet i vilken P.B. ansökt om rättshjälp får anses röra bodelning. Enligt bestämmelsens ordalydelse skulle rättshjälp därmed inte kunna komma i fråga. Syftet med bestämmelsen är emellertid, enligt vad som framgår av förarbetena, att utesluta rättshjälp vid förrättande av bodelning och själva bodelningsförfarandet i övrigt (prop. 1996/97:9 s. 129 ff och s. 210). Ett yrkande om jämkning av ett mellan två parter upprättat avtal rörande bodelning fyller samma funktion som en klandertalan. Båda processerna avser att få till stånd en ändring av innehållet i en redan förrättad bodelning. Mot denna bakgrund bör talan om jämkning jämställas med klander av bodelning vid tillämpning av rättshjälpslagens bestämmelser. P.B. skall därför beviljas rättshjälp i den aktuella angelägenheten.