RH 2001:19
Rökande bilförare, som svarat i mobiltelefon och tappat kontrollen över fordonet, har dömts för vårdslöshet i trafik.
Åklagaren åtalade T.T enligt följande gärningspåstående: T.T har den 22 november 1998 fört sin personbil på Olofstorpsvägen i Gråbo. Under färden har hans mobiltelefon ringt och i samband med att han försökt att nå telefonen för att svara har han tappat glöd från sin cigarrett ner på sätet och i stället för att trampa på bromsen har T.T trampat på gasen, varvid han har tappat kontrollen över fordonet. Genom förandet har T.T i väsentlig mån brustit i den omsorg och varsamhet som krävs till förekommande av trafikolycka. - På grund av att han har förlorat kontrollen över fordonet har han fått sladd på bilen, kört rakt över korsningen mellan Olofstorpsvägen och länsväg 939 ner i ett dike och stannat ute i skogen. Skador har uppkommit på fordonet.
T.T vitsordade omständigheterna men förnekade att han gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik utan ansåg att det var "maximal otur". Han uppgav vidare: Han hade mobiltelefonen mellan benen när den ringde. Han hann inte svara eftersom glöden från cigarretten samtidigt ramlade ner på byxorna och sätet så att det uppstod brännmärken. Han trampade först av misstag på gasen. När han därefter tryckte på bromsen gled bilen fram som på skridskor. Han hade inte tidigare märkt att det var halt. Bilen for rakt över korsningen, ner i ett dike och slog emot ett berg, varefter den stannade uppskattningsvis fem meter ut i terrängen.
Alingsås tingsrätt (1999-09-09, rådmannen Viveka Nordström samt nämndemännen Helene Gustafsson, Jan Gullholm och Monica Tempsch) ogillade åtalet på följande skäl.
Vad T.T har uppgivit om orsaken till olyckan är inte motbevisat. Uppgifterna får därför godtas. Det är inte förbjudet vare sig att tala i mobiltelefon eller röka under färd. Att T.T i anslutning till att han tänkt svara i telefonen råkat tappa glöd från cigaretten och därefter råkat trampa på fel pedal samt till följd av halkan tappat kontrollen över fordonet innebär enligt tingsrättens mening inte att han varit straffbart vårdslös. Åtalet skall därför ogillas.
Åklagaren överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle döma T.T för vårdslöshet i trafik.
T.T bestred ändring.
Hovrätten för Västra Sverige (2000-10-04, hovrättsrådet Claes Lindskog och tf. hovrättsassessorn Sofia Pettersson, referent) dömde T.T för vårdslöshet i trafik till böter.
Hovrätten fann utrett att T.T framfört sitt fordon på sätt åklagaren gjort gällande och anförde vidare. Frågan återstår om hans förfarande är sådant att han därigenom gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik.
För att ansvar för vårdslöshet i trafik enligt 1 § trafikbrottslagen skall kunna ådömas någon krävs att denne i väsentlig mån har brustit i den omsorg och varsamhet som krävs till förekommande av trafikolycka. Av förarbetena till trafikbrottslagen (prop. 1994/95:23 s. 122) framgår att ansvar för vårdslöshet i trafik skall förbehållas sådana beteenden som kan betecknas som vårdslösa i egentlig mening och främst sådana fall då trafikanten har gjort sig skyldig till ett medvetet risktagande.
Såsom åklagaren påstått har T.T förlorat kontrollen över sitt fordon, fått sladd på bilen och kört rakt över korsningen mellan Olofstorpsvägen och länsväg 939 och ner i ett dike. Av utredningen framgår att väglaget var halt och att det var mörkt vid olyckstillfället. Hovrätten anser att T.T tagit en medveten risk genom att under körningen i de rådande förhållandena försöka svara i mobiltelefonen medan han rökte. T.T får anses i väsentlig mån ha brustit i den omsorg och varsamhet som krävs till förekommande av trafikolycka. Åtalet för vårdslöshet i trafik är därmed styrkt och skall bifallas.
Hovrättsrådet Thomas Rosendahl var skiljaktig och fastställde tingsrättens dom.