RH 2002:2
Fråga om gärningsbeskrivningen i mål om trafikförseelse omfattat ansvarsyrkande även för förseelse som begåtts av oaktsamhet. Frågan har - bl.a. på grund av den i åtalet gjorda lagrumshänvisningen - besvarats jakande.
Allmän åklagare väckte åtal mot J.A. med följande ansvarsyrkande: "KÖRT MOT RÖTT LJUS. A har den 12 juli 2001 fört personbil på Bergslagsvägen/Brommaplan i Stockholm och har därvid inte följt anvisning för trafiken som meddelats genom trafiksignal då han fört fordonet mot rött ljus. - Lagrum: 2 kap. 2 § 1 st. och 14 kap. 3 § 1 ptrafikförordningen (1998:1276)."
J.A. förnekade gärningen. Förhör hölls med J.A. och med vittnet polisinspektören M.H.
Stockholms tingsrätt (2001-09-28 tingsnotarien Camilla Watz samt nämndemännen Ingegerd Bolinder, Roland Läck och Birgitta Westin) ogillade åtalet och anförde i domskälen följande.
Enligt 2 kap. 2 § första stycket trafikförordningen skall en trafikant följa anvisningar för trafiken som meddelas genom vägmärke, vägmarkering eller trafiksignal. En förare av motordrivet fordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot detta stadgande döms enligt 14 kap. 3 § samma förordning till penningböter.
J.A. har förnekat gärningen. Vittnet M.H. har på ett detaljerat och trovärdigt sätt beskrivit hur J.A. har kört mot en trafiksignal som visat rött ljus. Tingsrätten finner inte anledning att ifrågasätta de uppgifter som polisinspektören M.H. lämnat under ed. Det har emellertid inte av den förebringade bevisningen blivit klarlagt att J.A. uppsåtligen kört mot trafiksignal som visat rött ljus. Det framstår istället som sannolikt att J.A. av oaktsamhet underlåtit att följa den anvisning som meddelats genom trafiksignal. Åtalet har emellertid endast omfattat ansvar för uppsåtligt handlande. Åtalet skall därför ogillas.
Åklagaren överklagade och yrkade att hovrätten skulle bifalla åtalet. Åklagaren anförde i överklagandet bl.a. att gärningspåståendet omfattade ansvarsyrkande även för förseelse som begåtts av oaktsamhet.
J.A. bestred ändring.
Svea hovrätt (2002-01-31 hovrättslagmannen Birgitta Widebäck, hovrättsrådet Bertil Ahnborg och hovrättsassessorn Per Lennerbrant, referent) dömde, med bifall till åtalet, J.A. för förseelse mot trafikförordningen enligt i åtalet angivna lagrum till penningböter. I sina domskäl anförde hovrätten följande.
I likhet med tingsrätten finner hovrätten utrett att J.A. fört sin personbil mot rött ljus på den plats och vid den tidpunkt som anges i åtalet. Hovrätten finner att J.A. varit i vart fall oaktsam när han inte följt trafikanvisningen som meddelats genom trafiksignal.
Fråga uppkommer då om gärningsbeskrivningens utformning medför att endast uppsåtliga förseelser mot den aktuella trafikanvisningen omfattas av åtalet och att förseelser som begåtts av oaktsamhet inte kan komma under rättens prövning. Tingsrätten har varit av den uppfattningen och ogillat åtalet.
Vid frågeställningar av det slag som nu aktualiseras åligger det rätten i första hand att genom materiell processledning söka klarlägga vad som åklagaren anser omfattas av åtalet.
Åklagaren har i sitt överklagande till hovrätten anfört att åtalet även omfattat ett ansvarsyrkande för oaktsamt brott. J.A. har fått del av överklagandeskriften och fått tillfälle att bemöta vad åklagaren anfört.
En tilltalad måste redan genom utformningen av åklagarens gärningsbeskrivning kunna göra sig en inledande uppfattning om hur han eller hon skall utföra sitt försvar. Förutom de objektiva rekvisiten måste i åtalet således t.ex. framgå om åklagaren gör gällande ett uppsåtligt eller oaktsamt brott, något som kan vara avgörande för sättet på vilket försvaret läggs fram.
Den språkliga utformningen av gärningsbeskrivningen i förevarande fall talar varken om uppsåtligt eller oaktsamt brott. Åklagaren har dock i åtalet som tillämpliga lagrum angett 2 kap. 2 § 1 st. och 14 kap. 3 § 1 p.trafikförordningen. I sistnämnda bestämmelse stadgas ansvar för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte följer anvisning för trafiken som meddelats genom trafiksignal.
En sådan lagrumshänvisning måste vid den typ av gärning som det här är fråga om, såvida åklagaren inte förklarat sig inskränka åtalet till att enbart avse uppsåtlig förseelse, innebära att åtalet innefattar ett ansvarsyrkande för såväl uppsåtligt som oaktsamt brott. En bedömning av åtalet med denna utgångspunkt kan inte anses medföra att den tilltalade fråntas någon möjlighet att förbereda sitt försvar när det gäller en gärning av det slag som här är aktuell. Inte heller kan en fällande dom för det oaktsamma brottet för den tilltalade därför framstå som en överraskning.
Åtalet skall således bifallas. För förseelsen är stadgat penningböter.