RH 2002:99
Sluten ungdomsvård. - Referat nr 15 av totalt 21 hovrättsdomar som har meddelats under 2002 (referat RH 2002:85-105). Under år 2002 har hovrätterna för summariska referat skickat in domar som avser brott mot alkohollagen och domar där påföljden bestämts till sluten ungdomsvård. Redovisningen upptar inte alla domar inom de angivna ämnesområdena utan får närmast ses som en exemplifiering av rättstillämpningen. Domstolarnas motiveringar återges inte ordagrant utan redovisas i de flesta fallen i sammanfattning. Samtliga domar har vunnit laga kraft. Skiljaktiga meningar redovisas inte.
Gärningarna: Den 19 augusti 2001 misshandlade M.L. och en kamrat en person i dennes lägenhet genom att utdela flera knytnävsslag i dennes ansikte så att han föll omkull. M.L. och kamraten fortsatte att sparka och slå den liggande målsäganden. Av misshandeln fick denne flera sårskador. En vecka senare tilldelade M.L. och samma kamrat en tredje person slag eller knuffar och sparkar så att denne föll nedför en stentrappa. Därefter fortsatte M.L. och kamraten att sparka och slå på den liggandes huvud och överkropp. Målsäganden fick av misshandeln bl.a. hjärnskakning, sårskador i ansiktet, sårskador på ett ben och en arm, näsfraktur, fraktur i ögonhålans utsidesvägg och i käkhålan samt två utslagna tänder.
Personliga förhållanden: M.L. är född år 1983. Han förekom under ett avsnitt i belastningsregistret. Sålunda hade han sommaren 1999 dömts bl.a. för misshandel vid två tillfällen till vård enligt socialtjänstlagen. Från våren 1998 levde M.L. ett destruktivt liv med inslag av droger, kriminalitet och vagabonderande. I maj 1999 intogs han för vård enligt LVU på ett ungdomshem och flyttades senare till ungdomsvårdsskola. I maj 2000 upphörde LVU-vården och han fick egen lägenhet. Efter att med goda vitsord ha arbetet inom äldreomsorgen fick han en praktikplats inom den individuella gymnasieprogrammet. Han skötte boendet och praktikplatsen.
Tingsrätten: dömde M.L. för misshandel och grov misshandel till sluten ungdomsvård i sex månader. - Tingsrätten ansåg att varken de åtgärder som planerades inom socialförvaltningen eller en skyddstillsyn kunde anses utgöra en tillräckligt ingripande påföljd. Brottens straffvärde och art talade för fängelse och då skulle M.L. dömas till sluten ungdomsvård.
Hovrätten fastställde tingsrättens dom.