RH 2003:41
Make har i visst fall inte ansetts ha rätt att påkalla bodelning drygt sju år efter äktenskapsskillnaden.
M.A.J. ansökte om att tingsrätten skulle förordna en bodelningsförrättare att förrätta bodelning mellan honom och N.Z.
Tingsrätten antecknade att domstolen i lagakraftvunnen dom den 29 mars 1996 dömt till äktenskapsskillnad mellan parterna efter gemensam ansökan som kom in till tingsrätten den 24 april 1995.
Malmö tingsrätt (2003-07-03, tingsnotarien Niklas Sigesgård) förordnade advokaten L.A. att vara bodelningsförrättare vid bodelning mellan M.A.J. och N.Z.
N.Z. överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle upphäva tingsrättens beslut.
M.A.J. bestred ändring.
Hovrätten över Skåne och Blekinge (2003-09-26, hovrättsråden Rolf Trulsson och Hanserik Romeling, referent, samt tf. hovrättsassessorn Heléne Wahlgren) ändrade tingsrättens beslut och lämnade yrkandet om förordnande av bodelningsförrättare utan bifall.
Hovrätten uttalade i skälen för beslutet följande.
N.Z. har till stöd för sin talan anfört bl.a. följande. Det har gått flera år sedan parterna separerade. I samband med separationen tog M.A.J. med sig sina egna föremål och uppgav samtidigt att han inte ville påkalla någon bodelning. Allt som lämnades kvar i lägenheten var gammalt och M.A.J. lämnade det för sina barns skull. Under de åtta år som gått har det flesta möblerna gått sönder och hon har haft inbrott två gånger. Det lösöre som i dag finns i lägenheten är sådant som hon införskaffat efter separationen.
M.A.J. har i huvudsak anfört följande. Han uppgav redan under den första månaden efter separationen att han ville att bodelning skulle ske. När han därefter ”hundratals gånger” påtalat detta för N.Z., har hon hotat med att göra polisanmälan. Den egendom han nu vill ha är inte möbler utan tv, stereo, video, tvättmaskin, torktumlare, mikro m.m.
Hovrättens bedömning.
Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad skall förrättas när äktenskapet har upplösts, varvid makarna skall underteckna en skriftlig bodelningshandling. Bodelningen skall göras med utgångspunkt i makarnas egendomsförhållanden den dag då talan om äktenskapsskillnad väcktes. Den principiella utgångspunkten är att en formenlig bodelning skall göras även i sådana fall där makarna har fördelat egendomen mellan sig utan att uppfylla de formkrav lagen ställer på en bodelning. Någon tidsfrist finns inte vare sig beträffande rätten att påkalla bodelning eller när det gäller att ansöka om förordnande av bodelningsförrättare.
Den omständigheten att en make utan någon rimlig förklaring under lång tid underlåtit att påkalla bodelning bör emellertid kunna medföra att maken får anses ha nöjt sig med den faktiska fördelning som skett och att rätten att påkalla bodelning därför gått förlorad. Även för det fall att någon fördelning mellan makarna inte förekommit bör ett långt dröjsmål med att begära bodelning kunna uppfattas som en eftergift av makens rätt i det gemensamma hemmet. I rättspraxis har således ett dröjsmål om 24 år med att begära bodelningsförrättare ansetts innebära att rätten att påkalla bodelning har gått förlorad (NJA 1993 s. 570), medan den rätten däremot ansetts bibehållen när dröjsmålet uppgått till nio år (RH 2002:19).
M.A.J. har inte ansökt om förordnande av bodelningsförrättare förrän i maj 2003, dvs. mer än sju år efter domen på äktenskapsskillnad. Vid prövningen av frågan om han därigenom förlorat sin rätt att begära bodelning bör enligt hovrättens mening omständigheterna kring äktenskapsskillnaden och beskaffenheten av den egendom som kan bli föremål för bodelning tilläggas betydelse.
Av handlingarna framgår bl.a. följande. N.Z. har i domen på äktenskapsskillnad tillerkänts vårdnaden om parternas fyra barn samt rätt att sitta kvar i parternas gemensamma hem tills bodelning har skett. Parterna förefaller att ha separerat redan under betänketiden genom att M.A.J. flyttat och i samband därmed har en viss faktisk fördelning av främst personlig egendom ägt rum. Det giftorättsgods som M.A.J. nu påkallar bodelning av avser bruksföremål av sådan art att de måste antas ha en förhållandevis kort livslängd och lågt värde.
Med hänsyn till det anförda och med beaktande av att M.A.J. inte företagit verksamma åtgärder för att få till stånd bodelning förrän mer än sju år förflutit från äktenskapsskillnaden kan han inte längre anses ha rätt att påkalla bodelning.