RH 2004:44

Åklagaren yrkade ansvar å M.S. och A.S. för brott mot livsmedelslagen (1971:511) enligt följande gärningsbeskrivning: M.S. och A.S. äger och driver företaget Eneboga Nötter AB med säte och verksamhet i Gnesta. Miljöenheten i Gnesta kommun har genom beslut den 15 april 2002 fastställt ett egenkontrollprogram avseende hanteringen av livsmedel i företagets produktion. - Vid inspektion hos företaget den 10 september har uppdagats att M.S. och A.S. uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att iakttaga sina åligganden enligt egenkontrollprogrammet i följande avseenden.

1. Baljor för olika slags produkter har inte kunnat särskiljas, varför risk för sammanblandning har förelegat.

2. Lagret har inte städats varje vecka.

3. Innehållsförteckning eller annan dokumentation har saknats angående innehållet i levererade råvaror, varför kontroll av innehållet i levererade produkter inte kunnat göras.

(Tingsrätten ogillade åtalet i den del det avsåg punkten 3 och denna del av målet överklagades inte heller, varför denna punkt utelämnas i fortsättningen.)

M.S. och A.S. bestred ansvar för brott och anförde att baljor för olika slags produkter kunde särskiljas och att någon risk för sammanblandning inte förelegat, att lagret i och för sig inte städats varje vecka men att det städats tillräckligt ofta samt att kontroll av innehållet i levererade produkter kunnat ske samt gjorde gällande att gärningen i vart fall skulle bedömas som ringa. Närmare hörda över åtalet anförde de följande.

M.S.: De är tre personer som arbetar i Eneboga Nötter AB. Det är han själv, A.S. och en anställd. Han och A.S. äger aktierna med 50 procent vardera. De arbetar lika mycket i verksamheten som sysslar med import av nötter, torkad frukt och yoghurt för tillverkning av godis. Han är styrelseledamot och A.S. är suppleant. De har samma ansvar för verksamheten. Bolaget omsätter ca tre miljoner kr. Han har arbetat i företaget i ca 4-5 år. Verksamheten bedrivs på Östra Storgatan 65 i Gnesta. De säljer varorna till bl.a. hälsokostaffärer, på marknader och på mässor. Det är han som har upprättat egenkontrollprogrammet. Han hade kontakt med kommunens miljöenhet innan egenkontrollprogrammet gjordes upp. Han var med vid inspektionen den 10 september 2002. Punkten 1 skall läsas så att baljorna skall vara rena när de påbörjar en mixer. De har fyra rostfria baljor för mix varav en är märkt ”fruktbalja”. De övriga är omärkta och används till nötmixer. Sedan finns det 4-5 mindre röda plastbaljor som alla är omärkta. Dessa diskas hela tiden och definitivt före varje användning. Det går aldrig att till 100 procent garantera en nötfri produkt eftersom paketeringen sker i samma lokal som tillverkningen. Hans dotter är nötallergiker så han vet hur viktigt detta är. Bolagets produkter är numera märkta med en etikett om att ”produkten kan innehålla spår av nötrester”. Vad gäller punkten 2 angående städning varje vecka gör de en storstädning när det behövs. Det såg lite kaotiskt ut när inspektionen skedde. De skötte själva städningen då. Numera har de en städfirma. Packrummet är ett avskilt rum. Ett plastdraperi skiljer lagerrummet från packrummet där också mixerna görs.

A.S.: Han arbetar liksom M. S. heltid i verksamheten. De har ett delat ansvar. De har gått igenom egenkontrollprogrammet tillsammans. Eftersom de gör rent baljorna mycket noga innan användning finns ingen risk för allergiker. Han anser att de städat i tillräcklig omfattning. Han var inte närvarande vid miljöenhetens inspektion.

Åklagaren åberopade egenkontrollprogrammet, som den 15 april 2002 fastställts av Miljöenheten i Gnesta kommun. På åklagarens begäran hölls också vittnesförhör med miljöinspektörerna K.D. och M.B.

K.D. uppgav följande: Hon arbetar som miljöinspektör på miljöenheten i Gnesta kommun. Hon har ansvaret för att tillsyn blir utförd och att livsmedelslagstiftningen följs. Eneboga Nötter AB har av miljöenheten uppmanats att upprätta ett egenkontrollprogram. Efter vissa synpunkter från miljöenheten fastställde miljöenheten den 15 april 2002 egenkontrollprogrammet. De har under en tvåårsperiod förekommit mellan 10-12 inspektioner hos Eneboga Nötter AB varav en föranledde polisanmälan. Denna inspektion ägde rum den 10 september 2002. Närvarande var hon, M.S. och M.B. Inspektionen höll på ca en timme. De gick igenom egenkontrollprogrammet punkt för punkt. Eneboga Nötter AB hade inget system för att hålla isär baljor som användes för nötter respektive frukt. Eftersom bolaget hanterar bl.a. olika typer av nötter såsom jordnötter, nötter och mandel är det mycket viktigt att baljorna är märkta. En större rostfri balja var märkt men inte de mindre plastbaljorna. Plastbaljorna var enligt hennes bedömning inte noggrant diskade. Vissa baljor var smutsiga. Andra baljor var i dåligt skick med lite sprickor i plasten. Risken finns att rester av t.ex. nötter fastnar där. Bolaget kunde enligt hennes mening inte garantera att produkten var fri från nötter/mandel. Detta är en stor risk för allergiker. Beträffande punkten 2 och städning av lagret var det oerhört smutsigt när de var där. Det låg råttlort eller muslort på golvet. M.S. uppgav dock att de inte hade problem med skadedjur. Det låg även godis på golvet. M.S. uppgav vid inspektionen att de städade var fjortonde dag eller efter behov. Så mycket smuts som där var måste det i vart fall ha gått längre tid än en vecka.

M.B. uppgav följande: Han har arbetat som miljöinspektör sedan den 1 juli 2002. Han arbetar bl.a. med livsmedelstillsyn. Han var med vid inspektionen den 10 september 2002. K.D., M.S. och någon i personalen var också där. Vad gäller punkten 1 så var baljorna inte märkta. Av de rostfria baljorna fanns det en som det stod ”mixbalja” på. Ingen av plastbaljorna var märkta. Det bästa sättet att hålla isär baljorna var att märka dem. Om man endast diskar baljorna finns risker om baljorna är gamla och i dålig kondition t.ex. repiga. Han minns inte vilken kondition det var på plastbaljorna. Beträffande punkten 2 var lagret inte städat. Det behövde sopas. Alla säckar var inte tillslutna. Godis hade ramlat ut och låg på golvet. Man trampade i det. Det fanns fastsittande smuts på golvet. M.S. sade vid inspektionen att de inte städade en gång per vecka utan vid behov.

Nyköpings tingsrätt (2003-10-22, rådmannen Petra Bengtsson och nämndemännen Ove Pettersson, Carina Hedin Eriksson och Eva Andersson Wahlkvist) dömde M.S. och A.S. för brott mot 30 § första stycket 2 jämförd med 29 § livsmedelslagen samt 53 § livsmedelsförordningen samt 2 § Livsmedelsverkets föreskrifter om livmedelstillsyn m.m. (SLVFS 1990:19)och bestämde påföljden för var och en av dem till 40 dagsböter. I sina domskäl anförde tingsrätten följande: Till böter eller fängelse i högst ett år döms, om inte gärningen är ringa, den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 29 § livsmedelslagen (30 § första stycket 2 livsmedelslagen). Med stöd av 29 § livsmedelslagen har Livsmedelsverket meddelat föreskrifter om livsmedelstillsyn m.m. (SLVFS 1990:10). Av 2 § i nämnda föreskrift framgår att den som yrkesmässigt bedriver verksamhet i vilken livsmedel hanteras är skyldig att utöva egentillsyn som är anpassad efter verksamhetens omfattning och art. Syftet med egentillsynen skall vara både att förebygga hälsorisker och att säkerställa renligheten. Egentillsynen skall i fråga om livsmedelshygienen så långt det är möjligt ansluta till de principer som anges i 1 b §. Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet i vilken livsmedel hanteras är vidare skyldig

- att efter uppmaning från tillsynsmyndigheten komma in med förslag till program för egentillsyn (kontrollprogram)

- att följa fastställt kontrollprogram och

- att dokumentera sådana resultat i egentillsynen som följer av provtagning, mätning. registrering, avläsning eller annan kontroll.

Vad först gäller punkten 1 i egenkontrollprogrammet har något krav på märkning av baljor avsedda för nötmixer respektive fruktmixer visserligen inte uppställts. M.S. och A.S. har invänt att de före användning diskat baljorna noga. Genom vittnena K.D:s och M.B:s utsagor är det visat att baljor för olika slags produkter inte kunnat särskiljas, att diskning inte är en tillräcklig åtgärd och att risk för sammanblandning av baljorna förelegat.

Vad därefter gäller punkten 2 i egenkontrollprogrammet har redan av M.S:s uppgifter framgått att lagret inte städats varje vecka utan vid behov. Även vittnesuppgifterna har gett stöd för att det var smutsigt på golvet.

Utredningen ger således stöd för att M.S. och A.S. i vart fall av oaktsamhet underlåtit att iakttaga sina åligganden enligt punkterna 1 och 2 i egenkontrollprogrammet. Deras underlåtenhet har kunnat få allvarliga följder för bl.a. allergiker. Gärningen kan därför inte anses ringa. Åtalet för brott mot livsmedelslagen är i denna utsträckning styrkt.

M.S. och A.S. överklagade tingsrättens dom och yrkade att åtalet skulle ogillas.

Åklagaren bestred ändring.

Hovrätten meddelade prövningstillstånd.

Svea hovrätt(2004-04-20, hovrättsråden Agneta Fergenius och Ingela Halvorsen, referent, samt tf. hovrättsassessorn Thomas Hedstrand) ogillade åtalet.

M.S. och A.S. hördes på nytt i hovrätten.

M.S. tillade följande till vad han sagt i tingsrätten: Bolaget får omkring 30 leveranser per år. Varorna är då förpackade i plastpåsar i kartonger på pall och förvaras i lagerrummet tills det är dags att mixa och packa om dem i mindre plastpåsar. De färdigmixade varorna förvaras sedan förpackade på samma sätt i lagerrummet tills de hämtas för leverans till kunderna. Det händer ibland att förpackningar är trasiga vid leveransen eller att de går sönder under hanteringen. I så fall kastas hela innehållet bort. Lagerrummet städades en gång per vecka under högsäsong, vilket det var vid inspektionstillfället den 10 september 2002. Bolaget har ett avtal med Anticimex om skadedjursbekämpning, vilket sker fyra gånger om året. Han har aldrig sett att möss eller andra skadedjur varit på någon av kartongerna i lagerrummet. Packrummet är cirka 30 kvm stort och vid vardera långväggen finns en bänk, där varorna mixas och förpackas. Frukt och nötter hanteras aldrig vid samma bänk. De rostfria baljorna hålls därmed rent faktiskt isär och det har aldrig hänt att de har blandats ihop. Det var också ett sådant ”faktiskt isärhållande” han avsåg med formuleringen i egenkontrollprogrammet. Plastbaljorna innefattades inte i programmet, eftersom de diskas efter varje användning. För övrigt byts de ut med jämna mellanrum på grund av slitage.

A.S. instämde i vad M.S. sagt och tillade för egen del att det inte skulle ha inneburit någon skillnad för hanteringen om också plastbaljorna hade varit märkta.

M.S. och A.S. åberopade en provtagningsrapport utfärdad den 19 september 2000 av miljöinspektören G.S. som skriftlig bevisning i hovrätten.

Hovrätten gjorde följande bedömning.

Eneboga Nötter AB bedriver yrkesmässig verksamhet i vilken livsmedel hanteras. M.S. har som företrädare för bolaget som ett led i tillsynen över bolagets verksamhet utarbetat ett sådant kontrollprogram som förutsätts i Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd om livsmedelstillsyn m.m. (SLVFS 1990:10) meddelade med stöd av 29 § livsmedelslagen (1971:511). Kontrollprogrammet har fastställts av Miljö- och Byggnämnden i Gnesta kommun och därefter har bolaget varit skyldigt att följa programmet.

Åklagaren har påstått att bolagets tillsyn brustit i två avseenden nämligen genom att baljor för olika produkter inte kunnat särskiljas och att lagret inte städats varje vecka. Åklagaren har gjort gällande att kontrollprogrammets krav på särskiljande omfattar såväl de rostfria baljorna som plastbaljorna.

De aktuella avsnitten i kontrollprogrammet har i tingsrättens dom betecknats som punkterna 1 och 2 och har följande lydelser:

”Håll isär baljor som är avsedda för nötmixer och fruktmixer, tänk på allergiker” (punkten 1) och ”Övrigt lagerutrymme skall sopas, dammsugas en gång i veckan, eller oftare vid behov. Våttorka om det är fastsittande smuts.” (punkten 2).

Inledningsvis konstaterar hovrätten att kontrollprogrammet i vissa delar är vagt formulerat och att en större tydlighet och klarhet skulle vara önskvärd särskilt mot bakgrund av att programmet är förenat med straffansvar genom bestämmelsen i 30 § livsmedelslagen. Detta gäller bl.a. de nu aktuella punkterna i programmet.

Såsom tingsrätten funnit uppställer inte kontrollprogrammet något krav på att baljorna - varken de rostfria eller plastbaljorna - skall vara märkta. Den omständigheten att en av de rostfria baljorna ändå är märkt innebär inte att bolagets företrädare ansett att något sådant krav finns och att kontrollprogrammets formulering måste tolkas på det sättet. Den formulering som M.S. givit punkten 1 och som Miljö- och Byggnämnden fastställt kan inte sägas innebära andra krav än att riskerna för att frukt- och nötmixer inte skall komma i kontakt med varandra med tanke på allergiker skall elimineras genom att baljorna skall hållas isär. Med andra ord uppställs inga specifika krav på hur ett sådant isärhållande skall gå till. Mot bakgrund av vad M.S. och A.S. uppgivit om hanteringen av de olika sorternas mixer och rengöringen av i första hand plastbaljorna finner hovrätten att deras uppgifter om ett faktiskt isärhållande får godtas och att risken för sammanblandning därmed är ringa. Den åberopade provtagningsrapporten talar också för att rutinerna att hålla plastbaljorna rena varit tillfredsställande vid det tillfälle då provtagningen gjordes. Åtalet skall därför ogillas i denna del.

Vad därefter gäller städningen av lagerrummet har de tilltalade uppgivit att inspektionen ägt rum under högsäsong och att lagerrummet då städats en gång per vecka. Kontrollprogrammet uppställer i och för sig krav på tätare städintervall ”vid behov”. M.S. som var den ende av bolagets företrädare som var närvarande vid inspektionen, har uppgivit att en leverans skett straxt innan och att lagerrummet var fullt med kartonger och därför kan ha givit ett mer ostädat intryck än vad som verkligen varit fallet. Oavsett hur det förhållit sig på den punkten finner hovrätten att de tilltalades uppgifter att förpackningar kan vara trasiga vid leverans och att hela innehållet i så fall kastas får godtas. De brister i städningen som miljöinspektörerna påpekat får därför anses vara ett ringa brott mot kontrollprogrammets föreskrifter och därmed inte straffbart. Åtalet skall därmed ogillas även i denna del.

Målnummer B 8592-03