RH 2005:27
Tingsrätten har inte funnit gärning styrkt i hela den av åklagaren påstådda omfattningen, vilken begränsning endast kommit till uttryck i domskälen. Hinder har inte mött för åklagaren, som inte överklagade tingsrättens dom, att i hovrätten göra gällande ansvar för den del av gärningen som sålunda ogillats av tingsrätten.
Åklagaren åtalade J.E. för ett antal brott, däribland olaga hot, med följande gärningspåstående:
J.E. har på kvällen den 7 januari 2005 ombord på en buss i linjetrafik i Haninge kommun hotat S.A.C., M.B., A.O.M. och J.W. genom att gå emot dem med en kniv i handen samt fälla yttrande av innebörd att han skulle döda dem och deras pojkvänner. Hotet har varit ägnat att hos målsägandena framkalla allvarlig fruktan för egen och annans säkerhet till person.
Handens tingsrätt (2005-02-11), tingsfiskalen Yvonne Brandell samt nämndemännen Gunnel Rosengren, Ingrid Nilsson och Per Asp) fällde J.E. till ansvar för misshandel, olaga hot, ofredande, förolämpning och våld mot tjänsteman till fängelse sex månader varjämte villkorligt medgiven frihet till en tid av sex månader förklarades förverkad. När det gällde åtalet för olaga hot ogillade tingsrätten den del av åtalet som avsåg verbala dödshot med följande motivering. Av gärningsbeskrivningen är inte visat att J.E. i samband med knivhotet skulle ha fällt yttranden av innebörd att han skulle döda målsägandena och deras pojkvänner eftersom dessa hotelser enligt målsägandena fälldes vid ett tidigare skede i samband med den inledande ordväxlingen.
J.E. överklagade tingsrättens dom och yrkade, bl.a., att hovrätten skulle ogilla åtalet i alla delar. Åklagaren, som bestred ändring, gjorde gällande att J.E. skulle fällas till ansvar även i fråga om den del av åtalet för olaga hot där denne frikänts. Enligt åklagaren var det inte nödvändigt för honom att överklaga tingsrättens dom för att få denna del av åtalet prövad av hovrätten.
J.E. bestred att åklagaren, då denne inte överklagat tingsrättens dom, i hovrätten kunde vidhålla åtalet i den del som tingsrätten ogillat det.
Svea hovrätt (2005-04-11, hovrättsråden Lars Hesser, referent, och Hans Nyman, tf. hovrättsassessorn Jenny Wulker samt nämndemännen Sune Björklund och Aliz Serafin) fastställde tingsrättens dom. När det gällde åtalet för olaga hot anförde hovrätten följande.
Tingsrätten fällde alltså J.E. till ansvar för det knivhot som anges i gärningsbeskrivningen - en bedömning som hovrätten delar - men inte i fråga om de påstådda verbala dödshoten. Tingsrätten fann att de hot av sistnämnda slag som några av målsägandena vid tingsrätten berättade om - - - inte föll under gärningsbeskrivningen. Enligt tingsrätten var skälet härtill att hoten fälldes vid ett tidigare skede än vad åklagaren hade gjort gällande. Tingsrätten uppfattade nämligen gärningsbeskrivningen på det sättet att vad som därigenom lades J.E. till last var att han först i samband med sitt knivhot fällde de verbala dödshoten. Eftersom hot av sistnämnda slag inte visades ha fällts vid detta tillfälle frikände tingsrätten J.E. i denna del.
Hovrätten anser i motsats till tingsrätten inte att gärningsbeskrivningen skall uppfattas på det sätt tingsrätten gjort utan att den täcker verbala dödshot som fällts utan samband med knivhotet och före detta. Det har stått åklagaren fritt att i hovrätten - utan att överklaga tingsrättens dom - göra gällande ansvar för de verbala dödshoten i enlighet med gärningsbeskrivningen (jfr Dag Victor: Den åtalade gärningen, s. 252, i 35 års utredande: en vänbok till Erland Aspelin).
I hovrätten har samtliga målsägandena berättat om de verbala dödshoten. Hovrätten finner genom dessa berättelser åtalet även i denna del styrkt.