RH 2005:43
En offentlig försvarares arbetsredogörelse har inte ansetts tillräckligt utförlig för att motivera den begärda ersättningen och arvodet har därför satts ned.
Halmstads tingsrätt (2005-04-26, rådmannen Gert Råberg samt nämndemännen Göran Johansson, Gertrud Askfelt och Ingvar Paulsson) tillerkände L.C. yrkad ersättning för uppdrag som försvarare med 150 162 kr. Av beloppet avsåg 110 880 kr ersättning för 110 timmars arbete, 9 250 kr ersättning för tidsspillan och 30 032 kr mervärdesskatt.
Justitiekanslern överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle fastställa ersättningen till 112 362 kr, varav 80 640 kr för arbete, 9 250 kr för tidsspillan och 22 472 kr för mervärdesskatt.
L.C. bestred ändring.
Som grund för yrkandet anförde justitiekanslern bl.a. följande. Justitiekanslern ifrågasätter inte att L.C. har vidtagit de åtgärder som angetts i kostnadsräkningen och att dessa har tagit den totala tid i anspråk som gjorts gällande. Den tidsåtgång som L.C. har grundat sitt yrkande på är dock inte rimlig med beaktande av kostnadsräkningens innehåll och i förhållande till målets art och omfattning. En tidsåtgång för arbete om totalt 80 timmar är rimlig. Härutöver har Justitiekanslern anfört följande.
Enligt de uppgifter som Justitiekanslern har erhållit har den sammanlagda förhandlingstiden i målet uppgått till ca 9,5 timmar. Eftersom L.C. enligt kostnadsräkningen har arbetat 110 timmar måste resterande ca 100 timmar ha åtgått till närvaro vid de två förhör som har hållits, de möten med klienten, de telefonsamtal samt den inläsning och de förberedelser som har angetts i kostnadsräkningen. Målet har i och för sig rört brottslighet riktad mot den tilltalades styvbarn, vilket skulle kunna motivera ett visst mått av arbete av mer kurativt slag. Emellertid kan inte målet i övrigt anses ha varit särskilt omfattande eller komplicerat. Frågan är därför om man med utgångspunkt i kostnadsräkningen kan bedöma att den begärda ersättningen för arbete ändå har varit skälig.
Av 20 § rättshjälpsförordningen, som gäller även för kostnadsräkningar från offentliga försvarare, framgår att kostnadsräkningen skall innehålla en arbetsredogörelse. Denna skall vara så utförlig att ersättningsanspråkets skälighet kan bedömas. Om den som begär ersättning åberopar några särskilda omständigheter, såsom att uppdraget varit särskilt svårt eller krävande, skall dessa anges. Sedan den 1 april 2005 finns det också i bestämmelsen ett krav på att arbetsredogörelsen skall innefatta uppgift om tidsåtgången för varje åtgärd som inte är rutinmässig. Syftet med detta tillägg är att underlätta vid bedömningen av om den tidsåtgång som det yrkade arvodet grundas på är rimlig och om ersättningsanspråket därmed är skäligt. Bestämmelsen innebär dock redan i dess tidigare lydelse att den som begär ersättning måste lägga ned tid och kraft på sin arbetsredogörelse för att vara säker på att undgå nedsättning av yrkat arvode på grund av brister i kostnadsräkningen. Detta gäller särskilt i fall där den begärda ersättningen är tämligen hög, där den överstiger vad som kan anses som normal ersättning för uppdrag av det aktuella slaget, där den avser arbete som den beslutande myndigheten inte kunnat bilda sig en uppfattning om samt vid arbete av mer kurativt slag (se prop. 2004/05:41 s. 18 f.).
L.C:s kostnadsräkning innehåller en uppräkning av vidtagna åtgärder i målet. Kostnadsräkningen kan dock inte anses uppfylla de krav som ställs enligt 20 § rättshjälpsförordningen. Särskilt med hänsyn till att en stor del av arbetet har varit sådant att tingsrätten svårligen har kunnat bilda sig en direkt uppfattning om det får den anses alltför torftig. Bristerna består främst i att uppgift saknas om hur lång tid de olika icke rutinmässiga åtgärderna har tagit. Vidare kan det inte, enligt Justitiekanslerns bedömning, vara tillräckligt att i en kostnadsräkning ange ”flera sammanträffanden med huvudmannen”, eftersom det då inte bara saknas en tidsangivelse utan även uppgift om vid hur många tillfällen möten har förevarit. Det blir då än mer omöjligt att bedöma om alla sammanträffanden har varit nödvändiga för att tillvarata huvudmannens rätt.
Med hänsyn till de brister som finns i kostnadsräkningen anser Justitiekanslern att underlag saknas för att bedöma att hela den yrkade ersättningen är skälig. Några särskilda omständigheter som skulle kunna motivera en högre ersättning än vad som kan anses vara normal ersättning för uppdrag av det aktuella slaget har inte åberopats av L.C. Han får därför anses ha lagt ned för mycket arbete i målet.
Justitiekanslern anser sammanfattningsvis att varken målets art eller omfattning eller L.C:s kostnadsräkning ger stöd för slutsatsen att det varit motiverat att lägga ned 110 timmars arbete på uppdraget. Enligt Justitiekanslerns bedömning är en tidsåtgång om 80 timmar rimlig. Detta motsvarar en ersättning om 80 640 kr exklusive mervärdesskatt.
L.C. gjorde gällande bl.a. att tillerkänd ersättning varit skälig och rimlig i förhållande till uppdragets art och omfattning.
Hovrätten för Västra Sverige (2005-09-23, hovrättslagmannen Ann- Christine Persson, hovrättsrådet Kent Jönsson och tf. hovrättsassessorn Daniel Holmberg, referent) ändrade på de av Justitiekanslern anförda skälen tingsrättens beslut på så sätt att L.C. för uppdraget som offentlig försvarare vid tingsrätten tillerkändes ersättning av allmänna medel med 112 632 kr, varav 80 640 kr avsåg arbete, 9 250 kr tidsspillan och 22 472 kr mervärdesskatt.