RH 2005:51

Åklagaren yrkade ansvar å envar av K.I. och S.T. för otillbörligt verkande vid röstning alternativt osant intygande enligt följande gärningsbeskrivning. K.I. och S.T. har gemensamt och i samförstånd den 5 september 2002 på Skolörtens hem för äldreboende i Hässelby inom Stockholms kommun vid val till allmän befattning i Sveriges riksdag, Stockholms läns landsting och Stockholms kommun sökt otillbörligen inverka på omröstningen. K.I. och S.T. har sålunda medverkat vid ett möte med de äldreboende där budröstning organiserats och genomförts utan att förutsättningarna härför förelegat enligt vallagen (1997:157) varvid K.I. uppträtt och på valytterkuvertet skrivit sitt namn som bud för nio väljare och S.T. uppträtt och på valytterkuvertet skrivit sitt namn som bud för en väljare och som vittne till fyra väljares budröstning. K.I. och S.T. har sökt påverka väljarna att rösta på visst sätt. Väljarna har vid genomförandet av budröstningen endast haft begränsade möjligheter att rösta på annat än visst sätt. Vid tillfället har K.I. och S.T. som bud eller vittne i enlighet med vad som ovan sagts lämnat osanna uppgifter på valytterkuverten genom att intyga att de inte känt till något som motsagt vad respektive väljare försäkrat i samband med budröstningen. Väljarnas respektive försäkran att de inte kunnat rösta i vallokal eller annan röstningslokal och att de lagt valkuverten i närvaro av bud eller vittne har sålunda inte varit riktiga. Fara i bevishänseende har förelegat.

K.I. och S.T. förnekade vad åklagaren lagt dem till last. De förnekade därvid att de sökt påverka väljare att rösta på visst sätt och att de lämnat osanna uppgifter i intyget respektive försäkran. Såväl K.I. som S.T. bestred vidare ansvar på den grunden att de i vart fall inte i något avseende haft uppsåt att agera otillbörligt vid den budröstning som ägde rum på Skolörten den där dagen.

Stockholms tingsrätt (2004-01-26, rådmannen Hans Cederberg samt nämndemännen Anders Wälimaa, Arne Svahn och Jenny Ryltenius) dömde K.I. och S.T. för otillbörligt verkande vid röstning och bestämde påföljden till 75 dagsböter för var och en av dem.

Åklagaren åberopade viss skriftlig bevisning i form av bl.a. ett anslag om "poströstning" samt fotokopior av de aktuella valkuverten. Utöver de tilltalade hördes på åklagarens begäran följande vittnen. E.P., som hördes om hur den aktuella sammankomsten organiserats, G.C. och S.H. som hördes angående vad som förevarit vid röstningstillfället, samt L.K.R.J, som hördes angående möjligheten att den 8 september 2002 i Skolörtens hem för äldreboende rösta enligt bestämmelserna om röstning vid särskilt röstningsställe i 12 kap.vallagen och om de boende där varit i stånd att klara av denna procedur. På åklagarens begäran tilläts vidare uppläsning av vad förhörspersonerna V.J. och E.K. uppgett under förundersökningen.

Inledningsvis anförde tingsrätten följande under rubriken Bakgrund.

Åklagaren har bl.a. anfört. Den 5 september 2002 ägde ett socialdemokratiskt informationsmöte rum på Skolörtens hem för äldreboende. Dagarna före informationsmötet sattes det upp ett anslag på olika platser inom hemmet. Anslaget hade följande lydelse "TORSDAG 5 SEPTEMBER POSTRÖSTNING KL 13-16 I SAMLINGSSALEN KAFFE SERVERAS OBS: GLÖM EJ RÖSTKORTET".

K.I. uppgav följande: Han hade i 10 års tid varit aktiv socialdemokratisk partiarbetare på det lokala planet. Han hade tidigare varit anställd som handläggare vid bostadsdepartementet och då sysslat med bostadssubventioner. Han var emellertid nu arbetslös. - Initiativtagare till ifrågavarande möte på Skolörten var E.P. och den lokala kvinnoklubben. E.P. ringde honom samma dag och bad K.I., S.T. och ytterligare en person, K.N., att komma till Skolörten och hjälpa till vid mötet. Syftet med hans och S.T:s närvaro vid mötet skulle vara att ta med "material", hjälpa till med kaffet, samtala och prata minnen med de äldreboende. - När K.I. kom till Skolörten och såg anslaget blev han mycket bestört, eftersom han omedelbart insåg att anslaget var vilseledande. Det saknades nämligen förutsättningar att arrangera poströstning. Han tog därför ned anslaget och sökte upp E.P. Han förklarade för henne att det inte gick att poströsta. E.P. stod på sig och sade att det gick att rösta och gjorde i ordning valsedlarna. K.I. hade inte tagit med sig några valsedlar eller kuvert. Allt detta fanns i en kartong på ett bord. Denna låda hade E.P. ordnat fram. Några andra valsedlar än socialdemokratiska fanns inte. Det var omkring trettio personer närvarande vid mötet. När vissa hörde att det inte gick att poströsta lämnade de lokalen. Vissa ville emellertid rösta och det uppstod en stressad och kaotisk stämning på mötet. K.I. gick därför ned till postkontoret för att ta reda på om det skulle gå att budrösta. Han hade bråttom och kom inte ihåg om han tillsammans med postfunktionären på kontoret gick igenom någon skriftlig information om budröstning eller om han tog med sig sådan tillbaka till Skolörten. Han hade över huvud taget inte något klart minne av vad som förekom mellan honom och postfunktionären på postkontoret. Det enda han säkert kom ihåg var att röstkorten måste tas med när budrösterna skulle lämnas på posten. Väl tillbaka på Skolörten drog sig K.I. in i det längsta för att medverka vid röstningsproceduren. Han tyckte att E.P. "manipulerade det hela". Han tyckte också att K.N. som riksdagskandidat på valbar plats inte borde deltaga. Eftersom det var många som ville rösta gick han dock till sist med på att vara bud och vittne. - K.I. var i och för sig medveten om att det skulle hållas val på Skolörten tre dagar senare. När någon påpekade att det inte fanns några andra valsedlar än de socialdemokratiska förklarade han att man fick "vänta till söndagen". Han skulle själv vara närvarande vid detta institutionsval som partifunktionär och kontrollant. K.I:s budförsäkran på ytterkuvertet, avseende sex väljarkuvert, gjordes efter det att han sett respektive väljare lägga in sitt valkuvert i ytterkuvertet. De övriga skrev han på i efterhand. Han litade på S.T. - K.I. läste mycket hastigt igenom innehållet i väljarens försäkran och observerade inte passusen om att väljaren var förhindrad att komma till vallokal eller annan röstningslokal. Instruktionerna på baksidan om förutsättningarna för att uppträda som bud observerade han aldrig.

S.T. uppgav följande: Han hade varit bosatt i Sverige alltsedan år 1965 och var aktiv socialdemokrat. Han hade universitetsstudier bakom sig och var utbildad sociolog. Han var för närvarande ledare inom det iranska förbundet för ett projekt angående ökad jämställdhet samt kamp mot våld och hot mot kvinnor. Den lokala områdesföreningen uppmanade honom, K.I. och K.N. att vara närvarande vid ett informationsmöte på Skolörten. Deras uppgift skulle vara att informera om den socialdemokratiska politiken. I första hand skulle de påverka de äldreboende att deltaga i valet. I andra hand skulle de övertyga de närvarande om att de borde rösta på socialdemokraterna. - När han kom till mötet på Skolörten och såg anslaget blev han synnerligen bestört. Orsaken till bestörtningen var att socialdemokraternas ”emblem” och namn inte fanns med på anslaget samt det förhållandet att en poströstning inte var förankrad någonstans. Han ”skällde” därför ut E.P. för detta samt bad de närvarande om ursäkt och förklarade att någon poströstning inte skulle äga rum. - Vid mötet fanns endast socialdemokratiska valsedlar samt kuvert tillgängliga. Dessa hade införskaffats av E.P. - Efter beskedet om att poströstning inte kunde äga rum framfördes ändå önskemål om möjligheter att rösta. Det beslutades därför att K.I. skulle gå ned till postkontoret och höra sig för om budröstning kunde genomföras. Medan K.I. var borta presenterade sig han och K.N. för de närvarande och informerade om det socialdemokratiska manifestet. Efter återkomsten från posten förklarade K.I. att det ”verkade grönt” och att det inte förelåg något hinder mot poströstning. Några av de närvarande sade då att det var fel att rösta. S.T. uppmanade dessa att vänta och fundera. Röstningsproceduren genomfördes härefter, varvid S.T. uppträdde som vittne och bud. Han läste mycket hastigt igenom väljarförsäkran samt bud- och vittnesintyget på ytterkuvertets framsida. Situationen kring röstningen var kaotisk. Allt gick fort. Han såg inga motsättningar mellan budröstningen denna dag och instutionsröstningen tre dagar senare på samma plats. Han kom ihåg att han reflekterade litet över frågan om han verkligen kunde uppträda som bud. - Hans avsikt vid detta tillfälle var enbart att erbjuda ett slags ”kamrathjälp” till dem som ville rösta.

E.P. uppgav bl.a. följande: Hon hade varit socialdemokrat i hela sitt liv och hade bott på Skolörten i fjorton år. - Mötet den 5 september 2002 var tänkt som en kaffebjudning för alla på Skolörten med möjlighet till ”poströstning”. Det skulle drickas kaffe, pratas och röstas på socialdemokraterna. Vid det förra valtillfället hade det inte kommit till stånd någon ”poströstning” på Skolörten. E.P. ville nu se till att en sådan ”poströstning” kom till stånd. Hon hade bett S.T., K.I. och K.N. att komma och hjälpa till. - Av socialdemokraterna hade hon fått socialdemokratiska valsedlar, valkuvert samt ytterkuvert. Dessa hade dukats fram på ett bord ”som om det var poströstning” och ”pojkarna” satt vid bordet. Trettiosju personer kom till mötet och sjutton röstade. Hon hade inget minne av att det förekom någon diskussion om det lämpliga i att ”poströstning” ägde rum eller att någon begav sig till posten för att få vägledning om röstningsproceduren.

G.C. uppgav bl.a. följande: Hon bodde på Skolörten och såg anslaget om kaffe och poströstning. Det var fullsatt vid mötet och det bjöds på kaffe med dopp. - Hon kom ihåg att det vid mötet fanns en man som ville ha kristdemokratiska valsedlar och att denne då informerades om att det inte fanns sådana utan bara socialdemokratiska. Hon hörde aldrig några uppmaningar om att man skulle rösta på socialdemokraterna.

L.K.R.J. uppgav bl.a. följande: Det förelåg inga hinder av fysisk karaktär mot att de äldreboende på Skolörten röstade i institutionsvalet där den 8 september 2002, ett val som för övrigt var planerat sedan lång tid tillbaka. Information härom hade getts genom anslag och meddelanden.

I domskälen uttalade tingsrätten följande.

1. Tillämpliga bestämmelser i vallagen

Bestämmelser om s.k. poströstning finns i 11 kap.vallagen. Av de bestämmelserna framgår bl.a. att den centrala valmyndigheten skall bestämma på vilka postkontor röstmottagning skall anordnas samt att röstmottagning alltid skall anordnas på minst ett postkontor i varje kommun.

Bestämmelser om röstning vid särskilt röstningsställe finns i 12 kap.vallagen. Av dessa bestämmelser framgår bl.a. att särskild röstmottagning får anordnas vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalanstalter eller liknande vårdinrättningar eller vårdanstalter från och med sjunde dagen före valdagen till och med valdagen.

Bestämmelserna om röstning genom bud finns i 14 kap.vallagen. Av bestämmelserna framgår bl.a.: - Väljare som är sjuka, funktionshindrade eller gamla och därför inte kan komma personligen till sin vallokal eller någon annan röstningslokal får lämna sin valsedel genom bud (2 §). - Bud får vara väljarens make, sambo, barn, barnbarn, makes barn, sambos barn, fader, moder eller syskon. Bud får också den vara som yrkesmässigt eller på ett därmed likartat sätt ger väljaren vård av mera varaktigt slag eller på annat sätt brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter (§ 3). - Väljare som vill rösta genom bud skall avge sin röst för varje slag av val och själv lägga en valsedel i ett valkuvert. Väljaren skall vidare i budets och ett vittnes närvaro lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett valkuvert för budröst samt klistra igen detta (§ 4). På valkuvertet för budröst har upptagits en väljares försäkran enligt 14 kap. 4 § 1 st. vallagen samt vittnets och budets intyg enligt 14 kap. 4 § 2 st. vallagen. - Budröst får bl.a. lämnas på postkontor (6 §).

Väljarens försäkran har följande lydelse.

”Jag har själv för varje val jag deltar i lagt in en valsedel i ett valkuvert och i närvaro av nedan angivet vittne lagt in val/innerkuverten i detta ytterkuvert. Ytterkuvertet har jag gjort i ordning under fastställd tid. Om ett bud lämnar mitt ytterkuvert försäkrar jag dessutom att jag i närvaro av både vittne och bud gjort i ordning kuvertet samt att jag på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte kan rösta i vallokalen eller annan röstningslokal.” -

Vittnets och budets intyg har följande lydelse.

”Vi intygar att väljaren själv skrivit under denna försäkran och att vi inte känner till något som motsäger vad väljaren själv försäkrat.”

2. Allmänt

Valet år 2002 till allmän befattning inom riksdag, kommun och landsting var redan påbörjat den 5 september 2002. Det förelåg alltså inget hinder mot att ett lagenligt bud vid denna tidpunkt lämnade budröst på ett postkontor, avseende detta val. Inte heller förelåg vid tidpunkten något hinder mot att poströsta. Förutsättningar att poströsta på Skolörten förelåg dock inte.

Det är klarlagt att envar av K.I. och S.T. den 5 september 2002 på det sätt och i den omfattning åklagaren påstått på Skolörtens hem för äldreboende uppträtt som bud och vittne för vissa väljare, varvid envar av K.I. och S.T. också kommit att utfärda intyg enligt 14 kap. 4 § 2 st. vallagen.

Klarlagt är också att röstning enligt bestämmelserna i 12 kap.vallagen härefter ägde rum på Skolörtens hem för äldreboende den 8 september 2002 och att sådan röstning ägt rum där tidigare valår. Både K.I. och S.T. var den 5 september 2002 medvetna om att en sådan röstning skulle äga rum på Skolörtens hem den 8 september 2002.

Tingsrätten prövade härefter de grunder som åklagaren fört fram till stöd för sin talan.

2.1. Har förutsättningarna för budröstning förelegat vid den aktuella sammankomsten?

Som redan nämnts får en väljares bud vara väljarens anhörig eller i förekommande fall en vårdare eller den som på annat sätt hjälper väljaren i personliga angelägenheter. Varken K.I. eller S.T. uppfyllde dessa förutsättningar och borde därför inte ha uppträtt som bud vid sammankomsten. Ingenting har heller kommit fram som ens ger en antydan om att någon av de budröstande den 5 september 2002 i något avseende skulle ha varit förhindrade att deltaga i institutionsröstningen den 8 september 2002. K.I. och S.T. medverkade alltså som bud och vittnen vid budröstningen på Skolörten trots att lagliga förutsättningar härför inte förelåg. Enbart dessa lagöverträdelser kan dock inte föranleda ansvar för ett uppsåtligt brott enligt 17 kap. 8 § brottsbalken. Nämnda förhållanden beaktas dock vid den sammantagna bedömningen av K.I:s och S.T:s agerande på Skolörten den 5 september 2002.

2.2. Har K.I. och S.T. sökt påverka väljarna på visst sätt?

Ingenting har framkommit som tyder på att K.I. eller S.T. muntligen eller på annat sätt direkt sökt påverka väljarna att rösta socialdemokratiskt vid valproceduren på Skolörten den 5 september 2002.

2.3. Har väljarna vid sammankomsten haft begränsade möjligheter att rösta på annat än visst sätt?

Av E.P:s vittnesmål framgår att endast socialdemokratiska valsedlar samt blanka valsedlar ”dukats fram” vid det bord vid vilket K.I. och S.T. uppenbarligen suttit och tagit emot valkuverten. De äldreboende måste därför sägas ha haft begränsade möjligheter att rösta annat än socialdemokratiskt eller blankt.

2.4 Har K.I. och S.T. lämnat osanna uppgifter på kuverten för budröst?

Det är - som redan redovisats - klarlagt att budväljarna den 5 september 2002 varit oförhindrade att på sätt vallagen anger rösta vid institutionsvalet på Skolörten tre dagar senare. Både K.I. och S.T., som ägt kännedom om den kommande röstningsproceduren, måste ha insett detta. Deras intyganden om motsatsen på valytterkuverten har alltså varit oriktiga.

Däremot är det inte styrkt att S.T. intygat oriktigt, såvitt avsåg bud och vittnes närvaro vid väljarnas kuverthantering.

I sistnämnda avseende är det vidare styrkt att K.I. beträffande tre väljares kuverthanteringar intygat oriktigt på sätt åklagaren angett. Beträffande övriga sex intyganden är det inte styrkt att K.I. intygat oriktigt.

3. Är K.I:s och S.T:s agerande att anse som otillbörligt verkande vid röstning enligt 17 kap. 8 § brottsbalken? - Sammanfattning.

Envar av K.I:s och S.T:s agerande på det socialdemokratiska informationsmötet på Skolörten den 5 september 2002 måste ses i ett sammanhang. Därvid görs följande överväganden.

Det framstår till att börja med som oförklarligt att två så erfarna partiarbetare som K.I. och S.T. fallit undan för den åttiofyraårige E.P:s krav på att röstning skulle äga rum på hemmet den här dagen trots att inte någon av dem egentligen tyckte att förutsättningar härför förelåg. Härtill kommer att det ordinarie institutionsvalet på Skolörten skulle äga rum någon dag senare. Lika oförklarligt är att K.I. och S.T. till sist ändå satt sig ned vid ett bord på vilket endast legat socialdemokratiska och blanka valsedlar samt härefter agerat vittne och bud i den omfattning som åklagaren gjort gällande. Vad de båda anfört till försvar för sitt handlande, nämligen den stressade och kaotiska situationen samt deras önskan att hjälpa gamla partikamrater, kan med hänsyn till omständigheterna inte godtagas.

Vid en samlad bedömning av vad som framkommit i målet, inklusive de tilltalades oriktiga intyganden, återstår ingen annan förklaring till det inträffade än att envar av K.I. och S.T. velat gå händelserna i förväg och medvetet tagit en chans att på ett lagstridigt sätt säkerställa socialdemokratiska röster till 2002 års val. De har därigenom båda sökt otillbörligen inverka på omröstningen på sätt åklagaren angett. I den här bedömningen ligger givetvis det faktum att K.I:s och S.T:s agerande riktat sig mot gamla personer, boende på ålderdomshem. Flera av dem har varit över 90 år.

I enlighet med vad som här sagts skall envar av K.I. och S.T. fällas till ansvar för otillbörligt verkande vid röstning.

K.I. och S.T. överklagade domen och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet. Härutöver yrkade K.I. att hovrätten i vart fall skulle nedsätta det utdömda bötesstraffet såväl avseende antalet dagsböter som dagsbotens storlek samt nedsätta återbetalningsskyldigheten mot staten avseende kostnader för försvaret.

Åklagaren bestred ändring och justerade åtalet enligt följande. I näst sista meningen i första stycket efter ”K.I. och S.T. har” tillades ”härigenom och trots att det endast funnits socialdemokratiska och blanka valsedlar tillgängliga”.

I hovrätten hördes K.I. och S.T. på nytt. De uppgifter som vittnena E.P., G.C., S.H. och L.K.R.J. lämnat vid tingsrätten förebringades genom banduppspelning. De uppgifter som V.J. och E.K. lämnat under förundersökningen redovisades genom uppläsning ur förundersökningsprotokollet.

Vid huvudförhandlingen yrkade åklagaren vidare att de båda tilltalade även skulle dömas för osant intygande.

K.I. och S.T invände att det inte var lagligen möjligt att framställa detta yrkande i detta skede i målet.

Svea hovrätt (2005-05-25, hovrättslagmannen Göran Ewerlöf, hovrättsråden Kerstin Elserth och Staffan Lind, referent, samt nämndemännen Rose-Marie Bladholm och Sigun Sandqvist), som konstaterade att K.I. och S.T. lämnat huvudsakligen samma uppgifter som vid tingsrätten, fastställde tingsrättens dom och anförde i domskälen följande.

Liksom tingsrätten finner hovrätten det klarlagt att K.I. och S.T. har medverkat som bud och vittnen vid budröstning trots att det inte fanns förutsättningar för detta enligt vallagen. K.I. och S.T. måste, med hänsyn till den information som varit tillgänglig för dem, ha insett att budröstning inte var tillåten. Genom att medverka i det lagstridiga förfarandet har K.I. och S.T. sökt otillbörligen inverka på omröstningen för de aktuella väljarna. De skall därför dömas för otillbörligt verkande vid röstning.

Åtalet för osant intygande avser inte grovt brott och därmed föreligger i allt fall inte förutsättningar att i brottskonkurrens även döma för osant intygande.

Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning såvitt avser påföljd och återbetalningsskyldighet för kostnader för försvaret.

Målnummer B 1314-04