RH 2006:33

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Alf Knutar samt nämndemännen Håkan Hildebrand, Bengt Andersson och Hans Rognestam) anförde i dom den 5 januari 2006 - efter att ha funnit att S.L. skulle dömas för åtalade gärningar, dock att dessa skulle rubriceras som rån, bedrägeri, grov våldtäkt, olaga hot och narkotikabrott, ringa brott - i påföljdsdelen följande.

DOMSKÄL

S.L. dömdes senast den 19 oktober 2005 för stöld till skyddstillsyn. Dessförinnan dömdes han den 22 april 2003 av Svea hovrätt för rån vid två tillfällen, försök därtill samt övergrepp i rättssak till fängelse två år sex månader. S.L. frigavs villkorligt från detta straff den 22 oktober 2004 med återstående strafftid nio månader femton dagar. Han har vidare dömts den 4 april 2002 för bl.a. stöld och narkotikabrott till fängelsestraff och den 11 oktober 2000 för bl.a. grov stöld och rån, likaledes till fängelsestraff. Härutöver har S.L. vid ytterligare ett antal tillfällen dömts för brott.

Av i detta och tidigare mål inhämtade yttranden från frivården framgår att S.L. bor tillsammans med en flickvän och dotter. Han saknar arbete och har missbrukat alkohol och narkotika. Det föreligger ett vårdbehov mot missbruket.

Någon annan påföljd än ett långt fängelsestraff är uteslutet. För grov våldtäkt är inte stadgat lindrigare straff än fängelse fyra år. Det samlade straffvärdet av de brott för vilka S.L. skall dömas överstiger detta straffminimum. Han har återfallit i mycket allvarlig brottslighet, vilket är ägnat till straffskärpning, som dock inte kan komma till uttryck genom förverkandet av villkorligt medgiven frihet. Den tidigare ådömda skyddstillsynen skall undanröjas. Fängelsestraffet bestäms till sex år.

DOMSLUT

Tingsrätten dömer S.L. för rån, bedrägeri, grov våldtäkt, olaga hot och narkotikabrott, ringa brott, och bestämmer påföljden - med undanröjande av S.L. tidigare ådömd skyddstillsyn - till fängelse sex år.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Lars-Åke Olvall och Mona Wildig, referent, tf. hovrättsassessorn Ulrika Björne samt nämndemännen Marie-Louise Ramnefalk och Hans Rutberg) anförde i dom den 29 mars 2006 - efter att ha anslutit sig till tingsrättens bedömningar ifråga om skuld och brottsrubriceringar - i påföljdsdelen följande.

Fråga är nu om flera allvarliga brott med högt straffvärde och annan påföljd än fängelse är inte aktuell. Bara tio dagar före frihetsberövandet i förevarande mål, dvs. den 19 oktober 2005, dömdes S.L. till skyddstillsyn för stöld begången i slutet av februari samma år. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att skyddstillsynen skall undanröjas och att gemensam påföljd skall utdömas för den stölden och de nu aktuella brotten.

Straffvärdet av den samlade brottsligheten är som tingsrätten funnit högt. Minimistraffet för grov våldtäkt är fyra år och även om rånet mot målsägande A inte bedöms som grovt brott är det så allvarligt att straffvärdet av det inte kan stanna vid minimistraffet för rån. Hovrätten anser att det samlade straffvärdet av den brottslighet för vilken påföljd nu skall dömas ut uppgår till sex år, varvid beaktats vad S.L. undergått till följd av den nämnda skyddstillsynen.

S.L. har tidigare dömts för bl.a. rån och det är nu fråga om återfall i allvarlig brottslighet. Detta bör i och för sig påverka frihetsberövandet i skärpande riktning. Emellertid skall enligt 29 kap. 4 § brottsbalken vid straffmätningen tas hänsyn härtill endast om förhållandet inte tillräckligt kan beaktas genom påföljdsvalet eller genom förverkande av villkorligt medgiven frihet. I förevarande fall kan återfallet inte beaktas genom påföljdsvalet, utan fråga är om det skall beaktas vid straffmätningen eller genom att villkorligt medgiven frihet förklaras förverkad.

Domen för rån m.m. meddelades den 22 april 2003 och S.L. ådömdes fängelse i två år och sex månader. Verkställigheten av den påföljden påbörjades tre dagar senare och han frigavs villkorligt den 22 oktober 2004 med en återstående strafftid om nio månader och femton dagar. Prövotiden gick ut den 22 oktober 2005. Den stöld som hovrätten nu har att utdöma påföljd för har begåtts inom nämnda prövotid och hovrätten har, i förhållande till domen av den 22 april 2003, att tillämpa 34 kap. 1 § brottsbalken. Därvid bör påföljd nu utdömas särskilt, dvs. 34 kap. 1 § första stycket 2 brottsbalken skall tillämpas. S.L. häktades i detta mål den 1 november 2005 och alltså inom ett år från prövotidens utgång. Hovrätten har då möjlighet att förverka hela eller del av den villkorligt medgivna friheten hänförlig till sistnämnda dom.

Som tidigare nämnts har 29 kap. 4 § brottsbalken utformats så att återfall inte skall beaktas vid straffmätningen om förhållandet tillräckligt kan beaktas genom förverkande av villkorligt medgiven frihet och sådan möjlighet föreligger i detta fall. Att, som tingsrätten gjort, då i stället låta återfallet påverka det utdömda straffet i höjande riktning är enligt hovrättens mening inte möjligt. I sammanhanget får också beaktas att ett förverkande av villkorligt medgiven frihet får anses vara till fördel för S.L. framför en lika lång straffskärpning, eftersom nämnda frihet i sistnämnda fall annars skulle kunna komma att förklaras förverkad för eventuellt annat brott begånget under prövotiden.

Den stöld som S.L. begått under prövotiden är i och för sig av förhållandevis lindrig beskaffenhet sett mot den tidigare brottsligheten. Om han dömts enbart för stölden skulle därför särskilda skäl ha förelegat för att endast förverka en del av den villkorligt medgivna friheten (34 kap. 4 § andra stycket 1 brottsbalken). Detta innebär dock inte att ett förverkande av hela den villkorligt medgivna friheten inte är möjligt och för att återfallet i allvarlig brottslighet skall anses tillräckligt beaktat bör enligt hovrättens mening hela den tiden förklaras förverkad.

Hovrätten anser alltså att S.L:s återfall i allvarlig brottslighet bör beaktas genom att hela den villkorligt medgivna friheten om nio månader och femton dagar förklaras förverkad. Därigenom kan S.L:s återfall i brott anses tillräckligt beaktat och fängelsestraffet bör då bestämmas i enlighet med det tidigare angivna samlade straffvärdet för nu aktuell brottslighet.

Hovrätten ändrar på det sätt tingsrättens dom att hovrätten, som även tillämpar 34 kap. 1 § första stycket 2 och 4 §brottsbalken, förklarar S.L. tidigare villkorligt medgiven frihet helt förverkad.

Hovrättens dom meddelad: den 29 mars 2006.

Mål nr: B 842-06.

Lagrum: 29 kap. 4 § och 34 kap.1 och 4 §§brottsbalken.