RH 2007:106

Påföljdsval för unga lagöverträdare.

Brott: Rån; Grovt rån m.m. (SM, HA och KM); Rån, missbruk av urkund (SA).

Tingsrätten: Sluten ungdomsvård för SM (2 år), för HA (2 år 6 månader) och för KM (2 år). Skyddstillsyn och fängelse 2 månader för SA.

Hovrätten: Sluten ungdomsvård för SM (1 år 2 månader), för HA (1 år 6 månader) och för KM (1 år 4 månader); Skyddstillsyn och fängelse 3 månader för SA.

Tingsrätten: HA var vid tidpunkten för de olika gärningarna 16 år gammal, SM var 17 år medan KM var 16 år gammal vid ett rån och en grov stöld och 17 år vid tiden för övriga brott. Den brottslighet som HA, SM och KM skall dömas för är av synnerligen allvarlig beskaffenhet och har ett mycket högt straffvärde. Om brotten hade begåtts av en i straffrättsligt hänseende vuxen person hade någon annan påföljd än ett mycket långvarigt fängelsestraff inte kunnat komma i fråga. Tingsrätten bedömer att straffvärdet på den samlade brottsligheten för HA:s del överstiger fängelse 7 år samt för SA och KM inte understiger fängelse 6 år. Mot den bakgrunden är annan påföljd än sluten ungdomsvård utesluten. Vid bestämmande av längden har tingsrätten, förutom deras ålder, tagit hänsyn till att villkorlig frigivning inte förekommer vid sluten ungdomsvård.

För straffmätningen beträffande SA, som var 18 år vid tidpunkten för rånbrottet, är det detta brott som är utslagsgivande. Av yttrande från frivården framgår att hon lever under välordnade förhållanden men att hon på grund av karaktären på brottsligheten är i behov av övervakning. I praxis har i flera fall skyddstillsyn med s.k. 28:3-fängelse dömts ut för personer i samma ålder som SA. Av bland annat rättsfallet NJA 1991 s. 444 framgår att skyddstillsyn och samhällstjänst inte är en tillräckligt ingripande påföljd vid rånbrottslighet, vilket däremot har ansetts vara fallet vid skyddstillsyn i förening med fängelse. Tingsrätten anser mot den bakgrunden att påföljden skall bestämmas på angivet sätt och att längden på fängelsestraffet kan stanna vid 2 månader.

Hovrätten: Hovrätten konstaterar att den brottslighet som var och en av SM, KM och HA är övertygade om har en sådan svårhetsgrad att det föreligger synnerliga skäl att bestämma frihetsberövande påföljd för dem (SM frikändes för ett grovt rån; KM dömdes i ett fall för grovt rån i stället för rån; HA frikändes för ett grovt rån och en grov stöld samt dömdes i ett fall för grovt rån i stället för rån). Hovrätten bedömer att straffvärdet för de brott som SM befunnits skyldig till överstiger 5 års fängelse. Straffvärdet för KM:s brott är 7 års fängelse och för HA:s brott 8 års fängelse. Hovrätten finner att deras ungdom bör föranleda en större straffnedsättning än vad tingsrätten har ansett med utgångspunkt i beräknade straffvärden. Med beaktande av vars och ens ungdom och att någon villkorlig frigivning inte sker vid sluten ungdomsvård ska strafftiden bestämmas till 1 år 2 månader för SM, 1 år 6 månader för HA och 1 år 4 månader för KM.

Hovrätten delar tingsrättens uppfattning att SA skall dömas till skyddstillsyn i förening med fängelse. Med hänsyn till att hon nu döms för mer omfattande brottslighet än vid tingsrätten ska fängelsestraffets längd emellertid skärpas till 3 månader.