RH 2009:131
Utvisning på grund av brott, summariskt referat.
Brott: Grov våldtäkt (I, M och S) och övergrepp i rättssak (I)
Påföljd: Fängelse 4 år
Utvisning: 10 år (tingsrätten: ej utvisning, utan tidsbegränsning respektive 5 år)
Hovrätten delar tingsrättens bedömning att såväl M som S (båda medborgare i Irak) ska utvisas från Sverige med återreseförbud. Ett återreseförbud bör dock som regel tidsbegränsas utom i de fall domen avser särskilt allvarlig brottslighet eller när utlänningen tidigare begått mycket allvarlig brottslighet. Hovrätten anser att M ska utvisas från Sverige med förbud att återvända hit inom tio år. Eftersom S nu döms för ett allvarligare brott till ett längre fängelsestraff anser hovrätten att det finns skäl att förlänga tiden för återreseförbudet till tio år. Tingsrättens dom ska således ändras i denna del.
I (medborgare i Irak) har permanent uppehållstillstånd i Sverige sedan drygt ett och ett halvt år. Det har dock inte framkommit att han har någon starkare anknytning till Sverige. Allmän domstol har en skyldighet att beakta verkställighetshinder när domstolen överväger utvisning. Eftersom I har bedömts vara skyddsbehövande får en utvisning av honom till hans hemland enligt utlänningslagen inte verkställas om det inte finns synnerliga skäl för detta. I har gjort sig skyldig till ett brott av mycket allvarlig karaktär, som inneburit grova integritetskränkningar. Även om I är tidigare ostraffad anser hovrätten därför att det föreligger synnerliga skäl för utvisning och att bestämma tiden för återreseförbudet till tio år. Åklagarens yrkande härom ska därför bifallas och tingsrättens dom ändras i denna del.