RH 2009:157

Brott: Grovt organiserande av människosmuggling, medhjälp, förberedelse och försök till grov människosmuggling, grov urkundsförfalskning och förberedelse till grov urkundsförfalskning samt dopningsbrott

Påföljd: Fängelse 2 år (tingsrätten: 3 år)

Utvisning: 5 år

A (medborgare i Irak) har beträffande frågan om utvisning anfört i huvudsak följande. Han gifte sig i mars 2008. De har varit ett par sedan 2005. Hans hustru är irakisk medborgare med permanent uppehållstillstånd i Sverige. Hon har två barn, som är mycket fästa vid honom. Han arbetar sedan september 2008 på ett gatukök i Helsingborg. Hans hustru var gravid i början av året, men paret valde att göra abort med hänsyn till osäkerheten om A får stanna i Sverige. Han har fört en fortsatt process mot Migrationsverket angående verkställighetshinder. Migrationsverket anser dock alltjämt att sådana hinder inte föreligger. Han har fört fram hur han och hans familj har hotats i Irak. Det har dock inte kunnat dokumenteras. Han har fått handlingar till sig från irakiska myndigheter angående misstanke om att ha brutit mot en straffbestämmelse som är en bötesförseelse. Han misstänker att detta har sin bakgrund i att irakiska myndigheter vill höra honom om påstått medlemskap i Saddam Huseins Baath-parti. Hans familj har utsatts för bombdåd. Han har i hovrätten uppvisat en dödsattest för sin bror och en brorson som nyligen dödats i ett bombdåd.

Det avvisningsbeslut beträffande A som vann laga kraft i september 2005 har till följd av bestämmelsen i 12 kap. 22 § utlänningslagen upphört att gälla. A har dock alltjämt inte något uppehållstillstånd.

Den brottslighet som A gjort sig skyldig till är av allvarligt slag och medför allvarlig skada för såväl enskilda som allmänna intressen.

Vad som framkommit i hovrätten ger inte stöd för annan slutsats än den Migrationsverket tidigare redovisat, nämligen att det inte föreligger hinder mot att verkställa utvisning av A på grund av asylskäl eller andra humanitära skäl.

När det gäller A:s anknytning till Sverige finner hovrätten att det, även med beaktande av att han numera är gift med en kvinna som har permanent uppehållstillstånd, inte föreligger hinder mot att utvisa A. Det saknas skäl att bestämma den tid inom vilken A inte får återvända till Sverige kortare än vad tingsrätten gjort.

Med hänsyn till A:s familjesituation har han en sådan anknytning till Sverige att det kan befaras att utvisningen kommer att innebära ett men för honom. Detta ska därför beaktas vid straffmätningen.