RH 2012:63
Åklagaren har i gärningsbeskrivningen inte angivit de konkreta rättsfakta som åtalet avser. Eftersom det därmed inte går att identifiera de brottsliga gärningar som åklagaren lagt den tilltalade till last har åtalet ogillats.
Luleå tingsrätt
Åklagaren väckte talan mot M.F. för brott mot kör- och vilotider enligt följande gärningsbeskrivning.
M.F. har som förare i yrkestrafik under vägtransport av gods med lastbil under tiden 1 - 21 mars 2010 bland annat i Luleå uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot EU:s bestämmelser med avseende på körtid, veckovila, det sätt på vilket färdskrivarens reglage används och anteckningar på diagramblad.
M.F. bestred ansvar. Målet avgjordes efter huvudförhandling i M.F:s utevaro.
Tingsrätten (tingsfiskalen Christian Stamblewski) ogillade i dom den 16 december 2010 åtalet och anförde bland annat följande.
DOMSKÄL
Åklagaren har sakframställningsvis gjort gällande att M.F. i 42 olika avseenden brutit mot bestämmelser om körtid, veckovila, det sätt på vilket färdskrivares reglage ska användas och anteckningar på diagramblad.. Enligt åklagaren har M.F. underlåtit att ta ut en veckovila under perioden den 1/3 - 7/3 2010 och perioden den 14/3 - 21/3 2010. Vidare har M.F. tagit ut för kort dygnsvila under ett flertal dygn mellan den 1/3 - 21/3 2010 samt haft för långa körtider utan godkänd dygnsvila vid ett flertal tillfällen under samma period. Åklagaren har också påstått att M.F:s anteckningar på vissa diagramblad varit bristfälliga i olika avseenden och att M.F. vid ett flertal tillfällen använt ”aktivitetsväljaren” eller ”reglaget” på färdskrivaren på fel sätt eftersom M.F. har redovisat vilotid, trots att han egentligen har arbetat med lossning eller lastning.
Enligt tingsrättens uppfattning är gärningsbeskrivningen alldeles för löst hållen i förhållande till vad åklagaren vill lägga M.F. till last. Eftersom gärningsbeskrivningen är så oprecis har M.F. inte getts en reell möjlighet att bedöma vad han ska försvara sig mot.
Tingsrätten har under huvudförhandlingen tagit upp frågan om precisering av gärningsbeskrivningen, men åklagaren har uppgett att han avstår från att justera åtalet.
Eftersom gärningsbeskrivningen inte är utformad så att det klart framgår i vilka avseenden och sätt M.F. brutit mot bestämmelser om körtid, veckovila, det sätt på vilket färdskrivares reglage ska användas och anteckningar på diagramblad kan åtalet inte bifallas.
DOMSLUT
Åtalet ogillas.
Hovrätten
Åklagaren överklagade tingsrättens dom och yrkade att hovrätten skulle döma M.F. för brott mot kör- och vilotider i enlighet med den vid tingsrätten angivna gärningsbeskrivningen.
M.F. bestred ändring. Hovrätten avgjorde målet efter huvudförhandling i M.F:s utevaro.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Bertil Eriksson och Mikael Forsgren samt tf. hovrättsassessorn Hannes Magnergård, referent) fastställde i dom den 18 september 2012 tingsrättens domslut och anförde följande.
DOMSKÄL
Tingsrätten ogillade åtalet på grund av brister i gärningsbeskrivningen. Åklagaren har gjort gällande att gärningsbeskrivningen haft en sådan utformning att den kan ligga till grund för en fällande dom. Gärningsbeskrivningen har inte justerats i hovrätten.
Allmänt om gärningsbeskrivningen
Av 30 kap. 3 § rättegångsbalken följer att domen i ett brottmål inte får avse annan gärning än den för vilken talan i behörig ordning förts. Vilken denna gärning är ska framgå av åklagarens stämningsansökan. I stämningsansökan ska åklagaren, enligt 45 kap. 4 § första stycket 3 samma balk, i gärningsbeskrivningen ange: den brottsliga gärningen med angivande av tid och plats för dess förövande samt de övriga omständigheter som behövs för gärningens kännetecknande. Det föreligger inget krav på att gärningsbeskrivningen i detalj beskriver den brottsliga gärningen, men denna måste innehålla de omständigheter som karaktäriserar gärningen som brottslig. Vidare måste gärningsbeskrivningen vara utformad på ett sådant sätt att det är möjligt att urskilja den åtalade gärningen från andra gärningar. Denna individualisering kan ske på olika sätt. Förutom tid och plats för gärningen kan mer eller mindre utförligt anges bl.a. förfaringssätt, omständigheter kring gärningen, gärningens effekter och vem den riktas emot. Vad som är väsentligt ur ren individualiseringssynpunkt är att uppgifterna sammantagna är tillräckliga för att identifiera det allmänna händelseförlopp som åklagaren lägger till grund för sin talan.
Utformningen av den i målet aktuella gärningsbeskrivningen
Gärningsbeskrivningen, som inte har justerats, innehåller endast ett påstående om att M.F. under en viss period brutit mot EU:s bestämmelser med avseende på körtid, veckovila, det sätt på vilket färdskrivarens reglage används och anteckningar på diagrambladet. På vilket sätt samt i vilka avseenden som M.F. brutit mot bestämmelserna framgår inte. Det går med andra ord inte att utifrån gärningsbeskrivningen förstå vad som läggs M.F. till last eller vad som utgjort de brottsliga momenten. M.F. kan därmed inte anses ha fått tillräckliga möjligheter att bedöma vad han ska försvara sig emot. Att åklagaren sakframställningsvis och genom åberopande av skriftlig bevisning lämnat, i förhållande till gärningsbeskrivningen, nödvändiga kompletterande uppgifter för identifieringen av de brottsliga gärningar åklagaren velat lägga M.F. till last, medför inte att gärningsbeskrivningen därigenom uppfyller lagens krav. Detta blir särskilt tydligt när, som i detta fall, preciseringen läggs fram vid en huvudförhandling som den tilltalade inte närvarar vid. Sammantaget delar hovrätten tingsrättens bedömning att åtalet bör ogillas.
DOMSLUT
Hovrätten fastställer tingsrättens domslut
Hovrättens dom meddelad: den 18 september 2012.
Mål nr: B 63-11.
Lagrum: 30 kap. 3 § och 45 kap 4 § första stycket 3rättegångsbalken.
Rättsfall: NJA 2003 s. 486; RH 1987:28.
Litteratur: Dag Victor, Den åtalade gärningen, några tankar om utformningen av gärningsbeskrivningar, Vänbok till Erland Aspelin.