RH 2013:51

En person har åtalats för olaga förföljelse huvudsakligen bestående av ett antal fall av överträdelse av kontaktförbud. Kontaktförbudet har inte varit ett utvidgat sådant. Flera fall då den åtalade har uppehållit sig bl.a. nära bostaden till den som förbudet avsåg att skydda och i vissa fall i samband med detta stirrat mot bostaden har inte bedömts innebära att han tagit kontakt med alternativt följt efter den andra personen i den mening som avses i lagen om kontaktförbud. Kvarvarande gärningar har dock bedömts utgöra olaga förföljelse.

Norrtälje tingsrätt

R.Å. åtalades för olaga förföljelse enligt följande gärningsbeskrivning.

R.Å. har under perioden mars 2013 - den 12 juni 2013 på olika platser i Norrtälje, däribland vid målsägandens bostad genom brottsliga gärningar förföljt I.Å. Var och en av dessa gärningar har utgjort ett led i en upprepad kränkning av hennes integritet.

Den 25 februari 2013 delgavs R.Å. kontaktförbud innebärande förbud för R.Å. att besöka, kontakta eller på annat sätt förfölja I.Å. fram till den 25 februari 2014.

R.Å. har överträtt meddelat kontaktförbud enligt följande.

a) under perioden mars - 12 juni 2013 genom att i stort sett dagligen förfölja I.Å. R.Å. har därvid, i syfte att kartlägga och kontrollera I.Å:s förehavanden, bland annat kört förbi hennes bostad och efter den 26 maj kört förbi den väg i Norrtälje där I.Å:s bror bor och där hon vistats tillfälligt, tittat in i lägenheten eller mot huset på Fågelsångsvägen samt rört sig kring I.Å. på väg till och från arbetet och under promenader med hunden. Han har därvid bl.a.

b) den 14 april 2013 genom att när I.Å. promenerade med hunden i Norrtälje stanna i närheten av henne, tilltala henne och hälsa på hunden,

c) den 21 april 2013 genom att promenera utanför I.Å:s bostad när hon befann sig ute på balkongen,

d) den 27 april 2013 genom att stå och vänta på I.Å. i närheten av hennes bostad och tilltala henne när hon gick förbi,

e) den 28 april 2013, på I.Å:s födelsedag, genom att vid upprepade tillfällen under den dagen gå och köra förbi hennes bostad,

f) den 1 maj 2013 genom att inne på Coop i Norrtälje tilltala I.Å. och bland annat säga att han älskar henne,

g) den 3 maj 2013 genom att tilltala I.Å. då hon promenerade med hunden vid Port Arthurs varv i Norrtälje,

h) den 15 maj 2013 genom att försöka inleda ett samtal med I.Å. då hon var ute med hunden vid Vårbo i Norrtälje och då hotat henne genom att uttala ord med innebörd att han ska skada henne om hon träffar någon annan,

i) den 16 maj 2013 genom att när I.Å. promenerade med hunden i Norrtälje stanna i närheten av henne, tilltala henne och hälsa på hunden och uttala ”jag älskar dig” eller liknande,

j) den 22 maj 2013 genom att i närheten av I.Å:s bostad stanna i närheten av henne, tilltala henne och hälsa på hunden,

k) den 25 maj 2013 genom att parkera sin bil i närheten av I.Å:s bostad , kliva ur bilen och stå och titta på henne/mot hennes bostad,

l) den 7 juni 2013 genom att på okänd plats i Norrtälje köra förbi med bilen när I.Å. var på väg till arbetet och tuta på henne, samt

m) den 10 juni 2013 genom att då I.Å. befann sig utanför sin arbetsplats i Norrtälje köra förbi henne flera gånger och stirra på henne.

R.Å. förnekade samtliga punkter.

Tingsrätten (lagmannen Göran Nilsson samt nämndemännen Per Roswall, Elisabeth Lewerentz och Maija Kohtanen) dömde den 11 juli 2013 R.Å. för olaga förföljelse, dock att åtalspunkten b) ogillades, till fängelse i fyra månader. Tingsrätten anförde följande.

R.Å. och I.Å. har känt varandra i omkring tjugotvå år och varit gifta med varandra i ungefär tretton år. Tillsammans har de två vuxna barn. År 2011 dömde denna tingsrätt till äktenskapsskillnad mellan R.Å. och I.Å. Äktenskapsskillnaden föregicks av att R.Å. hade en relation med en annan kvinna. Den relationen tog dock slut. R.Å. ville därefter fortsätta samlevanden med I.Å. men det ville inte hon. R.Å. hade svårt att ta till sig detta och kom att besvära I.Å. med bl.a. påträngande närvaro och telefonsamtal. Hon tvingades därför att byta telefonnummer. Den 13 september 2012 meddelade åklagare R.Å. ett kontaktförbud i förhållande till I.Å. Därefter meddelade åklagare den 24 oktober 2012 R.Å. ett utvidgat kontaktförbud i förhållande till I.Å. Den 25 februari i år meddelades han ett nytt kontaktförbud i förhållande till I.Å. Den 6 mars i år dömde denna tingsrätt R.Å. för bl.a. olaga förföljelse mot I.Å. till fängelse i sex månader, vilket straff han den 17 maj började verkställa genom intensivövervakning. Därefter anhölls han den 12 juni på grund av misstankar om brott mot I.Å. som resulterat i förevarande åtal.

Berättelser

I.Å.: R.Å. ville sedan det hade tagit slut med hans flickvän att de skulle försöka återuppta sin relation. Hon ville inte det utan ville vara ifred. R.Å. förstod inte det och hotade med att ta livet av sig. Den psykiska påfrestning som han utsatte henne för blev för mycket så att hon fick ett sammanbrott. Efter rättegången mot R.Å. den 6 mars bröt hon ihop och fick sjukdomshjälp. En tid efter rättegången var det lugnt men efter 3 - 4 veckor började han åka förbi hennes bostad till och från sin arbetsplats, vilket han hade rätt till. Det är dock inte den kortaste vägen från hans bostad till hans arbetsplats. Efter ett tag blev det flera gånger om dagen som han åkte förbi. Han började även gå förbi hennes bostad. Hon bor på bottenplanet. När R.Å. passerade förbi stirrade han in. Sedan slutet av mars i år har hon sett R.Å. i stort varje dag gå eller köra förbi hennes bostad flera gånger om dagen. Någon gång när hon har suttit på sin balkong har R.Å. kommit förbi och stannat och stirrat på henne. När hon har gått kvällspromenader har R.Å. åkt förbi i bil. Det har inte spelat någon roll vart hon har gått. R.Å. har på något sätt hittat henne. R.Å. vill kontrollera att hon inte träffar någon. Den 29 april satt hon i köket hos sin bror. R.Å. kom då förbi broderns bostad. Hon kan inte se någon anledning till varför R.Å. befann sig där. Vid ett tillfälle har hon sagt till R.Å. att lämna henne i fred. R.Å. svarade då att han aldrig kommer att lämna henne.

Om de enskilda tillfällena har I.Å. uppgivit väsentligen följande.

b) Den 14 april gick hon en lunchpromenad med sin hund. Därvid kom hon bakifrån ifatt R.Å. Hunden tog kontakt med R.Å. som frågade om han fick hälsa. Hon svarade att han fick det och berättade att hunden var sjuk. Hon tror att det var en slump att hon vid tillfället träffade R.Å.

c) Den 21 april satt hon och solade hemma på sin balkong. Hon hörde då att två ”tjejer” på balkongen ovanför sade, ” nu kommer han där igen”. Då hon därefter tittade mot gatan såg hon R.Å. gå där och titta på henne. Hon låtsades att inte se honom men såg att han stannade vid garageinfarten samt längre fram vid en kurva och titta bakåt.

d) Den 27 april när hon skulle hämta bilen stod R.Å. där och ville börja prata med henne. Hon svarade att de inte fick prata med varandra men R.Å. försökte ändå att prata med henne.

e) Under den 28 april gick R.Å. under dagen fram och tillbaka flera gånger förbi hennes bostad. Senare på kvällen när hon var ute och gick med en kamrat såg hon R.Å. vid 2 - 3 tillfällen.

f) Den 1 maj var hon och handlade på Coop. R.Å. var då där och började prata med henne. Han frågade om han fick prata med henne och hon, som kände sig trängd, besvarade honom. De pratade därefter om sonens bil som R.Å. inte ville lösa ut.

g) Den 3 maj när hon gick en kvällspromenad med hunden kom R.Å. emot henne och sade hej. Vidare sade han något om hon inte var orolig för att han var sjuk.

h) Den 15 maj när hon var ute med hunden stod R.Å. bakom en buske. R.Å. sade, ”hej gumman”. R.Å. ville prata och sade att han tyckte om henne men hon sade att de inte skulle prata med varandra. R.Å. höll då upp en hand och sade att han aldrig lämnade henne och om det var så att hon träffade någon annan skulle det inte bli roligt för någon av dem.

i) Den 16 maj när hon var ute med hunden kom R.Å. fram och ville prata. R.Å. sade att de inte skulle kasta bort sina tjugotre år tillsammans, att han inte kan glömma henne, att de kan komma över det som varit, samt att han älskade henne.

j) Onsdagen den 22 maj kl. 20.38 när hon gick med hunden på Tunvägen kom R.Å. i bil. Han saktade in och vevade ner rutan. När hon sade att han inte fick vara där svarade han att han visst fick det.

k) Lördagen den 25 maj satt hon och solade på sin balkong. När hennes telefon då kl. 12.25 ringde och hon reste på sig såg hon att R.Å. stod med sin bil på Torpvägen i riktning mot hennes bostad. Hon blev då arg och hytte med en näve mot honom, varpå han åkte sin väg.

l) På onsdagkvällen den 5 juni kl. 20.06 stod R.Å. med sin bil utanför hennes brors bostad där hon befann sig. R.Å. åkte först sakta runt förbi varefter han stannade. Hennes bror sprang då ut mot R.Å. som åkte iväg. Lördagen den 7 juni var R.Å. där igen kl. 12.00. När hon den 7 juni var på väg in på sin arbetsplats på Roslagsgatan åkte R.Å. förbi och tutade. Hon upplevde att han gjorde det för att få hennes uppmärksamhet.

m) Den 10 juni stod hon utanför sin arbetsplats och samtalade med sin kollega N.S. R.Å. åkte då förbi och tittade på henne. Någon minut senare kom han på nytt förbi från samma håll. R.Å. måste ”jättefort” ha åkt runt.

Hon vill inte att R.Å. ska förlora sitt arbete men det har gått för långt och han måste släppa kontakten med henne. Hon är rädd för R.Å:s beteende. Det tar aldrig slut. R.Å. kontaktar andra för att få reda på saker om henne. Umgås hon med deras barn går han på dem för att få veta vad hon gör.

R.Å.: Efter skilsmässan hjälpte han I.Å. med att flytta till en ny bostad och köpa möbler. Det var mer än vänskap. Han anser att han och I.Å. kan ha en bra vänskap men det fungerar inte nu. Han förstår det men vill ha en god kontakt med sina barn. Påståendet att han under aktuell period har följt efter I.Å. är oriktigt. Något har han lärt sig. I.Å. kan ha sett honom i bil men han har inte följt efter henne. Någon gång har han åkt förbi hennes bostad på Grindvägen. Förmodligen har han då varit på väg för att träffa vänner. Det är då en genväg han har åkt. Det är inte särdeles ofta som han har kört eller gått förbi I.Å:s bostad. Någon gång för att undvika hindrande trafik, grävmaskiner och lastbilar, har han på väg till arbetet kört förbi I.Å:s adress. Vid ett tillfälle körde han förbi I.Å:s brors bostad. Han var då på väg till en kamrat som bor i området men råkade köra fel. Det var en slump att I.Å. då var hos sin bror. Han har inte tid att snurra runt med bilen när han ska till arbetet. Allt är överdrivet och uppförstorat av I.Å. När de stött på varandra, vilket har hänt slumpvis, är det I.Å. som har kontaktat honom. I.Å. hittar ändå på att det är han som kontaktat henne. Han har aldrig stått vid Torpvägen och väntat. Vid ett tillfälle vände han där för att se om en vän var hemma. Sedan i påsk har han inte varit mycket i Norrtälje utan mest vistats i Nånö i ett garage. En gång när han gick och lyssnade på musik ropade I.Å. till honom att hunden var sjuk. Av en slump träffades de på Coop varvid I.Å. började att prata med honom om deras sons bil. Han går ofta på Strandpromenaden. Hans naturliga väg dit är genom området där I.Å. bor.

Vittnet U.P.: Han har under våren i år sett R.Å. utanför I.Å:s lägenhet 5 - 10 gånger. R.Å. har då åkt eller gått förbi och tittat in mot lägenheten. Bl.a. såg han på I.Å:s födelsedag att R.Å. fanns utanför bostaden.

Vittnet A.V.: Hon bor i en lägenhet ovanför I.Å:s. Hon har sett att R.Å. var och varannan dag åka förbi I.Å:s lägenhet. Ibland har han åkt förbi där upp till tio gånger på en dag. Hon undrar varför R.Å., som stannar till lite och tittar mot I.Å:s lägenhet, har åkt förbi så mycket.

Vittnet L.V.: Hon har sett att R.Å. ofta har gått förbi fastigheten där hon bor. Han går mest förbi och ”kollar” lägenheten under den hon bor i. Ibland har han gått förbi fem gånger på en dag. Den 21 april satt hon och en kamrat på balkongen när hon uppmärksammade R.Å. som gick förbi. Hon upplevde det som obehagligt. R.Å. kan gå förbi på nästan vilka tider som helst.

Vittnet K.P.: Den 15 maj såg hon två personer och en hund. Det var en man med hästsvans och en kvinna. Mannen dominerade samtalet och hon fick uppfattningen att han läxade upp kvinnan. Hon fick sedan kontakt med kvinna, som var orolig och upprörd och som sade att mannen var hennes f.d. man.

Vittnet J.J.: Hon har sett R.Å. vid I.Å:s adress vid flera tillfällen. Sedan den förra rättegången mot honom har hon sett honom där vid åtta tillfällen. Han har ingen anledning att finnas i området. Den 3 maj när hon och I.Å. var ute och promenerade träffade de på R.Å. som sade ”hej” och något mera. Sedan stod R.Å. och tittade på dem. På I.Å:s födelsedag såg hon R.Å. mellan kl. 19.40 - 20.20 tre gånger. Han åkte då bil. Hon såg honom också i området det 22 maj vid 07.00-tiden.

Vittnet G.L.: Hon bor i anslutning till Fågelsångsvägen i Norrtälje och hon vet vem R.Å. är. Hon har för någon månad sedan sett honom i anslutning till sin bostad vid en vändplan. På Vätövägen har hon sett honom ofta; ibland 6 - 7 gånger samma dag. Han har då saktat ned och kört långsamt.

Vittnet N.S.: Han träffade vid det angivna tillfället I.Å. utanför deras arbetsplats. I.Å. hade efter att de hade hälsat på varandra, ”här kommer han igen”. Han såg då en grå bil åka förbi. Därpå sade I.Å. efter en stund, ”här kommer han igen”. Det var samma gråa bil, som han tyckt sig känna igen som R.Å:s, och som kom från samma håll som tidigare.

Bedömning

Av utredningen framgår att R.Å. den 25 februari 2013 har meddelats ett kontaktförbud med giltighet t.o.m. den 25 februari 2014. Förbudet innebär förbud för honom att besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter I.Å.

Den fråga som tingsrätten till en början har att pröva är om R.Å. har överträtt kontaktförbudet i enlighet med vad åklagaren har gjort gällande.

I.Å. har lämnat omfattande och utförliga uppgifter om att R.Å. har överträtt förbudet. Härvid synes hennes minne ha stöd av anteckningar som hon kontinuerligt har fört. Någon omständighet ägnad att misstänka att hennes uppgifter innehåller oriktigheter har inte framkommit. Tvärtom har I.Å. varit försiktig när det gällt R.Å:s eventuella skuld och hållit för troligt att det var en tillfällighet att hon och R.Å. träffades den 14 april, punkten b) och att det då således inte var fråga om ett förföljande. I.Å:s uppgifter får ett synnerligen massivt stöd av den muntliga bevisningen som redovisats ovan, såväl vad gäller generella iakttagelser av R.Å. som av honom vid specifika tillfällen. Att märka är också att R.Å:s förklaringar allmänt sett framstår som dåliga bortförklaringar. Uppenbart är nämligen att det inte har funnits något sakligt skäl för honom att befinna sig intill I.Å:s bostad och att, även om Norrtälje är en liten stad, det inte är sannolikt att han av en slump har träffat på I.Å. i den omfattning som utredningen visar. Av det anförda följer att tingsrätten finner I.Å:s uppgifter tillförlitliga och att de därmed ska ligga till grund för tingsrättens bedömning. Genom hennes uppgifter är det dock inte styrkt att R.Å. vad gäller gärningen under punkten b) har gjort sig skyldig till överträdelse av kontaktförbud. Åtalet i den delen ska därför ogillas.

Som framgår ovan är R.Å. övertygad om ett stort antal överträdelser av kontaktförbud. Syftet med överträdelserna kan inte antagas ha varit annat än att kontrollera och förfölja I.Å. Det handlar sålunda om att han genom upprepade gärningar på ett mycket påträngande sätt ha kränkt I.Å. i hennes personliga integritet. Därmed och då var och en av gärningarna har utgjort ett led i en upprepad kränkning, ska R.Å. för gärningarna dömas för olaga förföljelse.

Påföljd m.m.

R.Å. återfinns i utdrag av belastningsregistret under sex avsnitt. Den senaste domen meddelades den 6 mars 2013 och avser olaga förföljelse och ofredande. Påföljden bestämdes till fängelse i sex månader och straffverkställighet genom intensivövervakning började den 17 maj 2013.

R.Å. har återfallit i brott, som ej är ringa, nära i tiden efter det att han dömts till fängelse för brott som i huvudsak begåtts mot samma målsägande som i detta mål. Med hänsyn härtill samt till brottets art bör annan påföljd än fängelse inte komma ifråga. R.Å. ska därför dömas till fängelse, varvid tingsrätten vid bestämmande av straffets läng i viss mildrande riktning beaktar att en stor del av brottligheten är begången före ett tidigare straff på fängelse börjat verkställas (34 kap. 3 § andra stycket brottsbalken).

Såväl åklagaren som R.Å. överklagade domen.

I hovrätten justerade åklagaren gärningsbeskrivningen enligt följande.

- Första meningen i andra stycket ska ha lydelsen: ”Den 25 februari 2013 delgavs R.Å. kontaktförbud innebärande förbud för R.Å. att besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter I.Å. fram till den 25 februari 2014”.

- Första meningen i tredje stycket ska ha lydelsen: ”R.Å. har överträtt meddelat kontaktförbud samt uttalat hot enligt följande”.

- I första meningen under punkten a) stryks ordet ”förfölja” och ersätts med orden ”följa efter”.

- I sista meningen under punkten a) utgår orden ”Han har därvid bl.a.”.

Åklagaren yrkade att hovrätten skulle döma R.Å. till ett längre fängelsestraff och R.Å. yrkade att åtalet skulle ogillas. Målsäganden I.Å. biträdde åtalet.

Hovrätten (hovrättsråden Mona Wildig, Lena Blixt och Catrine Björkman, referent, samt nämndemännen Clarence Bohlin och Ingegerd Ask) ogillade sex av punkterna i gärningsbeskrivningen men fastställde tingsrättens dom i övrigt och anförde följande.

SKÄL

Skuld

Hovrätten gör inte någon annan bedömning än den som tingsrätten har gjort när det gäller värderingen av den muntliga bevisningen i målet. Även hovrätten lägger därför I.Å:s berättelse till grund för prövningen av åtalet.

Vidare instämmer hovrätten i vad tingsrätten har anfört om att det är uppenbart att det inte funnits något sakligt skäl för R.Å. att befinna sig i närheten av I.Å. och att det inte är någon slump att han har träffat på I.Å. i den omfattning som utredningen visar.

Under den i åtalet aktuella tiden hade R.Å. ett kontaktförbud som innebar förbud att besöka eller på annat sätt ta kontakt med eller följa efter I.Å. Det var således inte fråga om ett s.k. utvidgat kontaktförbud avseende förbud att uppehålla sig i närheten av I.Å:s bostad eller arbetsplats eller annat ställe där hon brukar vistas.

När det gäller åtalet under punkten a) har åklagaren gjort gällande att R.Å. under perioden mars - 12 juni 2013 har överträtt meddelat kontaktförbud genom att i stort sett dagligen följa efter I.Å. Åklagaren har därvid påstått att R.Å., i ett kartläggande och kontrollerande syfte, har kört förbi hennes bostad och efter den 26 maj kört förbi I.Å:s broders bostad där hon vistats tillfälligt, tittat in i I.Å:s lägenhet eller mot broderns hus samt rört sig kring I.Å. på väg till och från arbetet och under promenader med hunden.

Vidare har åklagaren under punkterna c), e), k) och m) påstått att överträdelser har skett vid särskilt angivna tidpunkter genom att R.Å.

- har promenerat utanför I.Å:s bostad när hon befunnit sig på balkongen,

- vid upprepade tillfällen har gått och kört förbi I.Å:s bostad,

- har parkerat sin bil nära I.Å:s bostad, klivit ur bilen samt stått och tittat på henne eller mot hennes bostad, samt

- flera gånger har kört förbi och stirrat på I.Å. som befunnit sig utanför sin arbetsplats.

Åklagaren har vidare under punkterna d), f), g), h), i) och j) påstått att överträdelser skett genom att R.Å. på olika platser tilltalat I.Å. samt under punkten l) genom att han kört förbi I.Å. när hon var på väg till sitt arbete och tutat på henne.

Inledningsvis konstaterar hovrätten att det är utrett att R.Å. har agerat i enlighet med åklagarens gärningsbeskrivning under samtliga nu nämnda punkter, med undantag för påståendet under punkten f) om att han ska ha sagt att han älskar I.Å., punkten j) om att han ska ha hälsat på hunden och under punkten k) om att han ska ha klivit ur bilen. När det gäller punkten j) är det vidare genom I.Å: uppgifter utrett att R.Å. stannade bilen intill henne och vevade ner rutan samt att I.Å. då tilltalade honom och att han svarade henne.

R.Å:s agerande när han tilltalat I.Å. - punkterna d), f), g), h), i) och l) - är otvivelaktigt sådant att det faller under begreppet ta kontakt med i den mening som avses i 1 § lagen (1988:688) om kontaktförbud. Även vid händelsen som avses i punkten j) får R.Å. anses ha tagit kontakt med I.Å. I gärningsbeskrivningen har dock inte angetts att R.Å. skulle ha vevat ner bilrutan och som anges ovan har annat inte framkommit än att det var I.Å. som tilltalade R.Å. Frågan är då om det förhållande att han stannat bilen i närheten av henne, liksom hans agerande i övriga fall - punkterna a), c), e), k) och m) - kan anses innebära att han tagit kontakt med alternativt följt efter I.Å. i den mening som avses i lagen om kontaktförbud.

I förarbetena till lagen om besöksförbud anförs följande.

Besöksförbud innebär i normalfallet förbud för någon att besöka eller på annat sätt ta kontakt med en annan person eller att följa efter denne. Ett sådant generellt kontaktförbud omfattar till en början givetvis ett förbud att personligen söka upp den som förbudet avser att skydda, men även att ta kontakt t.ex. per telefon eller brev eller genom bud. Även kontakter av annat slag kan emellertid falla in under ett generellt kontaktförbud, t.ex. kontakter genom telegram eller liknande. Också andra åtgärder som sker i kontaktsyfte och som är ägnade att väcka den andra personens uppmärksamhet kan falla under förbudet, t.ex. att i omedelbar närhet av den som förbudet avses skydda göra obscena gester mot denne (prop. 1987/88:137 s. 40).

När det gäller utvidgat besöksförbud görs bl.a. följande uttalanden.

Ett sådant utvidgat besöksförbud skall kunna träffa den som utan godtagbara skäl återkommande uppehåller sig i anslutning till någons bostad eller arbetsplats och tar närmast sikte på den situationen att den mot vilken förbudet avses gälla försöker skrämma den som förbudet avses skydda genom att ständigt dyka upp i hans eller hennes närhet, men utan att ta någon direkt kontakt (a. prop. s. 42).

Vidare anges i förarbetena till lagen om kontaktförbud att avsikten med ändringen från besöksförbud inte var att utvidga tillämpningsområdet, utan att den ändring som skedde genom att ersätta uttrycket besöksförbud med kontaktförbud enbart var av språklig karaktär (prop. 2010/11:45 s. 37).

Utredningen visar inte att R.Å. har följt efter I.Å. genom att t.ex. följa efter henne mellan bostaden och arbetet. Inte heller har det påståtts eller framkommit att R.Å. vid de nu aktuella tillfällena har gjort några försök att få kontakt med I.Å. Det synes i stället ha rört sig om att R.Å. ofta dykt upp i I. Å:s närhet, utan att ta någon direkt kontakt med henne. Ett sådant beteende, dvs. att återkommande uppehålla sig i anslutning till I.Å:s bostad, arbetsplats och annat ställe där hon brukar vistas, hade kunnat utgöra överträdelse av ett utvidgat kontaktförbud. R.Å. har dock, som konstaterats ovan, vid i åtalet aktuella tidpunkter inte meddelats ett sådant kontaktförbud. Enligt hovrättens mening kan inte R.Å. genom sitt agerande anses ha kontaktat eller följt efter I.Å. i den mening som avses i 1 § lagen om kontaktförbud. Han har således inte överträtt meddelat kontaktförbud i nu berörda avseenden och åtalet under punkterna a), c), e), j), k) och m) ska därför ogillas. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.

R.Å:s agerande vid de händelser som avses i punkterna d), f), g), h), i) och l) innebär dock som anges ovan att han har kontaktat I.Å., vilket skett i strid med meddelat kontaktförbud. Överträdelserna kan inte anses vara ringa. Han ska därför dömas för dessa överträdelser. Vidare innebär de uttalanden som R.Å. har gjort under punkten h) och omständigheterna kring dessa att han har hotat I.Å. med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos henne framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person. Han har således även gjort sig skyldig till olaga hot enligt 4 kap. 5 § första stycket brottsbalken. Genom sitt beteende har R.Å. vid upprepade tillfällen på ett mycket påträngande och besvärande sätt sökt kontakt med I.Å. mot hennes vilja och utsatt henne för obehag. Han har vidare i början av mars 2013 dömts för bl.a. olaga förföljelse av I.Å. Med hänsyn till det anförda får R.Å. anses ha förföljt I.Å. genom nu aktuella brottsliga gärningar och var och en av gärningarna har utgjort ett led i en upprepad kränkning av hennes integritet. R.Å. ska därför dömas för olaga förföljelse.

Påföljd

R.Å. har kort tid efter det att han dömts till fängelse i sex månader för bl.a. olaga förföljelse av I.Å. på nytt begått samma brott mot henne. Med hänsyn härtill och till brottets art anser hovrätten, i likhet med tingsrätten, att annan påföljd än fängelse inte kan komma i fråga. Som tingsrätten har anfört ska det visserligen vid bestämmande av straffets längd beaktas att en stor del av den nu aktuella brottsligheten har begåtts innan den tidigare domen börjat verkställas (34 kap. 3 § andra stycket brottsbalken). Det måste emellertid även tas hänsyn till att en av överträdelserna som R.Å. gjort sig skyldig till har begåtts under tid då han genom intensivövervakning verkställt det ovan nämnda fängelsestraffet och att en överträdelse innefattar ett olaga hot. Vidare kan det förhållandet att det rör sig om återfall i likartad brottslighet inte anses till fullo beaktat genom påföljdsvalet. Vid en sammantagen bedömning av det nu anförda kommer även hovrätten, trots att vissa delar av åtalet här ogillas, fram till att fängelsstraffets längd ska bestämmas till fyra månader.

Hovrättens dom meddelad: den 28 augusti 2013.

Mål nr: B 7296-13.

Lagrum: 4 kap.4 b och 5 §§brottsbalken; 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud.

Litteratur: Prop. 1987/88 s. 40 och 42 samt prop. 2010/11:45 s 37.