RH 2013:75

Gärningspåstående: H har uppsåtligen den 19 oktober 2012 i sin bostad vid i Malmö, utan att ha rätt till det, innehaft vapen i form av ett avsågat hagelgevär och en elpistol, samt två hagelpatroner och åtta kulpatroner. - Brottet är att bedöma som grovt med hänsyn till att innehavet rört flera vapen, varav det avsågade geväret varit av särskilt farlig beskaffenhet, liksom att vapnen kan befaras komma till användning i kriminella sammanhang.

Tingsrätten: Utredningen har visat följande. H har sedan någon månad före den aktuella händelsen bott i lägenheten tillsammans med sin moder och sin nioårige son. Polis patrullerade i området och noterade att H, som befann sig där, hade tydliga tecken på narkotikapåverkan och han blev påtagligt nervös. Husrannsakan i lägenheten genomfördes. I ett litet värdeskåp i H:s rum påträffades cannabis och i en byrålåda fanns dopingpreparat samt tabletter bredvid en TV. Vidare påträffades kokain i portionsförpackningar i en plånbok på ett kassaskåp. En våg med spår av kokain och spår från H:s vänstra tumme fanns i lägenheten.

I en låda i H:s rum fanns 1 elpistol och 1 hagelgevär i en byrå. Geväret var tomt, men patroner fanns. Av utlåtande från polisens tekniska rotel framgår att hagelgeväret av fabrikat Winston kaliber 16-70 har provskjutits och fungerar utan anmärkning samt att vapnet faller under vapenlagen 1 kap. 2 § som skjutvapen och är tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 §. Patronerna utgörs av sådan ammunition som avses i vapenlagen 1 kap. 5 § och är tillståndspliktiga enligt 2 kap. 1 § och 8 §. Av utlåtande angående elpistolen framgår att den är en batteridriven elchockanordning som faller under vapenlagen 1 kap. 3 § som ett skjutvapen och är tillståndspliktigt enligt 2 kap. 1 §. Fotografier tagna med H:s Ipad utvisar bl. a. sonen med vapenreplika.

H har erkänt innehav av narkotikan. Hans förklaring om förvar för annans räkning och att han packat upp sakerna för att ha dessa lättillgängliga är inte trovärdig eller logisk. Omständigheterna att kokain var förpackad i portionspåsar, att kokain påvisats på vågen och förekomsten av redlinepåsar visar sammantaget med H:s inte trovärdiga berättelse att han har förvärvat narkotikan i överlåtelsesyfte och för annat än eget bruk.

H har erkänt vapenbrott. Med hänsyn till att brottet bestått av ett avsågat hagelgevär, vilket inte har något legalt användningsområde och är avsågat för att lätt kunna användas, bedömer tingsrätten att brottet på de av åklagaren angivna skälen ska bedömas som grovt. - H har nu gjort sig skyldig till brott av sådan art att påföljden bör bestämmas till fängelse. Det sammantagna straffvärdet är enligt tingsrättens bedömning fängelse 9 månader.

Hovrätten: Vapeninnehavet har avsett bl.a. ett avsågat hagelgevär; ett vapen av särskilt farlig beskaffenhet som inte har något legalt användningsområde och som, med hänsyn till omständigheterna kring H:s innehav, kunnat befaras komma till användning i kriminella sammanhang. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter anser hovrätten, liksom tingsrätten, att vapenbrottet bör bedömas som grovt.

Frivården har bedömt risken för återfall i missbruksrelaterad kriminalitet som hög, om inte H får stöd och kontroll i att bibehålla sin drogfrihet. Frivården har därför föreslagit att H döms till skyddstillsyn i förening med föreskrift om att dels genomgå det eller de program mot missbruk och/eller återfall i missbruk som frivården kan komma att bestämma, dels lämna prover för droganalys. Frivården, som bedömt H lämplig för samhällstjänst, har föreslagit att skyddstillsynen även förenas med samhällstjänst, något som H har samtyckt till. Förutsättningar för s.k. kontraktsvård har inte bedömts föreligga eftersom H på egen hand lyckats bryta sitt tidigare missbruk.

Hovrätten ansluter sig till tingsrättens bedömning att den brottslighet som H ska dömas för har ett straffvärde som motsvarar fängelse 9 månader Brottslighetens art i förening med det förhållandevis höga straffvärdet medför att det finns en mycket stark presumtion för fängelse som påföljd och, som en konsekvens av detta, att utrymmet för att döma H till någon annan påföljd är ytterst begränsat.

I målet har framkommit att H det senaste året genomgått en positiv utveckling på så sätt att han lyckats bli fri från ett tidigare drogberoende. Det saknas anledning ifrågasätta att han är i behov av stöd och kontroll för att förhindra återfall i missbruk och kriminalitet. Den av frivården föreslagna påföljden kan emellertid inte anses tillräckligt ingripande för att kunna ersätta fängelse som påföljd. Som tingsrätten funnit ska H därför dömas särskilt till ett fängelsestraff. Det finns inte skäl att frångå straffvärdet när strafftiden bestäms.