RH 2015:56

Straffmätning och påföljdsval i mål om människorov, mindre grovt brott.

Södertörns tingsrätt

Åklagaren väckte talan mot O.S. och H.M. för människorov enligt följande gärningsbeskrivning.

O.S. och H.M. har den 24 december 2013 i centrala Vårberg i Stockholm tillsammans och i samförstånd med varandra och okända gärningsmän bemäktigat sig, fört bort och spärrat in eller på annat sätt berövat K.R. friheten med uppsåt att öva utpressning.

Bemäktigandet har bestått i att H.M. tillsammans och i samförstånd med okända gärningsmän, på anmodan av O.S., misshandlat K.R., detta i närheten av en restaurang. Härefter har K.R. med tvång förts till en närliggande skogsdunge, där H.M. tillsammans och i samförstånd med okända personer, på anmodan av O.S., fortsatt att misshandla K.R. Misshandeln har bestått i att gärningsmännen tilldelat K.R. flera slag och sparkar mot ansiktet och kroppen med smärta, svullnad, rodnad, ömhet och slemhinneskada som följd.

Efter misshandeln i skogsdungen har K.R. med tvång förts till en lokal på Vårbergsplan.

Det olaga frihetsberövandet, som varat under några timmars tid, har bestått i att O.S. och H.M. tillsammans och i samförstånd med varandra och okända gärningsmän hållit fast K.R. och/eller haft honom under bevakning.

När K.R. befunnit sig i skogsdungen eller i lokalen eller mellan dessa platser, tid då han varit frihetsberövad, har O.S. och H.M. tillsammans och i samförstånd med varandra och okända gärningsmän med våld, se ovan, och hot om våld försökt förmå K.R. och/eller anhöriga till honom att skaffa fram och överlämna 50 000 kronor till dem. Hotet om våld har bestått i att någon eller några yttrat ord med innebörd att K.R. kommer att dödas om inte pengarna kommer fram samt att någon av gärningsmännen riktat och/eller tryckt ett pistolliknande föremål mot K.R. Brottet - utpressning - har inte kommit till fullbordan, men fara har förelegat att gärningsmännens agerande skulle ha lett till fullbordat brott, innebärande vinning för gärningsmännen och skada för K.R. eller anhöriga till honom.

O.S. och H.M. har begått gärningarna med uppsåt.

O.S. och H.M. bestred ansvar för brott.

Tingsrätten (rådmannen Christina Kopparberg samt nämndemännen Erik Frostegren, Inga-Lill Friberg och Martin Winstrand) fann i dom den 11 april 2014 att åtalet mot O.S. och H.M. var styrkt - dock med undantag för att tingsrätten inte ansåg att det var utrett att O.S. hade anmodat någon att misshandla K.R. Enligt tingsrätten hade O.S. närvarat under hela händelseförloppet och haft en ledande roll.

I fråga om gärningens rubricering anförde tingsrätten följande. Mot att människorovet ska bedömas som mindre grovt talar att K.R. utsatts för brott av flera personer som agerat gemensamt, att han hotats till livet, bland annat har ett vapen visats för K.R., och att han misshandlats av flera personer. Mot bakgrund främst av att bortförandet och frihetsberövandet av K.R. pågått under en begränsad tidsperiod om några timmar men även att denne inte har drabbats av svårare fysiska skador finner ändå tingsrätten att människorovet ska bedömas som mindre grovt.

I fråga om straffmätning och påföljdsval anförde tingsrätten bland annat följande. Straffet för mindre grovt människorov är fängelse i högst sex år. Det människorov K.R. utsatts för framstår som empatilöst och mycket straffvärt. Det har också inneburit ett allvarligt angrepp mot K.R:s trygghet till person. Tingsrätten bedömer straffvärdet i detta fall till fängelse ett år och fyra månader. Både gärningens straffvärde och art talar med styrka för ett fängelsestraff. Tingsrätten bestämmer påföljden till fängelse i enlighet med straffvärdet, ett år och fyra månader.

DOMSLUT

Tingsrätten dömer O.S. för människorov, mindre grovt brott, och narkotikabrott, ringa brott, till fängelse 1 år och 4 månader.

Tingsrätten dömer H.M. för människorov, mindre grovt brott, till fängelse 1 år.

Hovrätten

Åklagaren och O.S. överklagade tingsrättens dom.

Åklagaren yrkade att hovrätten skulle döma O.S. för människorov, mindre grovt brott, till ett längre fängelsestraff än tingsrätten bestämt.

O.S. yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet för människorov.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Joakim Zetterstedt och Ulrika Stenbeck Gustavson, tf. hovrättsassessorn Fredrik Bergman, referent, samt nämndemännen Elisabeth Bovin Exner och Louise Åstrand) anförde i dom den 30 april 2015 i huvudsak följande.

DOMSKÄL

I enlighet med tingsrättens dom, som inte har överklagats i den delen, ska O.S. dömas för ringa narkotikabrott.

När det gäller åtalet för människorov har parterna lagt fram samma bevisning i hovrätten som i tingsrätten. Tingsrätten har i sin dom utförligt redogjort för den utredning som har lagts fram och hur tingsrätten har värderat denna. Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att O.S. har begått den åtalade gärningen.

Den gärning som O.S. har begått innefattar misshandel, olaga hot, olaga frihetsberövande och försök till utpressning. Även om O.S. inte själv utfört samtliga gärningsmoment får han på det sätt som tingsrätten angett anses ha haft en ledande roll i händelseförloppet, som synes ha sin bakgrund i en skuld som K.R. haft till O.S. Gärningen är, som tingsrätten funnit, att bedöma som människorov. Åklagaren har i hovrätten förklarat att han godtar tingsrättens bedömning att människorovet är att anse som mindre grovt. Trots att det inte varit fråga om ett helt kortvarigt händelseförlopp, anser hovrätten mot bakgrund främst av omständigheterna kring frihetsberövandet och de relativt lindriga skador som misshandeln medförde, att tingsrättens rubricering ska godtas. O.S. ska alltså dömas för människorov som är att bedöma som mindre grovt.

Straffet för människorov är fängelse lägst fyra år och högst fängelse på livstid. Är brottet mindre grovt är föreskrivet fängelse i högst sex år. Även om gärningen ska rubriceras som ett mindre grovt människorov ligger den enligt hovrätten inte långt ifrån att rubriceras som ett sådant brott av normalgraden. K.R. har under flera timmars tid varit frihetsberövad av en stor grupp angripare som misshandlat och hotat honom. Han har utsatts för ett utpressningsförsök under vapenhot och fruktat för sitt liv. Även hans familj har dragits in i utpressningsförsöket. Gärningen har inneburit ett allvarligt angrepp på K.R:s liv, hälsa och trygghet till person. Enligt hovrätten har gärningen ett straffvärde motsvarande två års fängelse. Vid sådan bedömning kan någon annan påföljd än fängelse inte komma i fråga. Påföljden ska därför bestämmas till två års fängelse. Tingsrättens dom ska ändras i enlighet med detta.

DOMSLUT

Hovrätten ändrar tingsrättens dom på det sättet att fängelsestraffets längd bestäms till två år.

Tf. hovrättsassessorn Fredrik Bergman var skiljaktig och ansåg att åtalet mot O.S. skulle ogillas.

Hovrättens dom meddelad: den 30 april 2015.

Mål nr: B 4656-14.

Lagrum: 4 kap. 1 § andra stycket brottsbalken.