RH 2016:18

Tingsrätten har avvisat ett rättegångsombud och dömt honom för rättegångsförseelse till penningböter. Hovrätten har funnit att ombudets uttalanden i skrift med anklagelser om brott, som inte bara avsett motparten i målet och dennes ombud utan även tredje man, inte haft någon relevans för prövningen av målet och inte heller varit i proportion till syftet som de skulle tjäna. Hovrätten fastställde därför beslutet om rättegångsförseelse. Hovrätten fann dock att ombudet genom uttalandena inte visat prov på olämplighet i sådan utsträckning att han bör avvisas som ombud.

Södertörns tingsrätt

I ett mål gällande fordran yttrade sig käranden, ett aktiebolag, genom ombudet H.S. och anförde att svaranden I.S., hennes make och hennes ombud i målet, advokaten R.I. ägnar sig åt ”bluffakturor, fakturabedrägerier, försäkringsbedrägerier samt bolagsplundring”, och att I.S. genom ombudet R.I. ”på falska grunder beviljats statlig rättshjälp”. Härutöver gjordes påståenden om att I.S. tillsammans med sin make och ombudet R.I. tömt ett visst bolag (som inte annars förekom i målet), på likvida medel.

I yttrande invände I.S. genom ombudet R.I. att inlagan var ”synnerligen opassande författad särskilt med beaktande av de flertalet ogrundade påståendena och anklagelserna som framförs” och hemställde om att tingsrätten skulle avvisa kärandeombudet i målet ”för det fallet att motpartsombudets kommande anföranden formuleras på likartat sätt”.

Aktiebolaget uttalade därefter i skrift upprättad av ombudet H.S. att ”I vanlig ordning bestrider I.S., och även hennes make, sin betalningsskyldighet först när ärendet hamnat hos Kronofogden (…) ” samt ”I.S., och även hennes man, saknar betalningsvilja och viljan att göra rätt för sig”. Härutöver upprepades anklagelserna mot I.S., hennes man och hennes ombud avseende plundring av ett bolag och ”bedrägligt” tillgodogörande av rättshjälp. Aktiebolaget hemställde även om att tingsrätten skulle avvisa motpartsombudet R.I. som ombud i målet.

Tingsrätten väckte frågorna om rättegångsförseelse och avvisning av H.S. som ombud i målet. H.S. bereddes tillfälle att yttra sig över frågorna.

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Kai Koskela) anförde i beslut den 26 augusti 2014 bl.a. följande.

SKÄL

Rättegångsförseelse

Enligt 9 kap. 5 § rättegångsbalken döms den som i rättegångsskrift uttalar sig otillbörligt till penningböter. H.S. har i skrift till tingsrätten upprepade gånger framställt anklagelser om att motparten, hennes make och även motpartsombudet varit delaktiga i diverse brottslig verksamhet. De förfaranden som anklagelserna gäller avser inte förhållanden av någon skönjbar relevans till det förevarande målet. Anklagelserna kan inte anses befogade av H.S:s uppgifter som ombud för sin huvudman. Att vid upprepade tillfällen i rättegångsskrift framföra flagranta och omfattande anklagelser mot annan, utan att dessa anklagelser har betydelse i målet, är klart olämpligt, särskilt för ett anlitat juridiskt ombud. H.S. ska därför dömas för rättegångsförseelse.

Avvisning av ombud

Enligt 12 kap. 2 § rättegångsbalken får såsom ombud inte brukas annan än den som rätten med hänsyn till redbarhet, insikter, och tidigare verksamhet finner lämplig att vara ombud i målet. Visar ombud oredlighet, oskicklighet eller oförstånd eller finnes han eljest olämplig, skall rätten enligt 12 kap. 5 § rättegångsbalken avvisa honom som ombud i målet. Rätten har att självmant beakta reglerna om behörighet att vara ett ombud. Om ett ombud bedöms som olämpligt ska rätten därför avvisa ombudet oberoende av parternas inställning. Den som uppträder som juridiskt ombud inför domstol får anses skyldig att iaktta måttfullhet i sina uttalanden om andra personer. Utrymmet för överdrivna personangrepp måste anses särskilt begränsat när det inte är frågan om försvar i brottmål. I det förevarande fallet har anklagelserna och de offensiva uttalandena dessutom till del riktats mot en person som vare sig är part eller ombud i målet. Genom sitt förfarande vid utformandet av rättegångsskrifter i målet har H.S. visat prov på olämplighet som ombud i detta avseende. Han ska därför avvisas som ombud i målet.

SLUT

1. Tingsrätten avvisar H.S. som ombud i förevarande mål.

2. Tingsrätten dömer H.S. för rättegångsförseelse till penningböter om 1 000 kr.

Hovrätten

Aktiebolaget och H.S. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att besluten skulle upphävas.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Ulrika Beergrehn, Patrik Schöldström, referent, och Dan Öwerström) anförde i beslut den 26 september 2014 bl.a. följande.

Rättegångsförseelse

På de av tingsrätten redovisade skälen finner hovrätten att H.S. har uttalat sig otillbörligt. Yttrandefriheten innefattar inte rätt att göra sådana uttalanden. Under vissa omständigheter kan det visserligen anses tillåtligt, som en del av yttrandefriheten, att framföra påståenden om att motparten utför sin talan på ett klandervärt sätt. Sådana påståenden ska dock vid en helhetsbedömning stå i proportion till de syften de ska tjäna (Europadomstolens avgörande den 21 mars 2002 i målet Nikula v. Finland). De påståenden om brott som H.S. framfört har ingen relevans för prövningen av målet. Påståendena avsåg inte heller personer som är parter i målet. På grund av det anförda är det således hovrätten bedömning att omständigheterna inte varit sådana H.S:s uttalanden varit tillåtliga. Överklagandet i denna del ska därför avslås.

Avvisning av H.S. som ombud

Rättegångsförseelsen talar visserligen starkt för att H.S. är olämplig som ombud, men hovrätten finner att han inte därigenom visat prov på olämplighet i sådan utsträckning att han bör avvisas som ombud. Överklagandet i denna del ska därför bifallas.

SLUT

1. Hovrätten upphäver tingsrättens beslut att avvisa H.S. som ombud i mål T 4708-14 (punkten 1 i beslutet).

2. Hovrätten avslår H.S:s överklagande till den del det avser beslutet i fråga om rättegångsförseelse.

Hovrättens beslut meddelat: den 26 september 2014.

Mål nr: Ö 8061-14.

Lagrum: 9 kap. 5 § och 12 kap. 5 §rättegångsbalken.

Rättsfall: Europadomstolens avgörande den 21 mars 2002 i målet Nikula v. Finland.