RH 2016:21

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Anna-Lena Järvstrand samt nämndemännen Peter Åsell, Carin Beije och Markus Nordström) anförde i beslut den 13 februari 2015 bl.a. följande.

SKÄL

Frågan i ärendet rör överflyttning av barn enligt den i Haag den 25 oktober 1980 dagtecknade konventionen om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (1980 års Haagkonvention), vilken tillträtts av både Sverige och Malta. Konventionen har införlivats i svensk rätt genom lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn (verkställighetslagen).

Enligt 11 § verkställighetslagen ska barn som olovligen har förts hit till landet eller som olovligen hålls kvar här överflyttas till den från vilken barnet undanhålls, om barnet omedelbart före bortförandet eller kvarhållandet hade hemvist i en stat som tillträtt Haagkonventionen.

Enligt andra stycket nämnda paragraf är ett bortförande eller kvarhållande olovligt om bortförandet eller kvarhållandet strider mot den rätt att ta vård om barnet som dess vårdnadshavare har i den stat där barnet hade sin hemvist omedelbart före bortförandet eller kvarhållandet och denna rätt också utövades vid den tidpunkt då barnet bortfördes eller kvarhölls eller skulle ha utövats vid denna tidpunkt om inte bortförandet eller kvarhållandet hade ägt rum.

Tingsrätten konstaterar inledningsvis att det inte råder något tvivel om att J.Y.K. olovligen bortförts från Malta. Det finns dels domstolsbeslut på att J.Y.K. inte får åka ut från Malta, dels en pappa som är vårdnadshavare och som har rätt till umgänge med J.Y.K. på Malta. Att J.Y.K. hade sitt hemvist på Malta råder det enligt domstolen inte heller något tvivel om även om M.U.Y. gjort något annat gällande. J.Y.K. har i princip bott på Malta hela sitt liv tillsammans med sina föräldrar, som enligt vad som framkommit i ärendet också var bosatta på Malta i september 2014.

Frågan i målet gäller huvudsakligen om M.U.Y. och J.Y.K. befinner sig i Sverige och att J.Y.K. således olovligen hålls kvar här. Tingsrätten kan inte med absolut säkerhet slå fast att så är fallet men tingsrätten kan konstatera att oerhört mycket talar för att så är fallet. M.U.Y. är svensk och uppvuxen i Sverige. Hon har sin familj i Sverige, hon bad om rättens tillåtelse att åka till bland annat Sverige, hon har enligt A.K. till honom uttryckt, vilket tingsrätten inte ser någon anledning att betvivla, att om hon får åka till Sverige med J.Y.K. kan A.K. få mera umgänge med J.Y.K. - två veckor vid jul och påsk. Vidare har M.U.Y:s mamma och pappa, enligt en polisanteckning gjord den 26 september 2014 och avsedd för den maltesiska polisen, den 25 september 2014 uppgett att M.U.Y. och J.Y.K. kom till Sverige två veckor tidigare. Att M.U.Y:s mamma M.Y. i dag säger att polisen måste ha missuppfattat vad hon och hennes make sagt lämnar tingsrätten därhän. Vad som ytterligare talar för att M.U.Y. och J.Y.K. befinner sig i Sverige är att både A.K. och hans svåger K.W. har uppgivit att M.U.Y:s brorsson i en Facebook-kontakt i oktober 2014 uttryckt att M.U.Y. och J.Y.K. skulle vara hos dem under julen. Han hade också talat om att han kunde vara kontaktman men strax därefter försvann han från Facebook.

M.Y. har såväl till polisen efter den 25 september 2014 som till tingsrätten uppgett att hon inte vet var hennes dotter och barnbarn befinner sig men att hon inte heller är orolig eftersom hennes dotter den 10 september 2014 sagt till henne att inte vara orolig. Uppgiften är svår att ta till sig och framför allt är det svårt att sätta tilltro till den. Oavsett talar alltför mycket för att M.U.Y. och J.Y.K. befinner sig i Sverige för att tingsrätten ska kunna vägra A.K. det beslut som han hemställt om hos tingsrätten.

Vid denna bedömning beaktar tingsrätten att det i ärendet under alla omständigheter är utrett att J.Y.K. olovligen bortförts från Malta och att han - var han än befinner sig i världen - ska återföras till A.K. och Malta. För det fall den svenska polisen inte skulle lyckas med att finna J.Y.K. i Sverige för att återföra honom till A.K. och Malta är det olyckligt men allvarliga försök måste dock göras.

Vad gäller invändningen om att det skulle föreligga vägransgrund eftersom det finns en allvarlig risk för att överflyttningen skadar barnets kroppsliga eller själsliga hälsa eller i övrigt försätter barnet i en situation som inte är godtagbar konstaterar tingsrätten att mycket krävs för tillämpning av bestämmelsen i fråga.

De risker som barnet ska utsättas för är enligt förarbetena till lagen sådana som framgår av objektiva omständigheter. Man tar sikte på främst förhållanden i landet som barnet ska överflyttas till - krigszon, flyktingläger eller andra svåra yttre förhållanden. Något dylikt eller jämförbart kan knappast vara förhanden på Malta. Inte heller kan det vara någon fara för J.Y.K. att vara med A.K. Till och med M.Y. har i sitt vittnesmål uppgivit att A.K. är snäll mot J.Y.K., vilket inte ger intryck av att det skulle vara någon risk att överflytta J.Y.K. till A.K. och Malta.

Sammanfattningsvis finner tingsrätten att tillräckligt mycket talar för att M.U.Y. och J.Y.K. finns i Sverige och inget mot att han ska återföras till A.K. och Malta varför A.K:s ansökan ska bifallas.

---

BESLUT

1. J.Y.K. ska överflyttas till A.K.

2. ---

3. ---

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Ulrika Beergrehn, Patrik Schöldström, referent, och Dan Öwerström) anförde i beslut den 17 juni 2015 bl.a. följande.

SKÄL

Som tingsrätten redovisat gäller målet överflyttning av barn i enlighet med 1980 års Haagkonvention, vilken konvention har tillträtts av Sverige och Malta samt blivit införlivad i svensk rätt genom verkställighetslagen.

Enligt 11 § första stycket verkställighetslagen ska, som tingsrätten också redovisat, ett barn, som olovligen har förts hit till landet eller som olovligen hålls kvar här, på ansökan överflyttas till den från vilken barnet undanhålls, om barnet omedelbart före bortförandet eller kvarhållandet hade hemvist i en stat som tillträtt Haagkonventionen.

I likhet med tingsrätten kan också hovrätten konstatera att det inte råder något tvivel om att J.Y.K. olovligen bortförts från Malta där han hade hemvist vid tiden för bortförandet. Hovrätten konstaterar också att fadern A.K. i sin egenskap av vårdnadshavare och umgängesförälder, vid den tidpunkten utövade sin rätt att ta hand om J.Y.K. på det sätt som avses i 11 § andra stycket verkställighetslagen. Frågan är då om J.Y.K. - som A.K. påstår men M.U.Y. förnekar - befinner sig i Sverige. Att det i så fall innebär att J.Y.K. olovligen förts hit och olovligen hålls kvar här står också klart.

I målet har A.K. åberopat utredning till stöd för att J.Y.K. befinner sig här i landet. Av ett ”M-formulär”, dvs. ett meddelande från svensk till maltesisk polis, framgår att M.U.Y:s föräldrar, när svensk polis var där på besök, skulle ha sagt att hon och J.Y.K. kom tillbaks till Sverige två veckor tidigare. Uppgiften bygger uppenbarligen på vad H.A. vid Hallandspolisen hade rapporterat, bl.a. i ett e-brev, om sitt besök hos föräldrarna. Hovrätten konstaterar att vad H.A. anger i e-brevet inte ger stöd för att föräldrarna gjort det uttalande som återges i M-formuläret. I skrivelse ställd till hovrätten har H.A. också förklarat att han inte rapporterat ovan angivna uppgift samt att föräldrarna heller inte lämnat den uppgiften till honom. I skrivelsen anger han också att han, på grund av föräldrarnas lugn, haft sina aningar om att de inte talat sanning vad gäller deras kontakt med dottern. Hovrätten finner, med hänsyn till H.A:s skrivelse, att uppgiften i polisrapporten inte ger något stöd för att J.Y.K. finns i Sverige. Det är inte heller möjligt, enligt hovrätten, att dra några slutsatser beträffande var J.Y.K. finns av vad H.A. i övrigt anger till hovrätten.

A.K. har också åberopat uppgifter från en konversation han haft i oktober 2014 på Facebook med M.U.Y:s brorson W.Y. där denne anger ”but [M.U.Y.] is coming to sweden around christmas i gues”. Enligt hovrättens mening är uttalandet så vagt att det inte ger nämnvärt stöd för att J.Y.K. finns i Sverige.

A.K. har vidare åberopat en utsaga av hans mor nedtecknad av polis i Tyskland där hon intygar att hon den 30 maj 2015 ringde hem till M.U.Y:s föräldrar, att en pojke med samma röst som J.Y.K. svarade på svenska men att samtalet sedan avbröts. Enligt hovrättens bedömning ger moderns uppgifter endast ett mycket begränsat stöd för att J.Y.K. skulle finnas i Sverige.

Övriga av A.K. anförda omständigheter, bl.a. att M.U.Y. är svensk medborgare och uppvuxen i Sverige samt att hon har föräldrar och andra släktingar här i landet, ger enligt hovrättens mening inget stöd för att hon och J.Y.K. faktiskt befinner sig här. Hovrätten noterar i detta sammanhang att hon, såvitt framkommit, i det svenska folkbokföringsregistret står som avregistrerad år 1998.

Därtill kommer att hovrätten den 25 maj 2015 kontaktades av polisen i Halland som upplyste att polisen hade vidtagit en del åtgärder men inte hittat M.U.Y. eller J.Y.K, att J.Y.K. är efterlyst och att det i princip kan uteslutas att de finns här i landet.

Vid en samlad bedömning av vad som framkommit genom utredningen i målet finner hovrätten att, även om M.U.Y. och J.Y.K. har viss anknytning till Sverige genom här boende släktingar och det finns omständigheter som skulle kunna tyda på att släktingarna känner till var de uppehåller sig, ger utredningen inte underlag för att ens anta att J.Y.K. för närvarande befinner sig i Sverige. Fråga uppkommer då vilken betydelse detta får för hovrättens prövning av A.K:s ansökan om överflyttning.

11 § verkställighetslagen förutsätter enligt sin ordalydelse att barnet finns här i landet. Den fråga som aktualiseras i målet är dock med vilken grad av säkerhet detta ska kunna konstateras utifrån den utredning som lagts fram i målet. Lagens förarbeten behandlar inte frågan och den synes inte heller ha diskuterats i doktrin eller rättspraxis.

Verkställighetslagen införlivar 1980 års Haagkonvention med svensk lag. Eftersom verkställighetslagen bestämmelser i här aktuellt avseende således är konventionsbundna ska bestämmelserna så långt möjligt tolkas så att de överensstämmer med Sveriges internationella åtaganden enligt konventionen och etablerad internationell praxis.

Också bestämmelserna i 1980 års Haagkonvention ger uttryck för att barnet ska finnas i det land där överflyttning begärs för att en ansökan ska kunna bifallas. Konventionssamarbetet tillhandahåller också en ordning för att genom samarbete mellan ländernas centralmyndigheter försöka lokalisera ett barn som påståtts ha förts bort. Därtill kommer att artikel 12, tredje stycket, i 1980 års Haagkonvention uttryckligen medger en rätt för myndigheterna som har att pröva en ansökan att vilandeförklara eller avslå en ansökan om det finns skäl att anta att barnet har förts till ett annat land. Dessutom förutsätter prövningen av en ansökan om överflyttning att en bedömning kan göras av barnets faktiska situation eftersom det annars inte är möjligt att ta ställning till om någon vägransgrund är tillämplig. Mot denna bakgrund finner hovrätten, till skillnad från tingsrätten, att det av utredningen i målet måste framgå att barnet finns i Sverige för att en ansökan om överflyttning ska bifallas.

Hovrätten har i det föregående funnit att utredningen i målet inte ger underlag för att ens anta att J.Y.K. för närvarande befinner sig i Sverige. Vid sådant förhållande saknas enligt hovrätten förutsättningar för att bifalla A.K:s ansökan. Tingsrättens beslut om överflyttning ska därför upphävas och A.K:s ansökan avslås.

---

BESLUT

1. ---

2. ---

3. Med upphävande av tingsrättens beslut under punkterna 1 och 2 avslår hovrätten A.K:s yrkande att parternas barn J.Y.K. ska överflyttas till honom.

4. ---

5. ---

Hovrättens beslut meddelat: den 17 juni 2015.

Mål nr: ÖÄ 2065-15.

Lagrum: 11 § lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn; artikel 12 tredje stycket 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn.