Beviskrav

Beskrivning saknas!

Rättsfall110

NJA 1992 s. 446: Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott samt om anlitande av psykologisk expertis som hjälpmedel vid bedömningen av trovärdigheten hos målsägande- och vittnesutsagor. Dessutom frågor om gränsdragningen mellan våldtäkt och grov våldtäkt samt om skadestånd till den som har utsatts för omfattande sexuella övergrepp.
RH 2011:55: Fråga om beviskrav i mål om förverkande. Även fråga om tappande part vid tingsrätten - utan att klaga i huvudsaken - har rätt till ersättning för rättegångskostnader där när huvudsaken ändras i hovrätten.
NJA 2008 s. 1053: Beviskravet för samäganderätt när någon vill få till stånd en försäljning av lös egendom enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt och motparten invänder att han eller hon är ensam ägare till egendomen.
RH 2001:52: Åtal för medhjälp till främjande av flykt ogillat på grund av att det inte visats att den gärning som medhjälpen avsåg för medhjälparen varit i tillräcklig mån konkretiserad.
NJA 2014 s. 699: För att det av endast det förhållandet, att vissa kroppsskador föreligger, ska kunna vara ställt utom rimligt tvivel att dessa har orsakats av någon på ett visst angivet brottsligt sätt, måste krävas att slutsatsen vilar på en vetenskaplig ståndpunkt som det finns mycket starka belägg för. Samtidigt måste det vara i praktiken uteslutet att det finns någon annan tänkbar förklaring till skadorna.
NJA 1998 s. 50: Klagan över domvilla. Fråga om en HovR:s ändrade bedömning i ett tvistemål berott på att HovR:n, som avgjort målet utan huvudförhandling, gjort en annan tilltrosbedömning än TR:n beträffande en parts utsaga i TR:n under sanningsförsäkran eller på att HovR:n vid sin prövning skärpt beviskravet för att ett åberopat förhållande skulle anses styrkt. Klagan har lämnats utan bifall, då klaganden ej visat att HovR:n avvikit från TR:ns bedömning i tilltrosfrågan. - Tillika fråga om HovR:ns val av handläggningsform inneburit domvilla.
MIG 2014:1: En asylsökande som påstår sig vara underårig har bevisbördan för att göra sin uppgivna ålder sannolik. Han eller hon kan erbjudas möjligheten att använda en läkarundersökning som ett bevismedel för att uppfylla sin bevisbörda. Det finns ingen skyldighet för Migrationsverket att erbjuda en läkarundersökning, endast en skyldighet att informera om möjligheten att genomgå en sådan. En medicinsk åldersbedömning är dock endast ett av flera bevismedel som den enskilde kan använda sig av för att uppfylla sin bevisbörda vad åldern beträffar.
NJA 1982 s. 525: Fråga, i tre särskilda fall i mål om ansvar enligt narkotikastrafflagen (1968:64), i vad mån åklagarens gärningsbeskrivning över huvud innefattade påståenden om någon enligt nämnda lag straffbar gärning. Tillika frågor om vilka krav som skall ställas på bevisningens styrka.
RK 2013:1: Fråga om revidering av Post- och telestyrelsens s.k. hybridmodell för beräkning av de kostnader som ska ligga till grund för kostnadsorienterade priser för det metallbaserade accessnätet (LLUB), speciellt fråga om kvartalsavgift (s.k. väg till hus-avgift). Tillika fråga om talerätt för icke-förpliktigad operatör.
MÖD 2015:34: Byggsanktionsavgift ----- I ärenden om byggsanktionsavgift måste tillsynsmyndigheten visa att det finns förutsättningar att besluta om byggsanktionsavgift. Bevisbördan för samtliga omständigheter som ligger till grund för beslutet om byggsanktionsavgift vilar alltså på tillsynsmyndigheten; såväl att överträdelsen verkligen har ägt rum, som att överträdelsen kan träffas av byggsanktionsavgift. Även fråga om gränsdragning mellan rivning i förening med uppförande av ny byggnad och genomgripande ändring av en byggnad samt förutsättningar att påföra byggsanktionsavgift för flera överträdelser.
NJA 2009 s. 244: I mål mot A med krav på att denne såsom registrerad ägare till en bil skall utge trafikförsäkringsavgift har A invänt att han inte är ägare till bilen och att hans namnteckning förfalskats på anmälan om ägarbyte. Försäkringsplikten har ansetts åvila A när han inte gjort sitt påstående sannolikt.
NJA 1992 s. 263: I mål om fordran på grund av inköp med användande av kontokort har kontokortsinnehavaren invänt att de av kontokortsföretaget åberopade inköpsnotorna var falska. Det har ansetts åvila kontokortsinnehavaren att göra åtminstone antagligt att det förelåg en förfalskning, underskrifts- eller innehållsförfalskning. Om detta krav uppfyllts fordras för bifall till kontokortsföretagets talan att det visar att inköpsnotan är äkta.
RH 2010:42: En hyresgäst har underlåtit att inställa sig till sammanträde vid hyresnämnden och har inte heller i hovrätten bemött hyresvärdens uppgifter om misskötsamhet. Underlåtenheten att bemöta hyresvärdens uppgifter har inte inneburit att uppgifterna kunnat anses som vitsordade utan har endast getts en viss bevisverkan.
NJA 2000 s. 355: En föreläsning vid ett universitet har spelats in på videogram för offentliggörande. Uttalanden vid föreläsningen som bedömts innefatta hets mot folkgrupp har inte ansetts åtnjuta meddelarskydd enligt yttrandefrihetsgrundlagen.
RK 2009:1: Fråga om bl.a. bevisbörda och beviskrav i mål om kostnadsorienterad prissättning i enlighet med LRIC-modellen, bl.a. vilken betydelse det har vid bedömningen av vad som är visat ifråga om vad en effektiv operatör skulle ha för kostnader för en viss tjänst att tjänsten upphandlats. Även fråga om vad som är "saken" i målet.
RH 2016:75: Hyresnämndsmål. En son sammanbodde med sin mor under två och ett halvt år innan hon flyttade till ett vårdboende. Modern var 88 år gammal när sammanboendet inleddes och led av Alzheimers sjukdom. Hovrätten har funnit att ett sammanboende under två och ett halvt år inte uppfyller varaktighetsrekvisitet och att moderns flytt till vårdhemmet inte utgjorde en sådan plötslig och oförutsedd händelse som skulle kunna leda till att varaktighetsrekvisitet trots allt var uppfyllt.
NJA 2008 s. 890: Klagan över domvilla. Svaranden i ett mål om betalningsföreläggande anför att han inte delgivits Kronofogdemyndighetens föreläggande innan utslag meddelades och att en annan olovligen skrivit hans namnteckning på delgivningskvittot. Bifall till klagan har ansetts förutsätta att han förklarar vad som inträffat och lägger fram någon bevisning som stöd för detta.
RH 2016:33: Vid påstående om innehållsförfalskning av gåvobrev har gåvogivaren ansetts ha bevisbördan för att handlingens text har ändrats efter undertecknandet och sålunda inte gett uttryck för någon gåvoavsikt. Beviskravet har utformats så att gåvogivaren ska göra detta övervägande sannolikt. Även fråga om ocker.
NJA 2017 s. 316: Bevisvärdering i mål om sexualbrott (I och II).
NJA 2015 s. 233: Konsumentköp. Beviskrav och betydelsen av köparens undersökning.
NJA 1993 s. 616: Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott. Dessutom frågor om gränsdragning dels mellan våldtäkt och grov våldtäkt dels mellan sexuellt ofredande och sexuellt umgänge med barn.
NJA 1991 s. 83: Frågor om beviskrav och bevisvärdering i mål om våldtäkt och misshandel.
NJA 2013 s. 524: Konsumentköp. En vecka efter att en köpt dörr hade avlämnats hos köparen uppdagade denne, i samband med att dörren bars till huset och monterades, att dörren var skadad. Bevisbörda och beviskrav för att felet fanns vid avlämnandet.
MIG 2011:25: Om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning till make eller maka i Sverige och förhållandet har upphört, får fortsatt uppehållstillstånd ändå ges om utlänningen gör sannolikt att det i förhållandet förekommit våld eller annan allvarlig kränkning av hans eller hennes frihet eller frid. Det ska även göras antagligt att detta är den främsta anledningen till att relationen upphört. Vid bedömningen bör särskilt beaktas de svårigheter som kan föreligga för personer som utsatts för våld i nära relationer att vända sig till polis och andra institutioner eller att överhuvudtaget söka hjälp och berätta om sin situation för omgivningen. I detta sammanhang bör också hänsyn tas till sökandens individuella bakgrund och förutsättningar.
MIG 2010:6: Vilket beviskrav som ska tillämpas vid bedömningen av om det föreligger synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen är beroende av vilka omständigheter som åberopas som grund för uppehållstillstånd med stöd av den bestämmelsen. När situationen i hemlandet åberopas som grund måste sökanden göra sannolikt att det föreligger en risk för social utstötning eller andra svårigheter vid ett återvändande till hemlandet. Sökandens berättelse om omständigheter som påstås medföra en risk för svårigheter efter hemkomsten får, i den mån bevisningen om detta brister, därvid godtas om den framstår som trovärdig och sannolik.
HFD 2016:39: Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende.
NJA 1989 s. 862: Fråga vid åtal för sakhäleri avseende pengar om beviskravet beträffande förbrottet. Tilltalad, som överklagat HovR:ns fällande dom i skuldfrågan, har avlidit efter huvudförhandlingen i HD men innan HD meddelat dom i målet. Skuldfrågan har prövats genom domen utan att den tilltalades anhöriga beretts tillfälle att yttra sig.
NJA 1986 s. 470: Ett avtal om vagnskadeförsäkring innehåller en undantagsklausul för fall då fordonets förare gjort sig skyldig till bl a rattonykterhet. Fråga om beviskravets styrka för klausulens tillämpning.
RH 2001:20: Fråga om beviskrav för konsument där konsumentförsäkringslagen inte är tillämplig.
NJA 2003 s. 113: Fråga om beviskravet i mål om brott mot griftefrid.
NJA 1990 s. 555: Fråga huruvida det har blivit styrkt att en person som har åtalats för rattfylleri har fört bilen.
RH 1994:80: Fråga om beviskravets styrka när försäkringsgivaren i mål om försäkringsersättning för nedbrunnen byggnad invänder att försäkringstagaren uppsåtligen eller genom grov oaktsamhet framkallat försäkringsfallet.
NJA 1991 s. 56: Bevisvärdering i mål om ansvar för misshandel och vållande till annans död.
NJA 1991 s. 374: I mål om ansvar för olaga hot var den tilltalade häktad på grund av fara för fortsatt brottslighet. I utlåtande över rättspsykiatrisk undersökning angavs att han hade begått brottet under inflytande av sinnessjukdom men att han ej var oundgängligen i behov av sluten psykiatrisk vård. Fråga om den tilltalade fortfarande skulle hållas häktad i målet.
NJA 1991 s. 370: Fråga om beviskrav i mål om underhållsbidrag till barn.
NJA 1982 s. 114: Fråga om beviskrav i mål om rattfylleri.
RH 2016:21: Överflyttning av barn enligt 1980 års Haagkonvention. Fråga bl.a. om barnet - som sökanden påstått men motparten förnekat - befann sig i Sverige och vad denna fråga hade för betydelse för prövningen av ansökan om överflyttning. Hovrätten fann, till skillnad från tingsrätten, att det av utredningen i målet måste framgå att barnet finns i Sverige för att en ansökan om överflyttning ska bifallas.
NJA 1992 s. 113: Fråga i mål om ersättning på grund av företagsförsäkring om de beviskrav som bör ställas på en småföretagare vid bedömningen av om ett försäkringsfall föreligger.
NJA 2014 s. 364: Bevisbördan för att ett mottaget belopp har utgjort en gåva vilar på mottagaren. De beviskrav som normalt gäller i tvistemål är tillämpliga.
NJA 1994 s. 34: Två testamentsvittnen har på testamente tecknat intyg om att testator i deras samtidiga närvaro skrivit under testamentet. Fråga om beviskravet när ett av vittnena i klanderprocess rörande testamentet påstår att testator ej var närvarande då testamentet bevittnades.
RH 2009:13: Beviskrav och bevisvärdering, särskilt med avseende på fall med motbevisning, i brottmål (förseelse mot trafikförordningen).
MÖD 2010:50: Skadestånd ----- Makarna S, ägare till en fastighet belägen invid en sjö, yrkade skadestånd av RS som ca 2 km nedströms sjön drev ett vattenkraftverk i en kanal som går från sjöns utlopp. RS hade tillstånd till att dämma vattnet i kraftverkets damm upp till en viss nivå. Makarna S åberopade som grund för sin talan att RS hade låtit vattnet i kraftverksdammen överstiga den tillåtna nivån, vilket påverkat vattennivån i sjön så att makarna S:s fastighet översvämmats. Miljööverdomstolen fann att fråga inte var om sådan verksamhet som avses i 32 kap. miljöbalken och att frågan skulle avgöras enligt allmänna skadeståndsrättsliga priciper. Miljööverdomstolen fann vidare att ett sänkt beviskrav beträffande kausalsambandet kunde tillämpas i ett fall som detta. Då det emellertid var utrett i målet att översvämningarna inte kunde ha orsakats av den otillåtna dämningen i kraftverksdammen ogillades makarna S:s talan.
RH 2002:65: I mål om grov kvinnofridskränkning har målsäganden vägrat svara på frågor från åklagaren och den tilltalades försvarare. Den huvudsakliga bevisningen mot den tilltalade har därigenom kommit att bestå av de uppgifter målsäganden lämnat vid polisförhör. Fråga om ett sådant bevismaterial kan läggas till grund för en fällande dom.
RH 2015:24: Den registrerade ägaren till ett fordon har mot kommunens krav på ersättning för kostnader för bl.a. flyttning enligt lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall invänt att han sålt fordonet innan kostnaderna uppkommit. Fråga om vem som ska anses som ägare vid tillämpning av bestämmelserna om ersättningsskyldighet för kostnader enligt den lagen.
RH 1994:10: A ansökte om särskild handräckning och yrkade att B skulle förpliktas utge lösöre som A erhållit som gåva från sin far och som fadern ärvt. B bestred ansökan och gjorde bl.a. gällande att godset skulle ingå i bodelning enligt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om särskild handräckning.
NJA 1981 s. 857: I tvistemål har uppkommit tvivel angående parts processbehörighet. Fråga om beviskravet vid prövning av dylik fråga. Partens ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen, har ansetts berättigad att enligt nämnda lag erhålla ersättning för utlägg, avseende kostnad för läkarintyg som han anskaffat för att söka styrka att hans huvudman saknade processbehörighet när han vidtog vissa processhandlingar.
RH 2007:27: Återbetalning enligt 20 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.
PMÖD 2016:3: I ett mål om förbud mot företagskoncentration har Patent- och marknadsöverdomstolen fastställt Stockholms tingsrätts domslut att avslå Konkurrensverkets talan om förbud mot en företagskoncentration i fjärrvärmerörbranschen. Huvudfrågan i målet var avgränsningen av den relevanta geografiska marknaden. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att Konkurrensverket inte styrkt att den relevanta geografiska marknaden är Sverige. Domstolen har i stället utgått från bolagens inställning att marknaden omfattar EES-området och Schweiz. Domstolen har inte funnit stöd för att sammanslagningen mellan bolagen skulle medföra att bolagen får en dominerande ställning på denna marknad eller att sammanslagningen ändå skulle påverka konkurrensen i Sverige negativt. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför efter en helhetsbedömning kommit till slutsatsen att det inte finns stöd för att förbjuda koncentrationen. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får i mål om företagskoncentration inte överklagas.
NJA 2015 s. 166: Brott mot tystnadsplikten enligt tryckfrihetsförordningen.
MÖD 2012:59: Regresstalan om ersättning för efterbehandlingskostnader m.m. ----- Efter köp av en fastighet på vilken bedrivits industriell verksamhet sedan början av 1900-talet har en större petroleumförekomst upptäckts i marken. En byggnad (f.d. textilfabrik) har rivits av köparen i syfte att exploatera marken för bostadsändamål. Efter sanering av fastigheten har köparen väckt talan och regressvis yrkat ersättning för dessa kostnader av säljaren. Säljaren har i genstämning yrkat fastställelse av att bolaget på grund av en friskrivningsklausul inte är skyldigt att betala ersättning för efterbehandlingskostnaderna. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att mark- och miljödomstol är behörig att pröva de köprättsliga invändningarna. I målet har bevisning åberopats om oljeförekomstens ålder och frågor om bevisbörda m.m. har aktualiserats. Båda parter har betraktats som verksamhetsutövare som bidragit till föroreningen. Vid fördelningen av det solidariska ansvaret har bolaget som utfört saneringen bedömts skyldig att stå för den andel av kostnaden som belöper på bolagets verksamhetstid (3 år jämfört med 15 år).
RH 2014:55: Fråga om bevisbördans placering och bevisningens styrka vid tvist huruvida visst bokföringsmaterial återlämnats från uppdragstagaren till uppdragsgivaren.
MIG 2012:1: I ärende om uppehållstillstånd på grund av anknytning till förälder respektive make (familjeåterförening) enligt 5 kap. 3 § första stycket 2 a respektive 1 utlänningslagen, har båda makarnas föräldraskap visats genom bl.a. DNA-analys. Den identitet som uppgivits och godtagits såsom sannolik respektive tilldelats vid beviljande av uppehållstillstånd som skyddsbehövande för anknytningspersonen har godtagits i målet som grund för prövning av barnets och makans ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till honom. Som huvudregel ställs ett högt beviskrav för uppgifter om en sökandes identitet. När det varit omöjligt för barnet och den sökande makan att genom traditionella bevismedel visa sin identitet, har domstolen gjort en individuell bedömning, innefattande proportionaliteten av ett högt beviskrav. Denna har utmynnat i att det i det bedömda enskilda fallet har varit tillräckligt att envar av sökandena gjort sin identitet sannolik.
NJA 1991 s. 481: En båtmotor reparerades två gånger av samme reparatör. Beställaren, som bestred betalningsskyldighet för den andra reparationen under påstående att den föranletts av ett fel vid utförandet av den första reparationen, har ansetts ha bevisbördan härför. Beviskravet har dock ansetts uppfyllt genom att den av beställaren uppgivna skadeorsaken framstod som klart mera sannolik än den som åberopats av reparatören.
NJA 1990 s. 210: Nödvärn? Nödvärnsexcess? 24 kap 1 och 5 §§ BrB.
RK 2010:3: Uttalanden om bevisbörda och beviskrav m.m. vid tillämpning av LRIC-metoden för kostnadsorienterad prissättning av tillträde till TeliaSonera AB:s metallbaserade accessnät (LLUB)
NJA 1987 s. 500: Sedan tredje man i utsökningsmål påstått sig vara ägare till viss lös egendom, meddelades honom föreläggande enligt 4 kap 20 § UB. I rättegång med anledning av föreläggandet yrkade tredje mannen att rätten måtte förklara honom ha bättre rätt än sökanden och gäldenären till egendomen i fråga. Yrkandet bestreds av sökanden men medgavs av gäldenären. Endast en dom har ansetts kunna ges för sökanden och gäldenären, varvid gäldenärens medgivande lämnats utan avseende. Tillika fråga om beviskravet i rättegång om bättre rätt till lös egendom efter föreläggande enligt 4 kap 20 § UB, när den ena av två sammanboende makar påstår sig vara ensam ägare till viss i makarnas gemensamma besittning befintlig lös egendom, som utmätts för den andra makens gäld.
NJA 2017 s. 642: Bevislättnad vid påstått försäkringsfall.
NJA 2013 s. 100: Vid ansökan om bodelningsförrättare i samband med äktenskapsskillnad invänds att bodelning redan har skett. Bodelningsförrättare ska förordnas om det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av bodelningsavtalet att detta omfattar all den egendom i boet som kan vara föremål för fördelning.
RH 2015:30: En person har skadats svårt i en trafikolycka och yrkat ersättning ur trafik- och olycksfallsförsäkringar. Försäkringsbolagen har gjort gällande att ersättningen ska jämkas då käranden själv orsakat olyckan genom att köra grovt rattfull. Käranden har förnekat att han kört bilen. Fråga om vem som har bevisbördan för att käranden kört bilen och vilket beviskrav som ska gälla.
RH 2014:10: En närstående till en äldre kvinna hade gjort penningöverföringar från kvinnans bankkonto till sitt eget och sina två barns konton. Sedan kvinnan avlidit väckte tre dödsbodelägare talan mot mottagarna av pengarna med yrkande om att beloppen skulle betalas tillbaka till dödsboet. Mottagarna invände att överföringarna utgjort gåvor till dem. Fråga om bevisbörda och beviskrav vid påstående om gåva samt om bevisbetydelsen av omständigheter kring den påstådda rättshandlingen.
NJA 1990 s. 343: Ett aktiebolag, som var dotterbolag till ett annat aktiebolag, lånade ut pengar till moderbolaget. Vid bedömande huruvida moderbolagets ekonomi när lånen lämnades var sådan att återbetalning inte kunde påräknas - och lånen därmed utgjorde förtäckt vinstutdelning - uppkommer frågor bl a om bevisbörda och beviskrav. 12 kap 1, 2 och 5 §§ aktiebolagslagen (1975:1385).
NJA 2012 s. 804: Gåva? Bevisbörda och beviskrav för påstående om efterskänkande av regressanspråk vid solidarisk betalningsskyldighet när medgäldenärerna är närstående.
NJA 1994 s. 268: I mål om ansvar för grov våldtäkt uppkommer fråga om bevisvärdet av uppgifter från en två år och åtta månader gammal flicka. - Även spörsmål om verkan av utformningen av gärningsbeskrivningen.
RH 2012:44: Fråga om beviskrav vid ansökan om intrångsundersökning enligt 56 a § upphovsrättslagen. Hovrätten har funnit att det är tillräckligt att det skäligen kan antas att ett upphovsrättsligt skydd finns för de alster som åberopas i ansökan.
NJA 1997 s. 734: Avgivande av förklaring enligt 39 § 2 st konsumentförsäkringslagen har ansetts ske på försäkringsbolagets risk. Tillika frågor om bevisbörda och beviskrav.
NJA 1996 s. 176: Beviskravet i mål om våldtäkt. Tillika fråga om skyddande av brottsling. 6 kap 1 § och 17 kap 11 § BrB.
NJA 2007 s. 461: En person som skadats i en trafikolycka och då varit arbetslös har erhållit ersättning för inkomstförlust beräknad utifrån en högre inkomst än han hade som arbetslös eftersom han gjort sannolikt att han skulle ha fått denna högre inkomst om skadan inte hade inträffat.
NJA 1992 s. 642: Vid en trafikolycka tillfogades en lastbilschaufför en knäskada som medförde viss invaliditet i form av bl a minskad rörlighet och sämre balansförmåga. Till följd av invaliditeten fick lastbilschauffören ökade årliga kostnader för arbetskläder. Fråga om vilken utredning som krävdes för att styrka den framtida omfattningen av sådana kostnader. Tillika fråga om ersättning för olägenheter bestående i att lastbilschauffören efter olyckan inte längre kunde utöva viss fritidsverksamhet (sportdykning).
NJA 1990 s. 370: I mål om ansvar för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans död uppkommer fråga om bl a nödvärn vid försök till våldtäkt.
RH 2009:49: I mål om klander av bodelning har den ena maken åberopat ett äktenskapsförord till stöd för att bodelning inte ska ske. Han har, när den andra maken bestritt handlingens äkthet, ansetts ha bevisbördan för att äktenskapsförordet är äkta. För att uppnå beviskravet har han haft att göra övervägande sannolikt att den andra maken undertecknat äktenskapsförordet.
NJA 1984 s. 851: I syfte att tillmötesgå utländsk domstols beviskrav i ett ärende om utlämning till Sverige av en person som ställts under åtal här anordnar en TR på begäran av åklagare ett förfarande, i vilket målsäganden, en medtilltalad, åklagare, polismän och sakkunniga företräder inför TR:n och efter avläggande av ed bekräftar riktigheten av tidigare gjorda och i skrift nedtecknade utsagor samt undertecknar dessa, varefter rättens ordförande genom påteckning på handlingarna betygar att de däri intagna uppgifterna har vidkänts, beedigats och undertecknats inför honom. Fråga om tillåtligheten av detta förfarande.
NJA 1994 s. 449: En bilägare som hade en vagnskadegaranti (I) resp en vagnskadeförsäkring (II) för sin bil har krävt försäkringsbolaget på ersättning för skador som uppstod vid en trafikolycka med bilen. Sedan försäkringsbolaget vägrat att betala ersättning under åberopande att bilägaren förde bilen vid olyckstillfället och att han saknade körkort och var alkoholpåverkad (I) resp var alkoholpåverkad (II), har bilägaren påstått att bilen fördes av en annan person som hade körkort och var nykter. Bilägaren har ansetts ha bevisbördan för påståendet att han inte själv förde bilen. På bevisningens styrka har det ansetts böra ställas samma krav som normalt gäller i civilmål.
NJA 1984 s. 404: Fråga om förutsättningarna för och beviskravet vid tillämpning av bestämmelserna om efterprovision i 68 § 2 st lagen (1914:45) om kommission, handelsagentur och handelsresande.
RH 2000:93: Fråga om beviskravet vid rättighetsutmätning.
RH 2013:16: Bevisbörda och beviskrav i mål där svaranden gjort invändning om att namnteckningen på ett skuldebrev har förfalskats.
NJA 2006 s. 721: Fråga i mål angående trafikskadeersättning om beviskravet för att skadan har uppkommit i följd av trafik med ett okänt motorfordon och därvid orsakats genom vållande i samband med förandet av det okända fordonet.
RH 2017:26: För bifall till ett yrkande om utvisning har hovrätten, vid tillämpning av 8 a kap. 3 § andra stycket utlänningslagen, ansett att det krävs att det är klarlagt att den tilltalade inte var 15 år eller mer vid ankomsten till Sverige.
NJA 1993 s. 68: Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om sexualbrott mot underårig (14 år), som på grund av psykiska besvär inte har hörts i målet. Bevisningen har i huvudsak utgjorts av målsägandens videoinspelade berättelse vid polisförhör. Frågor dessutom om utvisning och skadestånd i anledning av brotten.
RH 2010:86: Hovrätten har funnit att ägaren till en Volvo V70 värd 175 000 kr och utrustad med s.k. immobilizer gjort mer antagligt att försäkringsfall i form av stöld inträffat än att så inte var fallet.
RH 1999:21: Beviskravet i ett mål om rätt till sjukpension enligt en kollektiv pensionsförsäkring har bestämts så att det vid en helhetsbedömning skall framstå som klart mer sannolikt att ett försäkringsfall föreligger än att så inte är förhållandet.
NJA 1991 s. 277: Sedan pantbrev i en fastighet lämnats som säkerhet för ett lån och för ett borgensåtagande avseende samma lån, har borgenären utlämnat pantbrevet till annan än borgensmannen. Borgenären har ansetts ha bevisbördan för att panten inte skulle ha gett full täckning för borgensåtagandet.
NJA 2008 s. 774: Fråga om förutsättningar förelegat för särskild handräckning när svaranden gjort invändning mot de av sökanden åberopade omständigheterna (Jfr NJA 1993 s. 103 och NJA 1999 s. 474)
NJA 2013 s. 376: Straffmätning för mord.
RH 2009:6: Vid intrångsundersökning enligt 56 a § upphovsrättslagen har sökanden bevisbördan för att upphovsrätt föreligger och någon bevislättnad i denna fråga finns inte. Det åvilar därmed sökanden att konkret visa att de aktuella handlingarna åtnjuter upphovsrättsligt skydd.
RH 2001:26: Fråga i mål om försäkringsersättning om beviskravet vid påstått inbrott i bostad dels huruvida inbrott över huvud taget har förekommit, dels om den som påstår sig bestulen har ägt och innehaft de föremål som han gör gällande blev stulna vid inbrottet.
RH 1994:8: Frågan om beviskravet i mål om särskild handräckning samt om åberopande av muntlig bevisning i besvärsmål skall föranleda hovrätten att hålla förhör i beaktande av den praxis som utvecklats angående rätt till muntlig förhandling i hovrätten.
MIG 2010:11: Fråga om tillämpningen av beviskravet, ”kan antas”, i 12 kap. 19 § första stycket 1 utlänningslagen (2005:716).
NJA 2016 s. 465: Internationellt köp. Bevisbörda och beviskrav beträffande den sålda varans avtalsenlighet vid riskövergången. Även fråga om ett förbehåll om rätt att väcka talan om skadestånd ska tas in i domslutet.
NJA 2017 s. 1105: En elektronisk låneförbindelse har undertecknats genom en avancerad elektronisk underskrift. Innehavaren av underskriften har invänt att denna använts obehörigen av någon annan. Det har ansetts att långivaren måste visa att det är den påstådda avancerade elektroniska underskriften som har använts. Om så sker måste innehavaren av underskriften göra antagligt att användandet av underskriften skett obehörigen.
NJA 2011 s. 381: Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om förordnande av särskild företrädare för barn.
RH 2017:39: Ett försäkringsbolag har som enda grund för sitt bestridande av ett yrkande om trafikskadeersättning gjort gällande att ett rättsfall från Högsta domstolen, NJA 2000 s. 150, ska förstås på så vis att en hög alkoholkoncentration utlöser en presumtion för vållande. Bolaget åberopade inga konkreta omständigheter som kan leda till slutsatsen att det föreligger ett medvållande. Då hovrätten menade att rättsfallet inte skulle förstås så som bolaget gjort gällande har talan inte ansetts kunna bifallas.
MIG 2015:8: När två bröder ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin mor i Sverige har det bedömts vara i det närmaste ogörligt för dem, på grund av förhållandena i deras hemland, att uppfylla ett högt ställt beviskrav avseende uppgiften om att brödernas far är avliden. De har emellertid gjort sannolikt att fadern är död och kravet på medgivande från honom har därför fallit bort.
NJA 1990 s. 93: I mål om ersättning för ett försäkringsfall, bestående i att ett boningshus brunnit ned, invänder försäkringsgivaren att försäkringstagaren uppsåtligen framkallat försäkringsfallet. Försäkringsgivarens bevisbörda för detta påstående skall uppfylla på samma sätt som gäller i fråga om beviskrav i civilmål i allmänhet.
RH 2016:5: En man åtalades för bl.a. mord, men frikändes av tingsrätten och försattes på fri fot. Åklagaren överklagade domen och yrkade att mannen, som inte kunde delges vare sig överklagandet eller kallelse till huvudförhandling, skulle häktas på nytt. Fråga har uppkommit om förutsättningarna för bevisupptagning vid häktningsförhandling och innebörden av beviskravet ”på sannolika skäl” vid hovrättens prövning av häktningsfrågan.
NJA 2007 s. 157: Preskriptionsavbrott. En borgenär har sänt ett flertal kravbrev till en gäldenär under dennes vanliga adress. Fråga om beviskravet när gäldenären gör gällande att han inte har fått något av breven.
NJA 2012 s. 172: Preskriptionsavbrott. En borgenär har skickat ett flertal kravbrev till en gäldenär under dennes folkbokförings-adresser. Trots gäldenärens invändning att han inte har bott på adresserna och inte tagit del av kravbreven har det ansetts att preskriptionen har avbrutits.
NJA 1999 s. 474: Frågor om kravet på bevisning och om omfattningen av prövningen i mål om särskild handräckning. 4 § och 39 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
RH 2000:55: En man har, trots att denne inte personligen har hörts i målet och att uppgifterna om dennes identitet inte varit fullständiga, förklarats vara far till ett barn.
MIG 2007:37: Fråga om förfarandet vid prövning av skyddsskäl. Tillika fråga om begreppet välgrundad fruktan och bedömningen av beviskravet för risk för förföljelse.
NJA 1987 s. 941: Fråga - i mål om besvär över domvilla - om kravet på bevis för ett av klaganden gjort påstående att dess företrädare fått del av stämning i ett tvistemål först vid en senare tidpunkt än den som anges i det av honom undertecknade delgivningskvittot.
MD 2015:12: Fråga om tillämpning av den s.k. konfliktlösningsregeln i 3 kap. 27 § konkurrenslagen (2008:579).
MIG 2015:5: Utlänningslagens förvarsbestämmelser är inte tillämpliga när det är fråga om ett förvar som regleras enligt Dublinförordningen. Dublinförordningens krav på att det ska föreligga en betydande risk för att en person ska avvika innebär ett högre krav än vad som gäller för förvar enligt utlänningslagen.
NJA 2004 s. 692: Frågor om förutsättningar och beviskrav för s.k. frivillig rättelse enligt 12 § skattebrottslagen (1971:69). Tillika fråga om påföljdsbestämning sedan tilltalad till följd av nöjdförklaring undergått större delen av ett av hovrätt bestämt fängelsestraff.
AD 2000 nr 84: I ett mål om skadestånd för brott mot anställningsskyddslagen uppkommer fråga om en sådan underrättelse som avses i 41 § anställningsskyddslagen framställts i rätt tid.
RH 2003:43: När en borgenär åberopar ett äkta skuldebrev till stöd för sin fordran, har hovrätten ansett att gäldenären har bevisbördan för sitt påstående om att det inte finns någon skuldförbindelse. Det beviskrav som åvilar gäldenären har, med hänsyn till att det varit fråga om näringsidkare, ansetts motsvara vad som normalt gäller i tvistemål.
RH 2015:45: I ett fordringsmål har gäldenären invänt att namnteckningen på ett åberopat fordringsbevis är förfalskad. Hovrätten har betraktat frågan om namnteckningens äkthet som ett processuellt rättsfaktum i en särskild bevisbörderegel, där ett äkta fordringsbevis utlöser en presumtion för att det finns ett lån. För att presumtionen ska utlösas har det ansetts ankomma på borgenären att göra gäldenärens undertecknande övervägande sannolikt.
NJA 2018 s. 341: Utgångspunkten för talefristen i 7 kap. 4 § ärvdabalken.
NJA 2019 s. 72: Bevisbörda och beviskrav i mål om allmänt åtal för tryckfrihetsbrott vid invändning om att spridning kan ha skett obehörigen eller vid ett tidigare tillfälle. Justitiekanslern måste förebringa så mycket bevisning att invändningen framstår som obefogad.
NJA 2019 s. 279: Omständigheten att en skrift framställts i tryckpress ska prövas som en processförutsättning vid talan enligt tryckfrihetsförordningen. Det är tillräckligt att det framstår som mer sannolikt att en skrift är framställd i tryckpress än att så inte är fallet.
NJA 2019 s. 347: I mål om sexualbrott mot barn ankommer det på åklagaren att på sedvanligt sätt styrka målsägandens ålder. Om folkbokföringsdatabasens uppgifter om målsägandens födelsetid kan ifrågasättas, måste åklagaren visa att uppgifterna grundas på ett tillfredsställande underlag eller lägga fram annan utredning som bekräftar uppgifterna.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator