RH 2019:23

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Katarina Påhlsson, hovrättsrådet Mari-Ann Roos, referent, och tf. hovrättsassessorn Dennis Andreev) anförde i beslut den 18 juni 2019 följande.

SKÄLEN FÖR BESLUTET

Kronofogdemyndigheten har beslutat om utmätning av en husvagn med tillhörande förtält som ägs av och tjänar som bostad för L.Ö.

I princip får all egendom som tillhör en gäldenär tas i anspråk genom utmätning, såvida egendomen inte är undantagen som s.k. beneficium. Av 5 kap. 1 § utsökningsbalken (UB) följer motsatsvis att en husvagn, till skillnad från bostadsrätt och hyresrätt, inte kan undantas från utmätning enligt reglerna om beneficium även när husvagnen tjänar som gäldenärens bostad (se också RH 1993:77). Som en allmän regel gäller emellertid enligt 4 kap. 3 § första stycket UB att utmätning ska ske endast om det belopp som kan beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Vidare ska enligt andra stycket samma bestämmelse i första hand den utmätningsbara egendomen tas i anspråk som kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för gäldenären.

När det gäller utmätning av en bostad måste rätten till skydd för privat- och familjeliv enligt artikel 8 i Europakonventionen beaktas. Av artikeln följer bl.a. att den enskilde har rätt till respekt för sitt hem. Hemmet ska tillmätas inte bara ett ekonomiskt värde utan också ett särskilt rättighetsvärde och det krävs därför starka skäl för att en bostad ska kunna utmätas (se NJA 2018 s. 9 p. 9, jfr Europadomstolens dom den 25 juli 2013, Rousk mot Sverige, no 27183/04, p. 137 och 138 och NJA 2013 s. 1241 p. 10). Att en husvagn som används som bostad omfattas av rätten till respekt för hemmet enligt artikel 8 framgår av bl.a. Europadomstolens dom den 18 januari 2001, Chapman mot Storbritannien, no. 27238/95 p. 74.

Som hovrätten inledningsvis anmärkt gäller enligt 4 kap. 3 § första stycket UB som en allmän förutsättning vid utmätning att sådan åtgärd endast ska ske om det belopp som kan beräknas flyta in, efter avdrag för kostnader som uppkommer efter utmätningen, ger ett överskott som gör åtgärden försvarlig. Högsta domstolen har i NJA 2018 s. 9, mot bakgrund av bl.a. det ovannämnda Rouskavgörandet, ifrågasatt om inte den enskildes rätt till respekt för sitt hem kräver beaktande även vid försvarlighetsbedömningen enligt 4 kap. 3 § utsökningsbalken. Även om frågan inte ställdes på sin spets i det målet uttalade Högsta domstolen att det förväntade resultatet av utmätningen måste vara av sådan storlek att utmätningen av fastigheten framstår som försvarlig i ljuset av gäldenärens (eller tredje mans) intresse av att inte tvingas från sitt hem (a.a. p. 11).

Hovrätten konstaterar att husvagnen utgör L.Ö:s hem och stadigvarande bostad. Med hänsyn till L.Ö:s ålder och levnadsförhållanden finns det en risk att han blir hemlös om husvagnen utmäts. Husvagnen med tillhörande förtält är värderad till 60 000 kr. L.Ö. har skulder i enskilda mål om cirka 500 000 kr. Det förväntade överskottet efter en utmätning kan inte anses vara av sådan storlek att utmätning av egendomen framstår som försvarlig ställt mot L.Ö:s intresse av att ha kvar sitt hem.

Utmätningen av husvagnen med förtältet ska därför upphävas.

DOMSLUT

Med ändring av tingsrättens beslut upphäver hovrätten Kronofogdemyndighetens utmätningsbeslut.