RH 2022:40
Parkeringsanmärkning. En polisanmälan av ett påstått tillgripet fordon, som har gjorts före det att en parkeringsanmärkning utfärdats, bör som huvudregel vara tillräckligt för att fordonsägaren ska ha gjort det sannolikt att fordonet frånhänts denne genom brott när den felparkerades enligt 4 § första stycket lagen (1976:206) om felparkeringsavgift. Betalningsansvaret för fordonets ägare har därför undanröjts.
Polismyndigheten
Sedan en parkeringsanmärkning utfärdats den 20 augusti 2021 för en moped som tillhörde S.A., bestred han parkeringsanmärkningen. Polismyndigheten lämnade bestridandet utan bifall.
Tingsrätten
S.A. överklagade beslutet och yrkade att tingsrätten skulle undanröja betalningsansvaret för felparkeringsavgiften. Som grund för sitt överklagande anförde han i huvudsak att det aktuella fordonet var stulet och att en polisanmälan hade gjorts den 15 augusti 2021 samt att mopeden fortfarande var efterlyst.
Polismyndigheten bestred ändring och anförde bl.a. följande. S.A:s invändningar utgör enbart sådana påståenden som inte ska anses tillräckliga för att betalningsansvar ska undanröjas. Han har inte visat någon form av bevisning som medför att invändningen mot den påförda avgiften framstår som så trovärdig att den inte kan lämnas utan avseende. Det har inte gjorts sannolikt att fordonet frånhänts honom genom brott.
S.A. åberopade som bevisning anmälan om att fordonet stulits.
Polismyndigheten åberopade som skriftlig bevisning parkeringsanmärkningen.
Domskäl
Tingsrätten (tingsnotarien Anna Källqvist) anförde i beslut den 11 mars 2022 följande.
SKÄL
–––
Bedömningen i detta fall
I ärendet är det ostridigt att mopeden med registreringsnummer –––har stått parkerad på den plats och tid som anges i parkeringsanmärkningen och att mopeden har stått på mark som utgör gångbana. Det är även ostridigt att S.A. stod som ägare till fordonet vid tiden för parkeringsanmärkningens utfärdande. Det har i övrigt inte framkommit något som ger tingsrätten anledning att ifrågasätta uppgifterna i parkeringsanmärkningen. Frågan i detta fall är om S.A. har gjort sannolikt att fordonet frånhänts honom genom brott och att han därmed inte är ansvarig för avgiftens inbetalning.
Av handlingarna i målet framgår att S.A. anmälde mopeden stulen den 15 augusti 2021. Mot bakgrund av anmälan får det anses att S.A. har gjort det sannolikt att han har frånhänts fordonet genom brott. Betalningsanmärkningen ska därför undanröjas.
–––
BESLUT
Med ändring av Polismyndighetens beslut undanröjer tingsrätten parkeringsanmärkningen av den 20 augusti 2021 med ärendenummer ––– och befriar S.A. från betalningsskyldigheten.
Hovrätten
Polismyndigheten överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle fastställa Polismyndighetens beslut. Till stöd för överklagandet anförde Polismyndigheten att S.A. inte hade gjort det sannolikt att fordonet frånhänts honom genom brott.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Sven Jönson och Thomas Kaevergaard samt tf. hovrättsassessorn Emil von Schinkel, referent) anförde i beslut den 22 april 2022 följande.
SKÄL
Frågan i målet är om S.A. har gjort sannolikt att mopeden hade frånhänts honom genom brott när den felparkerades.
S.A. har gjort gällande att mopeden blev stulen någon gång mellan den 14 och 15 augusti 2021. Av handlingarna i målet framgår att S.A. den 15 augusti 2021 gjorde en polisanmälan avseende tillgrepp av mopeden och att mopeden är efterlyst sedan dess.
Polisanmälan av mopeden har således gjorts före det att parkerings-anmärkningen utfärdades. Detta bör som huvudregel vara tillräckligt för att fordonsägaren ska ha gjort det sannolikt att fordonet frånhänts denne genom brott. Det har inte framkommit någonting som ger anledning till en annan bedömning i detta fall. Polismyndighetens överklagande ska därför avslås.
BESLUT
Hovrätten avslår överklagandet.