RK 2008:1

Barablu överklagade länsrättens dom till kammarrätten.

PTS och TeliaSonera bestred bifall till överklagandet.

Barablu anförde bl.a följande. Det är i och för sig korrekt att Barablu inte är en operatör med betydande inflytande på ifrågavarande marknad, s.k. SMP-operatör, som ålagts skyldigheter enligt 4 kap. 4 § LEK. Det finns emellertid en rad andra skyldigheter i lagen som gäller för alla anmälda operatörer och kan åläggas dem, dvs. även operatörer som inte utsetts till SMP-operatör, exempelvis när det gäller förhandlingsskyldighet och att bedriva samtrafik mot marknadsmässig ersättning. PTS har härvid möjlighet (och skyldighet) att meddela beslut för att säkerställa att målen med regelverket uppnås. Med stöd av 4 kap. 3 § LEK får PTS införa skyldigheter för företag som kontrollerar tillträde till slutanvändare om parterna försökt men inte lyckats träffa avtal på marknadsmässiga villkor. Frågan om vilken termineringsersättning TeliaSonera har att erlägga till Barablu för terminering i Barablus mobilnät är en fråga om en skyldighet som kan grundas på lagen och därmed kan och ska, sedan parterna förhandlat men inte lyckats komma överens, avgöras av PTS inom ramen för begärd tvistlösning. - Det måste vara möjligt för Barablu att få sin sak rättsligt prövad, när nu bolaget bedriver verksamhet här i landet, och det gemensamma Europiska regelverket inom området för elektronisk kommunikation syftar till att möjliggöra detta och därmed också inrymma reella möjligheter att realisera sin verksamhet och tillgång till rättslig prövning. Detta torde även följa av regler om ”access to justice” i Europakonventionen.

Kammarrätten i Stockholm (2008-07-02, Wahlqvist, Trägård och Hammar, referent, samt de särskilda ledamöterna Fridolfsson och Holmberg) yttrade: 7 kap. 10 § första stycket LEK hade vid tidpunkten för PTS beslut följande lydelse. Uppkommer det en tvist mellan dem som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller kommunikationstjänster eller tillhörande tjänster i fråga om skyldigheter som följer av denna lag eller av föreskrifter, tillståndsvillkor eller beslut om förpliktelser som meddelats med stöd av lagen, får en part hänskjuta tvisten för avgörande av tillsynsmyndigheten.

PTS har den 6 juli 2004 beslutat om särskilda skyldigheter för TeliaSonera. TeliaSonera ska bl.a. tillgodose varje rimlig begäran om att bedriva samtrafik, innefattande originering, terminering och förmedling (punkten 1). Detta innebär bl.a. en skyldighet att träffa avtal om samtrafik och att ombesörja att samtrafiken faktiskt fungerar (punkten 1.1 i bilagan till beslutet). Bolaget förpliktades också att tillämpa kostnadsredovisningsmetoden Long Run Incremental Cost (LRIC) vid sin prissättning (punkten 6). Ett avslag på en begäran om samtrafik måste enligt beslutet grunda sig på objektiva kriterier (punkten 1.9 i bilagan till beslutet).

Barablu har inte ålagts några motsvarande skyldigheter med stöd av LEK.

Kammarrätten gör följande bedömning

I tvistlösningsärendet har Barablu yrkat bl.a. att PTS skulle förplikta TeliaSonera att omedelbart inleda samtrafik på visst närmare angivet sätt och att priset för samtalsterminering i Barablus nät skulle bestämmas till i första hand 149 öre per minut och i andra hand till det högsta pris som är rimligt.

Barablu har bl.a. gjort gällande att bolagets begäran om tvistlösning kunnat tas upp till prövning av PTS, eftersom bolaget kunnat åläggas skyldigheter med stöd av bestämmelserna i 4 kap. 3 § LEK.

Det är emellertid en förutsättning för tvistlösning enligt 7 kap. 10 § LEK att tvisten rör en skyldighet som är beslutad av PTS eller följer direkt av vissa angivna författningar. Någon sådan skyldighet åligger inte Barablu i fråga om terminering. Det saknas därför förutsättningar för att på denna grund ta upp frågan om tvistlösning vad avser Barablus termineringspriser.

Tvisten mellan TeliaSonera och Barablu har även avsett tillämpningen av TeliaSoneras skyldighet att tillgodose varje rimlig begäran om att bedriva samtrafik, innefattande originering, terminering och förmedling, med den som tillhandahåller eller avser att tillhandhålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. PTS har att pröva tvister som uppkommer på grund av denna skyldighet. Det har således funnits förutsättningar för att pröva om TeliaSonera haft rätt att vägra tillgodose Barablus framställda begäran om samtrafik på grund av att denna inte varit rimlig. Begäran om en sådan prövning omfattas av Barablus förstahandsyrkande i tvistlösningsärendet hos PTS. Kammarrätten finner med hänsyn härtill att PTS inte borde ha avvisat begäran om tvistlösning på den av underinstanserna angivna grunden.

I kammarrätten har framkommit att avtal om samtrafiken mellan TeliaSonera och Barablu i det tidigare omtvistade avseendet numera gäller. Skäl för tvistlösning kvarstår således inte. Målet ska därför avskrivas från vidare handläggning.