Ds 1999:64

Från sidovagn till huvudfåra

5 Ds 1999:64

Vårt arbete

Organisation

Idégruppen

För att skynda på arbetet med Genderprogrammet, i både departementet och i våra myndigheter och bolag bildades en idégrupp och en projektledare tillsattes på halvtid. Idégruppens huvudsakliga uppgifter har varit:

• att sprida kunskap om hur en verksamhet analyseras ur ett könsperspektiv,
• att stimulera till att metoder för att utveckla verksamheter med ett könsperspektiv tas fram och utvärderas och
• att stimulera till handling och praktiskt utvecklingsarbete inom de verksamheter som berörs.

Våra verktyg

Regleringsbrev

Ett slags förarbete till Genderprogrammet skedde redan hösten 1996 då regleringsbreven för 1997 skrevs. Då fick myndigheterna i uppdrag att utveckla sin verksamhet med hjälp av ett könsperspektiv. Därefter har generella mål och ibland också särskilda uppdrag skrivits in i samtliga regleringsbrev.

Utbildning

Introduktionsutbildning

Vi har erbjudit en introduktionsutbildning kring utvecklingsprogrammet

Genderprogram för social välfärd. Utbildningen har genomförts vid

fyra tillfällen inom departementet, vid fem olika myndigheter och 11 försäkringskassor.

Målet var att deltagarna efter seminariet ska känna till syfte och uppläggning av programmet samt förstå hur programmet kan tillämpas på den egna verksamheten. En enkät inom departementet visade att målet nåtts.

• Sida 36
•  Original

36 Ds 1999:64

Målgrupper har varit chefer och myndighetshandläggare i departementet, kommittépersonal samt ledningsgrupper och handläggare i myndigheter och bolag.

Vidareutbildning

Departementets myndighetshandläggare har vid fem tillfällen erbjudits vidareutbildning, som syftar till att förbättra myndighetsdialogen samt öka kvaliteten på uppdragsformuleringar i regleringsbrev och kommittédirektiv. Seminarierna har haft myndigheternas årsredovisningar som underlag och målet med dem var att deltagarna ska förstå hur

Genderprogram för social välfärd kan tillämpas på respektive

myndighet samt kunna förmedla detta till andra.

Det stora flertalet myndighetshandläggare har deltagit i dessa utbildningar och målet med dem har nåtts.

Vid två tillfällen har utbildning och erfarenhetsutbyte anordnats för gendersamordnarna vid departementets myndigheter och bolag. Utbildningen har skett i internatform och syftade till att ge deltagarna inspiration och idéer till nya utvecklingssteg i programarbetet på hemmaplan.

Temaseminarier

Vi har under perioden erbjudit fem temaseminarier som syftat till att förmedla kunskap om teorier och metoder för hur ett könsperspektiv kan tillämpas i verksamheten på den sociala välfärdens område. Målgrupper har varit gendersamordnare, handläggare och chefer inom departementet och i våra myndigheter och bolag.

Nyhetsbrev

Vi har gett ut ett Nyhetsbrev en gång per termin där målgruppen varit handläggare och chefer i departementet, myndigheter och bolag.

Dialogseminarier

Vi har inbjudit gendersamordnarna till dialogseminarier vid fem tillfällen – ett forum för en stunds dialog och reflektion. Målet för dialogseminarierna var att ge gendersamordnarna kontinuerligt stöd i sitt arbete, samt att fånga upp myndigheternas och bolagens behov i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Nätverk

Sammantaget har utbildningstillfällena, temaseminarier och dialogseminarier varit utmärkta samlingspunkter för ett informellt nätverk mellan dem som aktivt arbetar med mainstreaming i praktiken. Genom

• Sida 37
•  Original

37 Ds 1999:64

temaseminarierna har vi också fått kontakt utanför departementets sfär och kunnat utbyta erfarenheter och idéer.

Strategiseminarium

I juni 1999 anordnade vi ett erfarenhetsseminarium kring strategier och arbetsformer för att berika all verksamhet med ett könsperspektiv. Syftet med seminariet var att samla konkreta erfarenheter av att utveckla verksamheten med hjälp av könskonsekvensanalyser från vårt eget område och från angränsande. Seminariet visade att erfarenheterna från mainstreaming i praktiken fortfarande är begränsade, men vi noterade en stor skillnad mot när programmet startade för knappt två år sedan. Att väga in kön som en variabel i den normala verksamheten håller på att få fotfäste och positiva erfarenheter kan rapporteras från allt fler.

Uppföljning

Kontinuerlig uppföljning av myndigheternas arbete med Genderprogram

för social välfärd har skett med flera instrument:

• återrapporteringskrav i regleringsbreven,
• krav om handlingsplan för alla myndigheter 1999-07-01,
• den politiska ledningens myndighetsdialog,
• sammanställning av myndigheternas återrapportering i årsredovisningarna, som distribueras som exempelsamling till myndigheternas och bolagens gendersamordnare,
• uppföljning av handlingsplanerna genom utbildning av departementets myndighetshandläggare,
• uppföljning av handlingsplanerna genom särskilda utvecklingssamtal mellan respektive statssekreterare och samtliga myndighets- och bolagschefer.

• Sida 38
•  Original

38 Ds 1999:64

Idégruppens medlemmar

Margareta Foyer

Ordförande Socialdepartementet margareta.foyer@social.ministry.se

Ann Boman

Projektledare Ann Boman Utveckling AB ab@ann-boman.se

Anna Wahlström

Projektadministratör Socialdepartementet anna.wahlstrom@social.ministry.se

Britt-Marie Anderson

Riksförsäkringsverket

Hans Andersson

Socialdepartementet

Birgitta Fristedt-Odelberg

Folkhälsoinstitutet

Magnus Gunnarsson

Socialdepartementet

Evy Lind

Socialdepartementet

Ingalill Paulsson Lütz

Socialstyrelsen

Kjell Rempler

Socialdepartementet

Jonas Widell

Socialdepartementet

Gertrud Åström

konsult

• Sida 39
•  Original

39 Ds 1999:64

Definitioner av begrepp

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter

och möjligheter att:

• ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende,
• vårda hem och barn,
• delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället.

Jämställdhet är en viktig samhällsfråga som bör angå och engagera män likaväl som kvinnor. Jämställdhet innebär inte att kvinnor och män ska bli lika, utan att kvinnors och män rättigheter, skyldigheter och möjligheter ska vara oberoende av om de är födda till kvinnor eller män.

Jämställdhet innefattar både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Den kvantitativa aspekten syftar på lika representation av kvinnor och män inom samhällets alla områden. Det kvalitativa perspektivet handlar om att se kvinnors respektive mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar som likvärdiga, som ett sätt att berika och styra utvecklingen inom alla områden i samhället.

Gender hänför sig till de egenskaper och möjligheter som är förknippade

med att vara kvinna eller man, samt de sociokulturella förhållandena mellan kvinnor och män. Dessa egenskaper, möjligheter och förhållanden är socialt betingande och lärs in genom socialiseringsprocessen. De är anpassade till sitt sammanhang och möjliga att förändra över tiden.

Kvinnors och mäns likvärdiga ställning i samhället ska inte ses som en kvinnofråga. Med ett könsperspektiv som ansats ser man till både kvinnor och män och deras respektive roller, skyldigheter, rättigheter, prioriteringar, behov och möjligheter.

Att låta könsperspektivet genomsyra den totala verksamheten (Mainstreaming) innebär att jämställdhet mellan kvinnor och män ingår

som en självklar del i alla former av beslut. Att låta könsperspektivet genomsyra verksamheten betyder att man tar hänsyn till både kvinnors och mäns prioriteringar och behov. Att integrera könsperspektivet i verksamheten kräver att analyser görs av olika potentiella effekter på kvinnors respektive mäns situation inom området, och att konsekvenserna av beslutet beskrivs i en könskonsekvensanalys. Sådana analyser måste göras

innan de viktiga besluten fattas om mål, strategier och resurstilldelning.

• Sida 40
•  Original

40 Ds 1999:64

Genderprogram för social välfärd 1997-04-14

Bakgrund

Genom utvecklingsprogrammet Genderprogram för social välfärd ska all verksamhet inom Socialdepartementets ansvarsområden tillföras ett genderperspektiv. Det innebär att man alltid analyserar förslag och verksamhet utifrån båda könens behov och förutsättningar. Utvecklingsprogrammet syftar till att höja kvaliteten och effektiviteten i verksamheterna samt att öka arbetstillfredsställelsen för personalen.

Jämställdhetsarbetet inom Socialdepartementet ska utvecklas och bedrivas på ett nytt sätt. Det ska nu vila på två ben; Det ena benet är personalpolitiken, som även fortsättningsvis ska utvecklas enligt jämställdhetslagens intentioner. Det andra benet är själva verksamheten, som ska tillföras ett genderperspektiv. De bägge benen – personalpolitiken och verksamhetsfrågorna – är ömsesidigt beroende av varandra. Det krävs exempelvis ett nytt och utvecklat ledarskap, och inte minst en stärkt kvinnlig chefsroll, men det krävs också en jämn könsfördelning för att genderperspektivet ska kunna utvecklas inom en organisation.

Utvecklingsprogrammet stämmer väl överens med regeringens, delvis nya, inriktning av jämställdhetspolitiken. Det svenska jämställdhetsarbetet har varit mycket framgångsrikt och väckt stor uppmärksamhet internationellt. Arbetet har hittills haft en egen sidoordnad struktur med jämställdhetsansvariga och jämställdhetskommittéer. Nu är det svenska jämställdhetsarbetet emellertid på väg in i en ny fas, där inriktningen är att konkretisera och integrera jämställdhetsarbetet i den ordinarie verksamheten.

Regeringen har utfärdat direktiv till kommittéer och särskilda utredare om att ”alla förslag som läggs fram ska föregås av en analys och innehålla en redovisning av de jämställdhetspolitiska effekterna” (dir 1994:124). Av regeringsförklaringen från mars 1996, framgår att ”Ett jämställdhetsperspektiv skall genomsyra alla delar av regeringens politik”. Konkret innebär det att varje departement har ansvar för att följa upp och utvärdera jämställdhetsarbetet inom sina respektive sakområden.

• Sida 41
•  Original

41 Ds 1999:64

Utgångspunkter

Genderperspektivet riktar fokus på kvinnors och mäns situation utifrån deras olika livserfarenheter, möjligheter, rättigheter och ansvar. Genderrollen är alltså föränderlig över tid och mellan olika kulturer. Därmed skiljer den sig från den biologiska könstillhörigheten som är bestående.

Kvinnor och män har rätt att få adekvat bemötande, vård eller behandling utifrån de egna förutsättningarna och behoven. Genderperspektivet är därför inte bara en fråga om rättvisa utan också en strategisk fråga för verksamhetens långsiktiga utveckling och trovärdighet. Ett genderperspektiv på verksamheten syftar till att utveckla effektiviteten och kvaliteten.

Med ett genderperspektiv tar samhällets organisationer och institutioner hänsyn till såväl kvinnors som mäns behov, livssammanhang och sätt att förhålla sig. Det medför att den sociala välfärdens verksamheter måste förändras. Maktstrukturer, beslutsprocesser, beredningsformer och analytiska perspektiv behöver utvecklas och anpassas för att kvinnliga och manliga synsätt ska kunna ta likvärdig plats.

För att en fråga ska kunna analyseras och bevakas i förhållande till kvinnors och mäns behov och förutsättningar måste ett medvetet genderperspektiv finnas med under hela handläggningskedjan. En fråga eller ett ärende påverkas på en mängd olika sätt innan ett beslut fattas. Både den formella och den informella hanteringen har betydelse för ett ärendes utveckling. I en genderanalys frågar vi oss vem som får vad och under vilka villkor det sker – det gäller såväl den producerade tjänsten som alla delar i den sammansatta struktur som producerar den.

Att anlägga ett genderperspektiv på verksamheten – dvs. analysera förslag och verksamhet utifrån båda könens utgångspunkter – innebär att verksamheten berikas och effektiviseras. En genderanalys, att använda kön som indelningsgrund inom alla områden, är en förutsättning för att kunna främja jämställdhet. Det arbetet kräver nytänkande och vilja att upptäcka skillnader mellan kvinnors och mäns villkor och behov. Traditionella uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt måste ifrågasättas och verksamheten måste tillåtas färgas av både kvinnors och mäns kunskaper och erfarenheter.

Målgrupper

Utvecklingsprogrammet omfattar Socialdepartementet samt dess kommittéer och myndigheter. I programarbetet bör också ett samarbete utvecklas med ett urval av huvudmännen för de direkta verksamheter som

• Sida 42
•  Original

42 Ds 1999:64

faller inom departementets verksamhetsfält såsom kommuner, landsting, försäkringskassor, länsstyrelser m.fl. liksom övriga större aktörer inom området, t.ex. ideella organisationer.

Mål

Utvecklingsprogrammets övergripande mål är att stimulera såväl det egna departementet som dess kommittéer och myndigheter att utveckla sin verksamhet med hjälp av ett genderperspektiv. Syftet med programarbetet är att höja effektiviteten och kvaliteten i verksamheterna så att resurserna utnyttjas effektivt, att kvinnor och män får tillgång till god vård och service på lika villkor och att personalens resurser tas tillvara på bästa sätt. Målet är effektivitet, kvalitet och arbetstillfredsställelse – god kvalitet i tjänsterna liksom i arbetet.

Utvecklingsprogrammet ska vara struktur-, process- och resultatorienterat och det ska leda till ett aktivt utvecklingsarbete med ett genderperspektiv, inom departementet samt dess kommittéer och myndigheter. I årsredovisningen för år 1997 ska framgå vilket arbete som genomförts samt planer för det fortsatta arbetet.

Det finns anledning att tro att många samhällsförändringar skulle sett annorlunda ut om ett genderperspektiv funnits med redan vid utformningen av reformerna. För att kommande reformer och beslut bättre ska kunna ta tillvara behov hos både kvinnor och män, ska Socialdepartementet verka för att en konsekvensanalys görs innan besluten fattas. Myndigheterna ska dessutom bevaka och analysera om det finns hinder i regelverken för att bedriva verksamheten med ett genderperspektiv och för att uppnå sina mål, samt föreslå relevanta förändringar.

Till utvecklingsprogrammet knyts en idégrupp och en projektledare som tillsätts av Socialdepartementet. Idégruppen ska arbeta processinriktat, och den ska utveckla och erbjuda kunskap, utveckla metoder, stimulera till handling samt fungera som ett aktivt stöd och idéforum för att integrera ett genderperspektiv på den sociala välfärdens områden.

Idégruppen ska verka för att synliggöra ojämställdhetens struktur och att genderperspektivet integreras i uppföljnings- och utvärderingsarbete inom departementet samt dess kommittéer och myndigheter. Resultatet av myndigheternas arbete ska regelbundet återrapporteras till Socialdepartementet.

Programarbetet

• Sida 43
•  Original

43 Ds 1999:64

Varje myndighet inom Socialdepartementets område har enligt respektive regleringsbrev till uppgift att analysera förslag och verksamhet utifrån båda könens utgångspunkter. Detta utvecklingsprogram syftar till att påskynda det arbetet. Den centrala idégruppen står till myndigheternas förfogande liksom projektledaren som också ska vara en resurs för myndigheterna. Det konkreta programarbetet ska dock bedrivas inom respektive myndighet och återrapporteras till Socialdepartementet. Varje verksledning är ansvarig för programarbetet på respektive myndighet. På myndigheten bör en kontaktperson utses som genom idégruppens försorg ges stöd och utbildning samt möjlighet till erfarenhetsutbyte.

Att utveckla verksamheten med hjälp av ett genderperspektiv kräver ett nytt förhållningssätt, ny kunskap och nya metoder. Idégruppen ska utveckla och sprida kunskap om hur genderanalyser kan göras och vilka effekter ett sådant arbete kan få. På så vis bidrar idégruppen till att utveckla kunskapen om vilka medvetna och omedvetna värderingar som styr beslutsfattande och praktiskt handlande – befintliga mönster kan göras synliga.

Idégruppen ska också stimulera till utveckling av verktyg för att förändra befintliga verksamheter men också för att nya beslut och nya verksamheter ska kunna bygga in ett genderperspektiv från början. Verktygen bör vara av flera slag. Frågor som kan ställas är t.ex.; vilka möjligheter har kvinnor respektive män att påverka, hur fördelas resurserna mellan könen, är det kvinnors eller mäns erfarenheter och behov som legat till grund för utformningen av verksamheten och hur skulle verksamheten se ut om man utgick från båda könens behov och förutsättningar?

Idégruppen har vidare en viktig pedagogisk uppgift. Den ska utveckla och sprida kunskap om ett genderperspektiv på den sociala välfärdens område. Men det är också väsentligt att idégruppen medverkar till att berörda verksamheter ges stöd i att tillämpa kunskaperna i ett konkret utvecklingsarbete som syftar till att förändra vardagsarbetet i berörda verksamheter.

Sammanfattningsvis är idégruppens uppgifter:

• att sprida kunskap om hur en verksamhet analyseras ur genderperspektiv,
• att stimulera till att metoder för att utveckla verksamheter med ett genderperspektiv tas fram och utvärderas och

• Sida 44
•  Original

44 Ds 1999:64

• att stimulera till handling och praktiskt utvecklingsarbete inom de verksamheter som berörs.

För att kunna genomföra dessa övergripande uppgifter bör idégruppen bl.a.:

• samordna utbildningsinsatser,
• initiera nätverk för erfarenhetsutbyte,
• stimulera till forskning och utvärdering,
• verka för att metoder för resultatredovisning tas fram samt
• stödja och stimulera till aktivt förändrings- och utvecklingsarbete.

Tidsplan

Programarbetet ska bedrivas etappvis. Etapp 1 ska starta under våren 1997 och vara avslutad 30 juni 1999. Då ska samtliga enheter inom och myndigheter knutna till departementet ha en plan för hur arbetet med genderfrågorna ska bedrivas och de ska också ha startat ett aktivt utvecklingsarbete.

Etapp 1 ska avrapporteras i form av en lägesbeskrivning utifrån utvecklingsprogrammets mål samt en rekommendation om hur kommande etapper lämpligast kan bedrivas.

• Sida 45
•  Original

45 Ds 1999:64